Till innehåll på sidan

Precisionsmedicin för MS-sjuka och bättre luftkvalitet i tunnelbanan

De två forskningsprojekt som fick högst poäng vid senaste utlysningen av gemensamma medel från regionen och KTH har en sak gemensamt: att skapa kunskap om något som är osynligt för det mänskliga ögat, men som kan få stor betydelse för många stockholmare.

Publicerad 18 februari 2022

Tilldelning av forskningsmedel från samarbetet KTH och Region Stockholm klart

Region Stockholm och Kungliga Tekniska högskolan, KTH, verkar för forskningssamarbeten som bidrar till att Region Stockholms centrala verksamheter stärks. Sedan 2014 har regionen och KTH tillsammans utlyst forskningsmedel för projekt inom hälsa- och medicinteknik, samt kollektivtrafik och regional planering. De projekt som fick flest poäng 2021 och därmed flerårig tilldelning av forskningsmedel, handlar om kunskap om mänskliga immuncellers betydelse för diagnos och precisionsmedicinering och om förståelse för hur mikroskopiska luftpartiklar sprids i tunnelbanan.

Ny metod för att upptäcka multipel skleros, MS

Torbjörn Gräslund, professor vid institutionen för proteinvetenskap vid KTH, forskar på framtidens läkemedel och diagnostikmetoder med särskilt fokus på cancer och autoimmuna sjukdomar. Tillsammans med Tomas Olsson, läkare vid Karolinska Universitetssjukhusets Centrum för Neurologi i Solna och forskare vid Karolinska Institutet, har han nu fått medel för att under tre år utveckla en ny metod för att upptäcka den autoimmuna sjukdomen multipel skleros, MS. I projektet deltar även Hans Grönlund, även han MS-forskare vid Karolinska Institutet.

Idén bakom forskningsprojektet är att identifiera vilka immunceller hos den enskilda patienten som hänger samman med utveckling av dennes sjukdom, något som är helt nytt. Med den kunskapen blir det möjligt att ta fram så kallade precisionsmedicinska behandlingar som är skräddarsydda för den enskilda individen, till exempel individuell medicinering. Sedan tidigare har Torbjörn och de forskare han samarbetar med utvecklat en metod och plattform som kan visa hur specifika t-celler, vilket är en viss typ av immunceller, beter sig för individuella patienter.

– Vad vi vill göra nu är att ta reda på hur dessa T-cellsaktiviteter hos olika patienter hänger samman med möjligheterna till framgångsrik precisionsmedicinering. Vi vill också undersöka hur denna information kan användas för att förutsäga hur snabbt sjukdomen utvecklas för respektive patient. För detta utnyttjar vi patientdata insamlad från hela Stockholmsregionen. Med en mer precis kunskap om hur de felaktiga T-cellerna uppför sig hos enskilda patienter hoppas vi också bidra med ny kunskap som bidrar till att det i framtiden helt går att bota sjukdomen.

I utlysningarna från KTH och Region Stockholm ställs höga krav på samverkan mellan universitetet och regionen, det ska finnas aktiva deltagare i forskningen från båda arbetsgivarna. Detta tycker Torbjörn är en stor fördel.

– Jag tycker det blir spännande när sådana som jag, som håller på med teknikutveckling, får samarbeta med forskare och läkare inom regionens kliniska verksamhet. Då kan vi både hitta lösningar som kan komma till nytta inom vården på kortare sikt och sådana som kan leda till större genombrott på litet längre sikt. Det är väldigt motiverande.

Projektet ” Precise detection and induction of tolerance of the central nervous system autoaggressive disease, multiple sclerosis (MS)” har fått beviljat totalt 2 500 000 kronor under tre år.

Projekt mäter luftkvaliteteten i tunnelbanan

Inom utlysningen trafik och regionalplanering var det ett projekt mellan KTH och Trafikförvaltningen i Region Stockholm som fick tilldelning. Här handlar det om luftkvaliteteten i tunnelbanan. I tunnelbanan sprids inandningsbara partiklar när den spårbundna trafiken nöter mot underlaget. Målet med projektet är att tillämpa algoritmer på insamlade och sammanställda data för att ta redan på vilka faktorer som påverkar partikelspridningen. Därmed ska det bli lättare att fatta beslut om var det är mest effektivt att sätta in åtgärder som förbättrar luftkvaliteten för trafikanterna.

