Solpaneler slängs i onödan – ny färdplan visar vägen till bättre hantering
Användningen av solenergi har ökat kraftigt de senaste åren, men branschen saknar fortfarande tydliga riktlinjer för hur solpaneler ska hanteras när de nått slutet av sin livslängd. Forskare vid KTH har nu tillsammans med flera samarbetspartners tagit fram en cirkulär färdplan för solpaneler i Sverige. Planen fokuserar på tre centrala områden: förlängd livslängd för solpaneler, specialiserad materialåtervinning och förbättrad spårbarhet.
Solenergi är en viktig del av den gröna omställningen. Trots detta saknas fortfarande ett heltäckande system för att hantera solpaneler när de tas ur bruk. Inom EU beräknas mellan 21 och 35 miljoner ton uttjänta solpaneler uppstå fram till år 2050. (EU-kommissionen, JRC)
CircSolar är ett samarbetsprojekt mellan KTH, Axfoundation, Svea Solar, El-Kretsen, Stena Recycling och REMONDIS, där KTH ansvarar för forskningsinsatserna.
Under de senaste två och ett halvt åren har KTH kartlagt centrala aktörer, identifierat de beslut och handlingar som leder till förtida kassering av solpaneler, samt utvärderat tydliga vägar för att styra dessa flöden mot ökad cirkularitet. ”Circular Roadmap for Solar Panels in Sweden” är en strategisk plan för hur Sverige kan förbereda sig innan det uppstår stora volymer av kasserade paneler.
– Genom att agera redan nu har Sverige möjlighet att skapa rätt förutsättningar för att solcellssektorn ska kunna bevara materialvärden, minska miljöpåverkan och säkerställa långsiktig hållbarhet, säger Beatriz Pérez Horno, forskare vid KTH och deltagare i CircSolar-projektet.
Färdplanens tre huvudsakliga rekommendationer är:
- Förläng livslängden på fungerande solpaneler.
- Utveckla specialiserade processer för materialåtervinning.
- Stärk producentansvaret, spårbarheten och kunskapen om framtida flöden av solpaneler.
En av projektets mest anmärkningsvärda upptäckter är att det är så stora skillnader i skicket på de solpaneler och den utrustning som tas ur bruk.
– Många solpaneler byts ut trots att de är fullt fungerande, eftersom det har blivit så billigt att uppgradera till nyare och mer högpresterande teknik. En betydande andel av solpaneler kasseras alltså i förtid, trots att de i teorin har en lång återstående livslängd, säger Beatriz Pérez Horno.
– Vissa av dessa paneler skulle kunna återanvändas eller repareras, eller vara en källa till värdefulla komponenter för att underhålla andra system som fortfarande är i drift, tillägger hon.
Färdplanen är ett viktigt steg framåt, men Beatriz Pérez Horno betonar att ytterligare arbete krävs för att hantera de kunskapsluckor som projektet har identifierat. Det saknas till exempel heltäckande data om hur många solpaneler som har installerats, hur många som tas ur bruk utan att gå till de formella återvinningssystemen och var dessa paneler slutligen hamnar.
– Färdplanen pekar ut riktningen, men nästa steg är att omsätta rekommendationerna i verklig förändring, säger Beatriz Pérez Horno.