Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Så kan hjärnan styra sina egna tankebanor

Illustartion av en hjärna
Publicerad 2026-05-08

Hur vet hjärnan när den ska fortsätta en tanke, byta spår – eller stanna helt? För de flesta av oss sker det utan ansträngning. Men bakom denna till synes enkla flexibilitet döljer sig ett komplext samspel mellan miljarder nervceller. I en ny studie undersöker forskare hur hjärnan kan styra sekvenser av nervaktivitet snabbt och tillförlitligt, utan att behöva bygga om sina kopplingar.

Studien är ledd av Arvind Kumar tillsammans med Hauke O. Wernecke (KTH Kungliga Tekniska högskolan och SciLifeLab) och Andrew B. Lehr (University Medical Center Göttingen). Forskargruppen kombinerar neurovetenskap, matematik och datormodellering för att förstå hjärnans inre dynamik.

Många av hjärnans funktioner – som att ta ett steg, uttala en mening eller fatta ett beslut – bygger på ordnade sekvenser av nervaktivitet. Tidigare forskning har till stor del handlat om hur sådana sekvenser uppstår. Den här studien tar i stället sikte på något annat: hur sekvenserna kan kontrolleras och anpassas i stunden.

Forskarna använde en datormodell som efterliknar hur nervceller är kopplade i hjärnan. I modellen har nervcellerna en svag riktning i sina kopplingar, inspirerad av hur verkliga celler ofta är formade. Det räcker för att skapa rörliga aktivitetsmönster – utan att hjärnan behöver någon yttre “dirigent”.

Ett avgörande fynd var att nätverket inte är jämnt. Vissa områden tar emot många signaler, andra färre. Det visade sig att områden mitt emellan – med varken många eller få kopplingar – är särskilt viktiga. Små förändringar just där kan få stora konsekvenser.

När forskarna förstärkte eller försvagade kopplingarna i mycket små, lokala områden kunde de styra hela förloppet: starta nya aktivitetssekvenser, förlänga dem, stoppa dem eller leda dem vidare längs andra vägar. Samma förändringar, utspridda över hela nätverket, hade nästan ingen effekt alls.

Resultaten pekar på att hjärnan kan ha inbyggda kontrollpunkter som gör snabb anpassning möjlig. Det ger också en möjlig förklaring till hur neuromodulatorer – signalsubstanser som frisätts lokalt i hjärnan – kan förändra beteende på mycket kort tid.

Studien visar värdet av tvärvetenskapligt samarbete och avancerad beräkningsinfrastruktur, och bidrar till en djupare förståelse för hur hjärnan kombinerar stabilitet med flexibilitet.

Faktaruta

Titel: Controlling spatio-temporal sequences of neural activity by local synaptic changes
Författare: Hauke O. Wernecke, Andrew B. Lehr, Arvind Kumar
Affiliationer: KTH Kungliga Tekniska högskolan, Science for Life Laboratory (SciLifeLab), University Medical Center Göttingen
Vad studien handlar om: Hur lokala, små förändringar i nervcellers kopplingar kan styra stora mönster av hjärnaktivitet. Studien är en beräkningsmodellering av återkopplade nervnätverk med rumsligt strukturerad koppling. Den ger ny kunskap om hur hjärnan kan vara både stabil och flexibel – en central fråga inom neurovetenskap, AI och framtida hjärninspirerad teknik.
Publicerad: Journal of Neuroscience 2026.