KTH får finansiering för forskning om klimatanpassad vattenförvaltning
Forskare vid KTH har beviljats finansiering från både Formas och Vinnovas Water Wise Societies- initiativ för att utveckla naturbaserade lösningar för klimatanpassad vattenförvaltning i södra Sverige.
Finansieringen går till de två kompletterande projekten PolVatten och SamVatten, som syftar till att stärka vattenförsörjningen, förbättra vattenkvaliteten och hjälpa samhällen att hantera utmaningar som torka, översvämningar och förändrad markanvändning.
Projekten leds av forskare vid WaterCentre@KTH och Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) och samlar kompetens inom miljövetenskap, klimatanpassning, artificiell intelligens, ekosystemtjänster, ekonomi och styrning.
– Vårt mål är att utveckla kunskapsbaserade lösningar som stärker både vattenförsörjning och klimatresiliens samtidigt som de skapar mervärden för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och samhället, säger Zahra Kalantari, professor vid KTH och föreståndare för Vattencentrum.
Återställa våtmarker för ett förändrat klimat
En central del av projekten är restaurering och återvätning av våtmarker för att förbättra vattenhållning och vattenkvalitet, stärka den biologiska mångfalden, lagra kol och minska sårbarheten för torka och översvämningar. Forskningen ska bidra till nya planeringsmetoder, beslutsstödsystem, finansieringsmodeller och styrmedel som kan stödja en bredare implementering av naturbaserade lösningar.
– Naturbaserade lösningar kan skapa många olika nyttor, men de är ofta svåra att fånga inom dagens styrnings- och finansieringsstrukturer, säger Sofia Lingegård. För att fullt ut ta tillvara potentialen krävs nya arbetssätt för genomförande, affärsmodeller och samverkan mellan olika sektorer.
Brett samarbete mellan aktörer
KTH-teamet består av Zahra Kalantari, Sofia Lingegård och Linus Hasselström Langer. Projekten genomförs i samarbete med Stockholms universitet, Sveriges geologiska undersökning (SGU), Högskolan i Halmstad, Sydvatten AB, Hushållningssällskapet Halland och Region Halland, samt kommuner, vattenmyndigheter, markägare och andra aktörer. Projektledare för PolVatten är professor JerkerJarsjö från Stockholms universitet. Projektledare för SamVatten är Dr. Lea D. Schneider från Hushållningssällskapet Halland.
Ett centralt studieområde är Bolmens avrinningsområde och testbädden Plönninge i Halland, som båda är viktiga för dricksvattenförsörjningen i södra Sverige. Forskarna vill utveckla skalbara modeller som kan tillämpas i andra delar av Sverige och internationellt.
– Den här breda samverkan ger oss en värdefull möjlighet att ta oss an några av de viktigaste utmaningarna inom vatten- och naturförvaltning, säger Linus Hasselström Langer.
Projekten pågår mellan 2026 och 2029 och bidrar till målen för Water Wise Societies, Sveriges nationella innovationsprogram för hållbara vattensystem och klimatresiliens.
Text: Åsa Karsberg ( asakars@kth.se ), Foto: Jon Lindhe ( jlindhe@kth.se )