”Det handlar om att se kunskap och kompetens på KTH som skulle vara till nytta för regionen”
Jonathan Metzger, professor i urbana och regionala studier, har utsetts till ny partnerskapsansvarig för Region Stockholm. Han ser fram emot att ta över efter sin företrädare Daniel Jonsson och ser flera områden där partnerskapet kan göra skillnad. Nytt för rollen är att Jonathan Metzger kommer att tillbringa omkring en dag i veckan på plats hos Region Stockholm.
Samarbetsavtalet mellan KTH och Region Stockholm slöts redan 2015 och är uppdelat på två områden där ”trafik och region” har en partnerskapsansvarig från skolan för arkitektur och samhällsbyggnad. Jonathan Metzger har själv representerat KTH i områdets styrgrupp under sju år och är därför väl förtrogen med verksamheten.
Vad är det för verksamhet du tar över?
– Min företrädare Daniel Jonsson har lagt en väldigt bra grund för det fortsatta samarbetet och vi har en engagerad styrgrupp. Det är tacksamt med tanke på den stora bredden i Region Stockholms ansvarsområde och de många beröringsytorna. Det handlar om allt från människors preferenser och resebeteende till material i räls och utformning av fordon. Och även om sådant som bostäder, näringslivsutveckling, klimat och miljö.
Vilken är din roll och uppgift som partnerskapsansvarig?
– Min uppgift är att tänka strategiskt om innehållet i sakfrågorna och att vara en länk till fakulteten och forskningen på KTH. Det handlar om att se kunskap och kompetens som skulle vara till nytta för regionen och att uppmärksamma dem på den kompetensen. Jag ser fram emot att ytterligare utforska vilka miljöer på KTH som är relevanta att involvera och att gemensamt tänka kreativt. Jag är övertygad om att det finns miljöer på KTH som inte tänker att deras arbete är relevant för regionen men som verkligen skulle kunna vara till nytta.
– Arbetet underlättas av att KTH:s partnerskapskoordinator Malin Linngård har hand om det dagliga arbetet, håller koll på årshjulet och har regelbundna möten med regionens koordinator.
Finns det något konkret i samarbetet du vill lyfta fram?
– En bra grund för samarbetet är en riktad, årlig utlysning av medel som forskare vid KTH kan söka medel i. Årets ansökningsperiod för trafik och region är 14 april till 10 juni. Alla KTH-forskare som tänker att det skulle kunna vara något för dem är välkomna till två inspirations- och dialogmöten 21 och 22 april. Jag skulle gärna se forskare från andra delar av KTH där, till exempel från ITM-skolan.
– Utöver möjligheten till mer forskning om regionens områden vore det oerhört värdefullt om vi kunde utveckla personrörligheten. Det vore bra med fler regiondoktorander och även att forskare från KTH tillbringade tid vid regionen för att skapa kännedom och förstå hur deras kompetens kan komma till nytta. I forskarskolan Transplace, som jag är föreståndare för, har doktorander varit på trafikförvaltningen som en uppskattad del av utbildningen.
Du kommer tillbringa en dag i veckan på regionen, vad tänker du om det?
– Exakt hur det läggs upp är inte bestämt med det är en stor förvaltning med många avdelningar. Vi ska samordna hur min närvaro på regionen gör störst nytta men jag kommer nog tillbringa en hel del tid på regionledningskontoret och trafikförvaltningen i Lindhagen.
Vilka delar av regionens verksamhet är mest intressanta just nu?
– Jag har själv fått medel till ett pågående projekt om regional styrning för bostadsförsörjning, så det tycker jag naturligtvis är spännande. I Sverige är det kommunernas ansvar att det finns bostäder men eftersom det finns flera närliggande kommuner och människor flyttar är det svårt att hantera ur regionens perspektiv. I projektet ingår frågor om hur kommuner kan samarbeta så att bostadsförsörjningen blir balanserad och hur man får kommuner att ta ansvar. Det försvåras av faktorer som höga markpriser och stor efterfrågan på småhus. Om man vill bygga många bostäder är småhus inte särskilt effektivt men det finns kommuner som inte vill bygga flerbostadshus eftersom människor som bor i dem ofta har lägre inkomster och kommunerna vill undvika kostnader för socialt ansvar.
– Annars är tunnelbanans utbyggnad fortsatt aktuell och kommer vara det under ett antal år. Det är en väldigt stor satsning som också får stor följdverkan. Bland annat hänger den ihop med att regionen stöttar utvecklingen av regionala stadskärnor som till exempel Barkarby-Jakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik och Kungens kurva-Skärholmen.
– Det finns en otrolig komplexitet i beslutsfattande kring transportplanering och mobilitet med flernivåstyrning på statlig, regional och kommunal nivå och oenighet i hur vägen mot ett hållbart samhälle ser ut. Här har KTH en viktig roll att spela. Vi kan bidra med kunskap och kompetens och ta oss an de svåra frågorna som behöver lösas.
Text: Johan Corredoira Thorburn