Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Forskningsmedel till projekt inom hållbar trafik och regional utveckling

Region Stockholm

SANSETS
Projektet Förbättrad nattlig tillgänglighet genom smartare transportlösningar (SANSETS).
Publicerad 2026-04-14

KTH och Region Stockholm utlyser årligen forskningsmedel på sammanlagt 4,8 miljoner till forskning inom hållbar trafik och regional utveckling. I december 2025 fick tre forskningsprojekt medel för att hitta lösningar på utmaningar som Stockholms stad står inför.

Projekten syftar till att stärka datadrivet beslutsfattande, främja social inkludering i transportsystemen och minska byggandets klimatpåverkan – och därigenom bidra till en mer hållbar och motståndskraftig Stockholmsregion.

Så ska Region Stockholm stärka tillgängligheten under kvällar och nätter

Michele D. Simoni är docent i analys av transportsystem vid KTH. Han leder projektet Förbättrad nattlig tillgänglighet genom smartare transportlösningar (SANSETS).

God tillgång till arbetstillfällen, service och sociala aktiviteter under dygnets alla timmar är avgörande för en socialt hållbar och inkluderande region. Samtidigt är mobiliteten nattetid och under lågtrafik fortsatt en utmaning i många av Stockholms förortsområden.

Porträtt man
Michele D. Simoni är docent i analys av transportsystem vid KTH.

– Det här projektet utforskar innovativa sätt att minska dessa klyftor och förbättra tillgängligheten. Genom simuleringar och ekonomiska analyser utvärderar vi möjliga lösningar, inklusive införandet och integreringen av nya mobilitetstjänster, säger Michele D. Simoni.

Det främsta målet är att stödja Region Stockholm i att fatta välgrundade strategiska beslut med hjälp av kvantitativa verktyg.

– Landskapet för mobilitetstjänster förändras snabbt på grund av ny teknik och nya affärsmodeller. I detta sammanhang är det viktigt att förstå möjligheter och konsekvenser för kollektivtrafikens aktörer. Detta är det första steget för beslutsfattare att utveckla effektiva och hållbara lösningar för framtiden, säger Michele D. Simoni.

Det långsiktiga målet är att förbättra människors tillgänglighet i hela regionen. Särskild uppmärksamhet riktas mot förortsområden, där transportalternativen är mer begränsade under kvällar och nätter. 

Integritetsskyddad rese­data för kollektivtrafiken

Zhenliang Ma, docent i transportplanering vid KTH koordinerar projektet Integritetsskyddad rese­data för kollektivtrafiken. Tillsammans med sin forskargrupp arbetar han för att möjliggöra en säkrare och mer effektiv användning av data i planering och beslutsfattande inom kollektivtrafiken.

Illustration

Projektet utvecklar nya AI-baserade metoder för att skapa syntetiska, men realistiska, resedata för kollektivtrafik. I stället för att använda verkliga individers reseloggar genereras ”syntetiska resenärer” som återspeglar faktiska resmönster utan att kunna kopplas till enskilda personer.

– Genom att kombinera avancerade AI-modeller med integritetsskyddande tekniker ska projektet ta fram syntetiska data som är användbara för analys och samtidigt uppfyller högt ställda krav på integritetsskydd. På längre sikt kan detta hjälpa offentliga aktörer att bättre förstå förändrade resvanor och utvärdera styrmedel utan att använda känsliga personuppgifter, säger Zhenliang Ma.

För Stockholms invånare bidrar projektet till mer välgrundade beslut om kollektivtrafikens utformning, till exempel när det gäller priser, kapacitet och hantering av störningar. 

Storskaligt strukturellt återbruk: Att matcha Stockholms rivningsbestånd med framtida bostadsbehov

Helena Westerlind, universitetsadjunkt på avdelningen för arkitektur, teknik och teori på KTH, leder projektet Storskaligt strukturellt återbruk: Att matcha Stockholms rivningsbestånd med framtida bostadsbehov. Projektet adresserar två av Region Stockholms mest angelägna utmaningar: att säkerställa bostadsförsörjningen och att minska byggsektorns betydande miljöpåverkan.

Porträtt kvinna
Helena Westerlind, universitetsadjunkt på avdelningen för arkitektur, teknik och teori på KTH.

Eftersom omkring 60 procent av en byggnads totala klimatavtryck är kopplat till den bärande stommen, är återbruk av bärverksdelar från rivningshotade byggnader ett effektivt sätt att minska koldioxidutsläppen vid nybyggnation. Samtidigt bidrar återbruk till att avsevärt minska både mängden avfall och behovet av nya råvaror.

Trots lyckade pilotprojekt har återbruk av bärverksdelar ännu inte fått ett bredare genomslag. En av de största utmaningarna är att koppla ihop utbudet av användbara byggnadsdelar från rivningshotade byggnader med behoven i nyproduktion. I dagsläget saknas tillförlitlig information om framtida materialtillgång på regional nivå. Detta försvårar strategisk planering, investeringar i nya värdekedjor och utvecklingen av en marknad för återbruksmaterial.

Detta projekt syftar till att möjliggöra återbruk i större skala genom att kartlägga tillgängliga materialbanker inom regionen, både på kort och lång sikt, och koppla dessa till de rumsliga och funktionella kraven i nyproduktion av flerbostadshus. Arbetet ska öka förståelsen för återbrukspotentialen i det befintliga byggnadsbeståndet och skapa planeringsunderlag som kan hjälpa allt från kommuner till byggaktörer att fatta hållbara beslut.

Målet är att bana väg för en mer cirkulär byggsektor där strukturella resurser tas till vara – och där Stockholms framtida bostadsförsörjning kan ske med lägre klimatpåverkan.

Årlig utlysning inom Trafik och region

KTH och Region Stockholms gemensamma utlysning Trafik och region är årligen återkommande och omfattar forskning inom hållbar trafik- och regional utvecklingsplanering. Mer information om utlysningen finns på www.researchweb.org/is/stockholm .

Har du frågor om utlysningen? Vänliga kontakta Malin Linngård, maliol@kth.se .

Text: Malin Nordin Bartlett