Valrörelsens hetaste frågor – enligt forskarna

Kent Eriksson , professor vid institutionen för fastigheter och byggande:

– Det vore att sammanföra forskare, politiker, myndigheter och företag och ge dem i uppdrag att ta fram åtgärder för att skapa ett mer hållbart samhälle. Det finns redan gott om råd och förslag, så det de behöver göra är att enas om vad de ska satsa på, säger han.

– Jag skulle också verka för att forskare ska användas mer för att utvärdera om åtgärder för ökad hållbarhet faktiskt leder till det – det behövs rejäla forskarinsatser för att utvärdera om åtgärderna har önskad effekt. Och så skulle jag bjuda in politiker och ledare för banker och fonder för att enas om hur det privata kapitalet bättre kan användas för att understödja klimatomställningen. Det skulle ha stor effekt.

Pernilla Hagbert , forskare inom urbana och regionala studier:

– Det krävs allt mitt och mina medarbetares mod för att leda den genomgripande samhällsomställning som vi står inför om vi är seriösa med att möta de hållbarhetsmål vi åtagit oss. Jag skulle bryta den politiska handlingsförlamningen inom klimat- och miljöfrågor, lyssna till forskningen och skapa tydliga spelregler för samhällets aktörer att förhålla sig till, bortom mandatperioder, för att hitta långsiktighet i de premisser för en hållbar framtid som sätts upp.

– Där behövs också en skarpare fördelningspolitik för att tillgodose en rättvis samhällsutveckling inom de planetära gränserna.

Per Högselius , professor i teknikhistoria:

– Jag skulle fokusera, inte på att lindra symptomen vad gäller Sveriges multipla kriser, utan på att angripa de underliggande orsakerna. Utbildningssystemet är centralt i detta och jag skulle omedelbart höja alla lärarlöner till det dubbla inom grund- och gymnasieskolan, för att locka våra absolut bästa förmågor till läraryrket och ge det den status det förtjänar.

– Inom högskolan avvecklar jag Akademiska hus, och på alla utbildningar inom teknik och naturvetenskap inför jag ett krav på 30 högskolepoäng inom humaniora och samhällsvetenskap – och vice versa – för att överbrygga ”de två kulturerna”.

Anders Broström , forskare inom industriell ekonomi:

– Sverige mår bäst av en politik som ger långsiktiga villkor, snarare än dagsländor. Det gäller inte minst forsknings- och utbildningspolitiken. Om jag har en enda dag vid makten skulle jag fokusera på att förändra universitetens styrning.

– Några av våra mest forskningsintensiva universitet bör få en friare ställning gentemot staten, och ges medel till forskning i fleråriga avtal. Utbildningsdepartementet får förmiddagen på sig att avgöra om den bästa vägen för detta är att låta dessa universitet bli en särskild sorts myndigheter, eller en helt ny offentlighetsrättslig organisationsform.

Erik Almlöf , doktorand vid transportforskningslabbet ITRL:

– Något jag upplever saknas i stora delar av debatten är bristen på visioner om ett annorlunda samhälle, med mindre fokus på konsumtion. Politiken är väldigt kortsiktig med fokus på nuet, såsom att möta höjda el- och bensinpriser med subventioner, snarare än visioner om ett annat system.

– På sätt och vis känns det som att många vill kämpa för att hålla i det vi har, snarare än att fundera på vad vi skulle kunna göra annorlunda. Kanske mindre fokus på konsumtion, där vi snarare reparerar, återanvänder eller delar på saker? Kanske att vi premierar mänskliga möten snarare än att köpa prylar?

Vania Ceccato , professor i urban säkerhet:

– Otrygghet borde finnas med som en obligatorisk aspekt i lagen om markanvändning och konstruktion som en del av hållbarhetsarbetet. Det behövs nationella riktlinjer för att ”bygga in” säkerhet och trygghet som en del i planerares och arkitekters arbete.

– För områden med trygghetsproblem bör man skapa arenor, lokalt och regionalt, för diskussioner om nuvarande metoder inom brottsförebyggande praxis – ”vad funkar och vad funkar inte”?” Det krävs bättre processer och metoder vid sidan av nuvarande för att öka tryggheten som även tar hänsyn till perspektiv från stadens användare.

Lina Bertling Tjernberg , professor i elkraftnät:

– Om jag var statsminister för en dag skulle jag se denna dag som en start på en fantastisk möjlighet att leda Sverige framåt mot ett tydligt gemensamt mål. Målet skulle vara att bygga ett uthålligt, robust och inkluderande samhälle. För att uppnå detta behövs samverkan och internationalisering.

– Vi behöver utgå från kunskap och olika plattformar för kunskap och utbyte av olika erfarenheter och perspektiv. Här vill jag lyfta fram livslångt lärande som ett verktyg där universitet kan bidra och i samverkan med näringsliv och samhälle.

Enkät: Christer Gummeson