KTH-utvecklade Q-bot invigs på Vetenskapens Hus
Kan en chattbot göra unga mindre handlingsförlamade inför klimatkrisen? Det hoppas KTH Climate Action Centre, som nu har invigt Q-bot på Vetenskapens Hus. Tillsammans med 3D-visualiseringar och ett quiz ska chattboten göra forskningen begriplig och lätt att ta till sig.
”Vad kul att få vara med här. Jag är redo att utforska spännande klimat- och hållbarhetsforskning tillsammans med er. Vad vill ni dyka in i först?”
Det var chattboten Q-bots första officiella ord till den samlade skaran vid invigningen på Vetenskapens Hus 15 oktober – lärare, gymnasielever, representanter från Stockholms stad, KTH-medarbetare och andra nyfikna.
Utvecklaren Hossein Shahrokni frågade därefter sin skapelse om det finns något hopp för oss eller om vi lika gärna kan ge upp. Svaret blev: ”Jag förstår att det kan kännas hopplöst. Men forskningen visar på konkreta vägar framåt.”
Kunskap och självtillit
Q-bot är expert på klimatfrågor och har tagits fram för att möta ungas funderingar kring klimatet. Projektledare Karin Larsdotter från KTH Climate Action Centre säger att många oroar sig eller känner sig handlingsförlamade.
– Med Q-bot vill vi öka både kunskapen och tron på den egna förmågan, säger hon.
Säkra källor
Hossein Shahrokni berättar att Q-bot, via KTH Bibliotekets databas, har tillgång till artiklar om klimatforskning från hela världen, med många bidrag från KTH:s egna forskare.
– Utmaningen var att utgå från vetenskapliga källor, men samtidigt göra det komplexa begripligt för ungdomar. För den som vill fördjupa sig anger Q-bot sina källor, säger han.
Hossein har utvecklat Q-bot tillsammans med Oleksii Pasichnyi och Shadaab Ghani. Alla tre är forskare inom Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH och fokuserar på pålitliga AI-agenter och hur man minskar risken för hallucinationer. Medarbetare från KTH Climate Action Centre har också deltagit i projektet, liksom lärare och elever från Kärrtorps gymnasium och Ingridskolan i Stockholm.
Klimatglober som gör data synlig
I installationen på Vetenskapens Hus har Q-bot fått sällskap av 3D-printade glober i klara färger. De är så kallade ”datafysikaliseringar” – data i fysisk form – och låter besökarna se, och känna, hur till exempel energianvändningen och koldioxidutsläppen har ökat de senaste årtiondena.
Bakom globerna står Björn Hedin, forskare vid institutionen för lärande, och Anders Blomqvist från Vetenskapens Hus. De har även tagit fram digitala versioner som besökarna kan vrida och vända på för att se hur olika delar av världen har förändrats under årtionden.
Vad händer härnäst med Q-bot?
Installationen kommer att finnas tillgänglig på Vetenskapens Hus året ut. Alla som tittar förbi kan chatta med Q-bot och pröva sina kunskaper i ett klimatquiz. Nästa steg blir en lärarutbildning om hur Q-bot och klimatdata kan användas i klassrummet.
– Vi tror att Q-bot kan vara användbar även för en större målgrupp, och ser nu över hur vi kan sprida den och använda den i fler sammanhang, säger Karin Larsdotter.
Testa själv på kthqbot.com
Text: Alexandra von Kern