KTH-professor Ulf Olofsson, Institutionen för Maskinkonstruktion, som leder projektet.
KTH-professor Ulf Olofsson, Institutionen för Maskinkonstruktion, leder projektet.

– Vi kombinerar olika slags data, bland annat för luft, vagnstrafik och passagerare. Sen analyserar vi dessa med hjälp av modeller som kan skilja ur vad som påverkar luftkvaliteten, till exempel underhåll, användning av olika tågvarianter och skillnader i tunnelbanans luftventilation vid de olika årstiderna, säger KTH-professorn Ulf Olofsson, Institutionen för Maskinkonstruktion, som leder projektet.

Den data som Ulf använder levereras bland annat från operatören MTR, SL och Stockholm Luft- och Bulleranalys. Forskargruppen vill särskilt titta på hur olika typer av tunnelbanevagnar påverkar luften. Idag finns tre varianter i drift: de äldre CX, de nyare blå C20 och de allra senaste C30, vilka är vitgråa.

Mätningarna kommer att pågå under ett helt kalenderår för att få med samtliga väderförhållanden. Forskargruppen arbetar dock löpande med att analysera den data som hämtas in och under 2023 räknar Ulf med att det finns en ny modell klar att presentera. Resultatet blir intressant både för verksamheten i dagens tunnelbanesystem och i den kraftigt utbyggda tunnelbana som nu projekteras i Stockholm, där den nya trafiken startar 2026.

– Det är spännande att arbeta tillsammans med regionen. När forskningen sker i samverkan med näringslivet är det nästan alltid sekretess runt resultaten, så är det inte i vårt projekt. Modellen vi tar fram blir i stället en öppen resurs som kan användas för att modellera och prognosticera vilken luftkvalitet som en viss tågtunnel kommer att få, vilket gör att man kan se i förväg om den kommer klara de krav som ställs av myndigheterna. Detta är kunskap som man kan dra nytta av inom trafik över hela världen. Och att bidra till en hälsosammare miljö för stockholmarna känns såklart mycket angeläget för alla oss som arbetar i projektet.

Projektet ” Modellering av luftkvalitet i spårtunnlar” har fått beviljat 1 700 00 kronor i forskningsmedel under två år.

Kommande utlysningsperiod

För kommande utlysning 2022 gäller samma förutsättningar som tidigare: gemensamma forskningsmedel från KTH och Region Stockholm är öppna för ansökningar till projekt med hög vetenskaplig kvalitet och stor nytta för regionens kärnverksamheter. Projektmedel inom ”Hälsa, Medicin och Teknik respektive ”Trafik och region ”kan beviljas i högst tre år med upp till 1 miljon kronor per projekt och år. Såväl duration som årsbudget kan dock bli mindre. Utlysningen gäller såväl medel för helt nya projekt och för fortsättningsprojekt. För att kunna söka medel för en fortsättning ska medel ha beviljats föregående år.

Om du vet någon som sitter på ett spännande projekt som behöver finansering så kan du tipsa om årets utlysningar här.

Text: Håkan Sandberg
Fotograf: Fredrik Persson

Innehållsansvarig:nickyr@kth.se
Tillhör: Näringsliv och samhälle
Senast ändrad: 2022-02-18
Framtidshopp när KTH tog emot praoelever från årskurs 8
Samverkan inom de strategiska partnerskapen
Precisionsmedicin för MS-sjuka och bättre luftkvalitet i tunnelbanan
Scania och KTH säkrar rätt kompetens för ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige
KTH och Region Stockholm forskar för bättre hälso- och sjukvård
Ett lyckat samarbete i rådande kris
”Pandemin har gett ny insikt om partnerskapets potential”
Vetenskapligt råd - ett samarbete mellan KTH och Stockholms stad
Mentorskapsprogram TechTensta
Fordonsdalen Stockholm
KTH:s och Region Stockholms forskningsprojekt ska förbättra hälso- och sjukvården
Forskning för att förebygga stroke
Förbättrad behandling med artificiell lunga
Isak forskar för en rättvis kollektivtrafik
CASTOR - KTH och Saab
Open Lab
Frontrunners for sustainable innovation
Integrated Transport Research Lab
MedTechLabs
Senseable Stockholm Lab
Samverkansprojekt skapar tillväxt för små och medelstora företag
”Samverkansförmåga bör värderas högre”
Samarbete med Stockholms stad och tredimensionella fastigheter
KTH och Hitachi ABB Power Grids samarbetar i grön omställning
Samarbetet som gör Stockholm smartare