Vindkraft i Tanzania
Genom att bygga ett enkelt vindkraftverk utanför en skola i Tanzania har några KTH-studenter förändrat livsvillkoren för skolans elever.
Djupt in i Tanzanias inland ligger en by så avlägsen och liten att den inte ens är utmärkt på kartorna. Men den som trots allt finner sin väg hit, kan beundra det lilla vindkraftverket utanför byns skola och genererar ström till sovsalarna på området.
Här kan barnen stanna uppe för att läsa eller plugga trots att det blivit mörkt.
Att ha tillgång till ström är få förunnat i Tanzania, där 30 miljoner människor lever utan elektricitet.
Ett sammanhängande elnät i landet är svårt att få till grund av geografin.
Men med sitt läge strax söder om ekvatorn har Tanzania gott om riktigt blåsiga platser. Platser gynnsamma för vindkraft, som gör att organisationen Ingenjörer utan gränser valt den här regionen för ett studentprojekt kring just vindkraft.
Ett 15-tal unga KTH-studenter med olika nationaliteter (Sverige, Litauen, Brasilien, Tyskland Frankrike, Finland och USA) har varit involverade i bygget av skolans vindkraftverk.
– Det här handlar om ett småskaligt bygge med enkel teknik som gör en omedelbar skillnad för människorna som bor här, säger Agne Paskeviciute, gruppledare för projektet.
Billiga och småskaliga turbiner kan förändra livsvillkoren i de här isolerade landsbygdssamhällena, berättar hon.
Att kunna ladda en mobiltelefon är viktigt – på avlägsna platser i världen, och även i fattiga regioner, är mobiltelefoner ofta det enda sättet att få tillgång till information på.
Jordbrukare kan stämma av marknadspriserna innan de säljer sina produkter vidare, och betalning via mobilappar är vanligt förekommande.
– Första natten då sovsalarna fick ström ville barnen inte släcka lamporna på hela natten, säger Agne Paskeviciute och skrattar.
Volontärprojekten som Ingenjörer utan gränser initierar har som mål att bidra till förbättring av barns livssituation, främst genom att skapa en bra skolmiljö.
De tekniska lösningarna ska anpassas efter lokala förutsättningar, och Agne Paskeviciutes vindkraftprojekt har även som mål att vara hållbart.
– Delarna till vårt bygge kommer från trakten, och stora delar av vindkraftverket består av lokalt återvunnet material, berättar hon.
"Wind Power for Tanzania” startade i januari 2016,och en handfull studenter från KTH i Stockholm började snabbt bygga en prototyp till vindkraftverket på hemmaplan.
– Det tekniska teamet var inte så stort, det handlar ju om befintlig teknik. Den stora utmaningen handlade om att få in pengar till projektet – och att marknadsföra det. Förutom huvudsponsorn Infralinx är KTH Opportunities en stor bidragsgivare.
Ett och ett halvt år senare satt gruppmedlemmar på ett flyg till Dar es-Salaam för att tillsammans med en lokal NGO få upp en skarp version av vindkraftverket. Mötet med Afrika blev omvälvande för teamet.
– Trots att man vet det i teorin var det chockerande att inse under vilka förhållanden större delen av världen faktiskt lever. Hur människorna får kämpa, säger Agne Paskeviciute.
– Få äter riktiga måltider, skräp används som leksaker, barn förväntas ta hand om sina syskon, ingen elektricitet… Det var väldigt berörande. En sådan här erfarenhet förändrar verkligen hur man värderar saker.
Medan vindkraftsbygget växte fram enligt tidtabell blev andra delar av resan desto äventyrligare.
Förutom gruppens hälsobekymmer i den nya miljön handlade de dagliga utmaningarna om hur att samarbeta med den lokala volontärorganisationen; hur att bete sig och reagera.
– Varje dag var extremt intensiv. Men att se vad man kan åstadkomma tillsammans var inspirerande.
Det kulturella utbytet är en viktig del av projekteten för Ingenjörer utan gränser.
Förutom att bygga på vindsnurran ombads projektmedlemmarna att hålla några matematik- och fysiklektioner för eleverna.
Lektionerna, och en fotbollsturnering med barnen i skolan, blev några av de mest minnesvärda stunderna på resan, berättar Agne Paskeviciute.
– Det var fantastiskt att se hur de blyga barnen tinade upp när de fick spela – och prata om - fotboll.
Agnes team är nu tillbaka i Europa, men Wind Power for Tanzania fortsätter. Projektet expanderar och en annan konstellation volontärer arbetar redan med att förse en ny plats i Afrika med elektricitet.
Förhoppningen är att många fler områden kommer att få lokala vindkraftverk framöver, nu när det finns många goda erfarenheterna att bygga på.
– Men vi måste hitta en underhållsplan för vindkraftverken. I dagsläget har vi ingen finansiering om något händer med tekniken. Utrustningen måste kunna underhållas och repareras av lokala tekniker, förklarar Agne Paskeviciute.
Många projekt i den här delen av världen initieras av företag, är storskaliga och fokuserar på ekonomisk tillväxt. Förutom att de ofta är centrerade kring större städer tar de lång tid att genomföra.
– Det fina med det här projektet är vi i teamet har lagt relativt lite tid i ett projekt för skolan. Men för människor i Tanzania är det här en effektiv lösning som gör en stor skillnad för deras livskvalitet. Visserligen förändrar vi inte hela världen, men jag är stolt över att ha kunnat bidra till positiva förändringar.
Text Anna Gullers
Illustration Anders Westerberg
Foto Wind Power for Tanzania
KTH Magazine 13 DECEMBER, 2017