”Vårdsystemen i Sverige och USA uppvisar liknande problem”

För det mesta fungerar hälso- och sjukvården. Olyckor i vården orsakas av samma system som också producerar önskade resultat. Det säger Richard Cook, forskare och läkare som verkar vid KTH sedan april 2012.
 

– Vårdsystemet är ett system, inte två: Både bra och dåliga resultat produceras av ett och samma system. Målet med vår forskning är att försöka förstå hur vi genererar goda resultat, och vad som leder till dåliga resultat.

Vad ser du som den största missuppfattningen kring patientsäkerhet?
– Att begreppet skulle vara något nytt. Patientsäkerhet har i alla tider utgjort basen för all vårdutbildning och praktik.  Läkare, sjuksköterskor, apotekare och tekniker har alltid arbetat för att göra vården säker.

Vad ser du som den största orsaken bakom olyckor i vården?

– Det finns ingen enskild, stor orsak. Varje olycka beror på kombinationen av flera brister som förstärker varandra. Även om vi kan eliminera en del brister så uppkommer alltid nya. Sjukvård är ett komplext system – det innebär alltid en risk för misslyckande. Hälso-och sjukvården är i sig riskabel.
 

Kan du ge exempel på den sortens ofrånkomliga risker?

– Ta till exempel poliovaccin: vi vet att det kan vara skadligt för somliga, som insjuknar till följd av vaccinet. Trots den risken fortsätter vi att vaccinera, eftersom massvaccination förhindrar en polio-epidemi. Det finns faktiskt inte någon medicinsk behandling som inte också kan orsaka skada.
 

Richard Cook har under flera år forskat om patientsäkerhet, och tar nu med sig forskningsteknik och metoder till sin forskning i Sverige. De viktigaste resultaten av sina studier i USA sammanfattar han i tre punkter:

 1. Generellt sett åstadkommer vårdpersonalen fantastiska resultat. Vården fungerar oerhört bra trots begränsade resurser, personalen hanterar utmaningarna väl. I forskargruppen förvånades man över hur bra vårdsituationen faktiskt fungerade.

 2. Det finns en teori om att datatekniska lösningar skulle underlätta och effektivisera vårdarbetet. Att tillföra informationsteknologi till vården har sina egna kostnader, och fördelarna har varit svåra att uppnå.

3. Det är lätt att skylla på vårdgivaren när en olycka inträffar i vården. Men den enkla reaktionen är i sig ett misstag. I stället måste vi skapa en förståelse för att det system som ger goda resultat även automatiskt ibland ger dåliga resultat, och att olyckor är signaler från systemet om hur det är konstruerat. Då kan det förbättras.

Hur fortsätter du forskningsarbetet i Sverige?

– Studierna här kompletterar forskarteamets tidigare rön om hur vårdsystemet fungerar. Vi vill studera hur sjukvårdspersonal arbetar inom systemet, med de resurser som står till buds.

Vilka skillnader ser du mellan vården i Sverige och USA?

– Vårdsituationerna i USA och Sverige är mycket lika. I båda länderna behandlas sjuka människor med liknande åkommor. Vi har en åldrande befolkning av människor som lever allt längre liv. Vi har högkvalitativa tekniska lösningar. För hundra år sedan var det mycket få människor som levde tills de blev 90 år, medan det i dag börjar bli allt vanligare med 90-åringar i samhället.

Hur stor betydelse har landets politik för vårdsituationen?

– Tydlighet är mycket viktig. Sjukvård är den största enskilda kostnaden för samhället, och kvalitet och kvantitet av vårdresurser är viktig för befolkningens hälsa.

Ser du ett samband mellan effektiviseringar inom vården och en försämrad patientsäkerhet?

– Dagens sjukvård i västvärlden är redan väldigt effektiviserad. Effektiviseringar bidrar till vissa olycksfall. Men omfattningen av den här bidragande orsaken är svår att mäta, och den är kontroversiell. Vår forskning kommer att kasta ljus över den frågan.

För mer information kontakta Richard Cook på 070-190 42 16, eller rcook@kth.se.

Katarina Ahlfort