Grönare innergårdar ökar intresset för bostäder
Tillgången till växtlighet påverkar hur människor uppfattar sin boendemiljö – och hur mycket de är beredda att betala för en ny bostad, visar en studie från KTH.
– Idén till studien växte fram ur att fokus länge har legat på inomhusmiljöer, särskilt energifrågor, medan det som finns runt byggnader ofta hamnat i skymundan. Vi ville undersöka hur grönska påverkar människors vilja att bo och investera i en viss fastighet, säger Agnieszka Zalejska Jonsson, docent i fastigheter och byggande och universitetslektor i fastighetsekonomi.
Studien, som genomförts i samarbete med Svenska Bostäder, bygger på 3D-representationer som använts för att analysera hur olika nivåer av grönska påverkar människors preferenser.
Deltagarna fick ta del av 3D-bilder på fem olika innergårdar med varierande mängd växtlighet och därefter besvara enkäter om vilka miljöer som tilltalade dem mest. Resultaten visar ett tydligt samband mellan grönska och upplevd social kvalitet; ju mer vegetation, desto mer attraktiv upplevs platsen att vistas på.
– I studien varierades enbart mängden grönska och inte andra faktorer, som antalet sittplatser eller lekytor, vilket gjorde den positiva effekten av grönskan särskilt tydlig, säger Zalejska Jonsson.
Genom att använda 3D-visualisering kunde forskarna systematiskt testa olika nivåer av grönska utan omfattande kostnader. Metoden kan därmed sänka tröskeln för fastighetsägare att utvärdera och satsa på grönare utemiljöer.
– Grön infrastruktur ökar intresset för bostäder och kan även påverka betalningsviljan. Därför är det en investering både för fastighetsägare och för människors välbefinnande", säger Zalejska Jonsson.
Forskarna har även gjort liknande studier i Australien med jämförbara resultat, vilket tyder på att preferensen för gröna miljöer är relativt universell. Forskargruppen fortsätter nu att undersöka hur olika fastighetstyper kan dra nytta av grön infrastruktur, även i mindre självklara sammanhang som kommersiella byggnader och lagerlokaler.
– Vi hoppas att resultaten kan bidra till fler satsningar på gröna ytor och mer genomtänkta utemiljöer, både för de boende och för samhället i stort.
Text: Johanna Bernhardtz (jobernh@kth.se), bild: Jon Lindhe (jlindhe@kth.se).
