Till innehåll på sidan

Nya behandlingsmetoder för Parkinsons och Alzheimers

Gemensamt för sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers sjukdom är att hjärnans signaler inte når fram till sina målceller. KTH-forskare är först i Europa med att ta sig an detta genom att efterlikna hjärnans kommunikation mellan områden för att kunna korrigera problemet.

Foto på Arvind Kunmar

Resultatet kan leda till nya metoder för återställa den elektriska balansen i hjärnan. Något som skulle förbättra många människors liv. Enbart i Europa kostar hjärnsjukdomar samhället cirka 800 miljarder euro per år, vilket motsvarar en tredjedel av den totala kostnaden för hälso- och sjukvård.

Som grund finns ett ifrågasättande av hur vi idag ser på hjärnans sjukdomar. Dagens farmakologiska behandlingsmetoder tar ofta sikte på vad som gått fel på den molekylära nivån i cellerna. En förändrad funktion på denna nivå orsakar i sin tur förändringar av nervcellernas aktivitet samt signaleringen mellan cellerna. Ett alternativ är därför att söka sig upp en nivå, till nätverksnivån, för att mer direkt rätta de fel som uppstår i hjärnans elektriska aktivitet.

Redan i dag finns djup hjärnstimulering som en etablerad och effektiv behandlingsmetod för motoriska sjukdomar i hjärnan, som exempelvis Parkinsons sjukdom. De senaste åren har metoden även använts vid psykiatriska sjukdomar, som svåra tvångssyndrom, djupa depressioner och Tourettes syndrom.

Pacemaker för hjärnan

Tekniken bakom djup hjärnstimulering, eller deep brain stimulation, går att likna vid en pacemaker för hjärnan. Kirurger fäster elektroder i speciella områden i hjärnan som sedan påverkas av elektriska impulser från en pulsgenerator.

Trots att tekniken gett goda resultat så vet man inte riktigt varför den fungerar. Dessutom fungerar den långtifrån för alla patienter.

KTH har inrättat ett nytt labb för att studera hjärnans kommunikation vid olika sjukdomstillstånd med datormodeller. Målet är bland annat att skapa förståelse för hjärnans sätt att samordna sin aktivitet för hitta fram till bättre behandlingsmetoder, exempelvis att förbättra tekniken för djup hjärnstimulering.

Resultatet kan bli helt nya behandlingsmetoder för att ge patienter med till exempel Parkinsons och Alzheimers sjukdom chansen till ett bättre och rikare liv. Modellerna kan även användas för att utveckla nya, bättre läkemedel som löser problemet genom att återupprätta normal kommunikation mellan hjärnområden.

Nyckelpersoner

Arvind Kumar, forskare vars beräkningsmodeller gett ny och fördjupad kunskap kring beslutsfattande, inlärning och olika motoriska funktioner.

KTH:s initiativ

Vi vill ta ledningen i ett gryende fält där ett nytt synsätt skapas på hjärnans sjukdomar. Här ser vi till möjligheten att återskapa processer och signaler som gått förlorade vid sjukdomar som Parkinsons och Alzheimers sjukdom.

I dag skapas ett särskilt labb inom projektet “Digitizing Brain Data for Health and Disease” med hjälp av ett strategiskt anslaget för digitalisering från regeringen. Vi vill stärka den satsningen med ett riktat femårigt projekt inom området.

Därför KTH

I dag har hjärnforskningen på KTH både en unik inriktning och kompetens i Europa. Här arbetar några av världens ledande teoretiker inom området, med idéer som saknar motstycke i världen. KTH är också djupt involverad i det EU-finansierade strategiska projektet Human Brain Project. Här satsas en miljard euro på att bygga och validera datormodeller av hjärnan. KTH är engagerad i flera plattformar i projektet inte minst tack vare den kraftiga beräkningskapaciteten som finns vid KTH:s Parallelldatorcentrum.

Hur når vi målen?

Vi behöver finansiering för ett femårigt projekt som kan leda vägen till ny kunskap om hjärnans kommunikation och signalbehandling. I projektet vill vi fokusera på en enskild fråga som kan leda till konkreta resultat och förbättrar dagens kliniska arbete. Till exempel kan det gälla att optimera dagens kliniska utrustning för djup hjärnstimulering. Kunskaperna vi samlar på vägen dit kommer att ge KTH en unik position globalt och lägga grunden till en framgångsrik framtida forskning.

Innehållsansvarig:Alexandra Leyton
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2020-07-07