Akademiskt skrivande i fokus i nytt Japan–Sverige-projekt
Att bedriva forskning över nationsgränser kan vara en utmaning – inte minst när det gäller att kommunicera kunskap i en ny akademisk kultur. Ett nytt projekt vid KTH ska stödja japanska forskare i att navigera svenska akademiska normer och stärka sin användning av akademisk engelska.
Projektet, “Communicating knowledge in a new academic culture: The Japan–Sweden case”, finansieras genom Stockholm Trio–UTokyo seed funding 2026 och samlar lärare och forskare inom utbildningsvetenskap, English for Academic Purposes och interkulturell kommunikation från Stockholm Trio och University of Tokyo.
Initiativet bemöter en central utmaning inom internationell akademi: hur forskare anpassar sig till olika disciplinära normer, förväntningar och kommunikationssätt. För forskare som använder engelska som andraspråk förstärks dessa utmaningar ofta i miljöer där undervisning och forskning bedrivs på engelska.
Genom riktade utbildningsinsatser i kombination med forskning kommer projektet att stödja japanska forskare i att utveckla språklig medvetenhet och strategier för effektiv akademisk kommunikation. Deltagarna får utforska hur mening skapas i olika kontexter, inklusive hur argumentation och författarroll uttrycks i olika akademiska traditioner.
– Akademisk kommunikation handlar inte bara om språkkunskaper, utan om att förstå hur kunskap konstrueras och värderas i olika sammanhang, säger Jane Bottomley vid Institutionen för lärande på KTH. Genom att arbeta nära forskare som rör sig mellan Japan och Sverige vill vi både utveckla praktiska färdigheter och bidra med ny kunskap om hur akademiska kulturer möts.
Utöver att stödja enskilda forskare förväntas projektet stärka samarbetet mellan Stockholm Trio och University of Tokyo, samt generera ny kunskap om hur akademiska praktiker utvecklas över språkliga och kulturella gränser. På längre sikt kan detta bidra till bättre stöd för internationella forskare och mer inkluderande globala forskningsmiljöer.
Text: Ulrika Georgsson