Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Blodets proteiner förändras från barndom till vuxen ålder 

Röda blodkroppar.
Blodproteiner används i stor utsträckning som biomarkörer för att upptäcka till exempel inflammation, hormonell obalans, hjärt–kärlsjukdom och störd ämnesomsättning. Foto: Mostphotos.
Publicerad 2026-04-29

Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt under uppväxten och skillnader mellan flickor och pojkar blir större med åldern. Det visar en ny studie från forskare på KTH, Karolinska Institutet och SciLifeLab.

– Dessa resultat visar på hur viktigt det är att ta ålder och kön i beaktning redan hos barn och unga vuxna när man analyserar proteinnivåer i blod, säger KTH-forskaren Sofia Bergström.

I studien som publicerades i Nature Communications analyserades blodprover från 100 deltagare i den populationsbaserade kohorten BAMSE  vid 4, 8, 16 och 24 års ålder. Med hjälp av avancerad proteinteknik mättes över 5 000 proteiner, varav drygt 3 500 kunde följas över tid. Mer än hälften av dessa proteiner förändrades med åldern redan under uppväxten. 

De största förändringarna såg forskarna mellan 8 och 16 års ålder. Många proteiner ökade då kraftigt för att senare minska igen medan andra varierade gradvisa från barndom till vuxenliv. Forskarna identifierade också tydliga könsskillnader. I tidig barndom var skillnaderna få, men från tonåren ökade de markant.  

– Här visar vi vilka drastiska nivåskillnader många proteiner har under uppväxten, med det tydligaste skiftet under puberteten. Många proteiner har även könsspecifika mönster, framförallt i samband med och efter puberteten, säger Sofia Bergström och fortsätter: 

– Det var överraskande att nivåerna av så pass många proteiner skiljde sig mellan flickor och pojkar i tonåren, och även i 20-årsåldern. 

Biomarkörer

I dag används blodproteiner i stor utsträckning som biomarkörer för att upptäcka till exempel inflammation, hormonell obalans, hjärt–kärlsjukdom och störd ämnesomsättning. Enligt Sofia Bergström kan mönster i proteinnivåer bidra till en korrekt diagnos av sjukdomar, och en ökad förståelse för sjukdomsförlopp. Resultaten från studien pekar dock på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar. 

Resultaten från studien finns även publicerade som en resurs inom Human Protein Atlas. Där kan man nu gå in och se den longitudinella profilen för tusentals olika proteiner. 

– Vi hoppas detta kan vara användbart för vidare forskning på proteinnivåer hos barn, både under normal utveckling och vid olika sjukdomar, säger Sofia Bergström. 

Text: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )

Publikation

Longitudinal protein profiling of blood during childhood into early adulthood, Nature Communications, DOI: 10.1038/s41467-026-72095-3