Till innehåll på sidan

Först i världen med att analysera gen aktiviteten hos skogens träd

KTH ska använda de senaste metoderna inom genanalys för att öka förståelsen av den svenska skogens arvsmassa. Något som öppnar för bättre förädlingsmetoder och en mer klimatsäker skog.

Stefania Giacomello

KTH är internationellt framstående inom nya metoder för genanalys. Här har flera nya tekniker utvecklats de senaste åren. Hittills har de mest använts för att förstå människan men nu vänder forskarna blicken mot den svenska skogen.

Vinsterna med en större förståelse av trädens gen aktivitet är flera. En djupare kunskap möjliggör mer exakta förädlingsmetoder med en kraftig förbättring av skogens tillväxtförmåga. Dessutom öppnar de nya metoderna för en bättre reglering av kvaliteten hos enskilda träd. I förlängningen kan helt nya trämaterial bli möjliga för nya tillämpningar i bygg- och tillverkningsindustrin. Här finns även en potential av att utveckla dagens trädsorter så att de bättre kan hantera en klimatförändring.

Undersöker trädens genaktivitet

Bland de tekniker som forskarna ska använda finns encellssekvensering och den KTH-utvecklade tekniken Spatial Transcriptomics. Målet är att se vilka gener som uttrycks i enskilda celler. Genom att bland annat undersöka trädens gen aktivitet under olika årstider förbättras kunskapen om olika träds förutsättningar och egenskaper.

Förståelsen kan leda till en mer insiktsfull förädling med hjälp av traditionella förädlingstekniker. Kunskapen kan även leda till mer exakta och snabbare förädlingsmetoder med hjälp av genteknik i framtiden. Men för att kunna använda dessa tekniker för att studera trä krävs en vidareutveckling, bland annat av metoden som används för att separera de enskilda cellerna hos växten. I träd sitter de nämligen skyddade på ett helt annat sätt än till exempel hos däggdjur.

KTH har löst problemet

Hitintills har detta varit en närmast oöverstiglig uppgift. Men tack vare tidigare forskningsprojekt inom växtgenetik vid SciLifeLab har KTH nu övervunnit problemet. KTH kommer att bli först i världen med att använda nya gentekniker och metoder för att förstå de molekylära mekanismerna hos träd. Något som kommer att förstärka Sveriges position som en internationellt ledande tränation. Samt ge dagens skogsindustri tydliga fördelar i hela kedjan från skogsbruk till förädling och produkter.

Nyckelpersoner

Stefania Giacomello, forskare vid KTH, var först i världen med att använda den KTH-utvecklade tekniken Spatial Transcriptomics för genanalys av växter.

KTH:s initiativ

Vi vill utveckla dagens metoder för analys av arvsmassan hos däggdjur till att även kunna användas för skogens träd. Här ingår bland annat encellssekvensering av RNA, in situ sequencing (ISS) och Spatial Transcriptomics. Anpassningen av metoderna har till en del redan inletts och nu vill vi fullfölja arbetet med hjälp av infrastrukturen på SciLifeLab.

Därför KTH

KTH är en del av SciLifeLab vilket är en världsledande miljö för forskning och utveckling inom molekylärbiologi och genetik. Här har flera nya metoder utvecklats för att ge en bättre förståelse av genetiska faktorer och molekylära mekanismer bakom våra största folksjukdomar. KTH:s har en stark tradition av framstående träforskning. Vid KTH finns bland annat Wallenberg Wood Science Center (WWSC) som är kraftfull satsning på att utveckla forskningen kring nya material från skogsråvara och sträcker sig fram till 2028.

Hur når vi målen?

Vi vill under de kommande fyra åren utveckla dagens tekniker och analysmetoder inom molekylärbiologi och genetik för att använda dem även för växter och träd. Ett arbete som vi uppskattar kräver ungefär två doktorander och två postdoktorer på heltid. Här kommer vi att kunna dra god nytta av den befintliga infrastrukturen vid SciLifeLab. Efter metodutveckling kan vi fördjupa förståelsen av vilka gener som är nycklarna till olika egenskaper hos träden.

Innehållsansvarig:Alexandra Leyton
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-07-07