KTH:s och Region Stockholms forskningsprojekt ska förbättra hälso- och sjukvården

Region Stockholm och KTH driver en rad forsknings-, innovations- och utbildningsprojekt tillsammans. Under åren har ett 70-tal forskningsprojekt inom hälso- och sjukvård och medicinteknik beviljats medel, bland annat för effektivare diagnos vid luftvägsinfektioner och en metod för att behandla hudcancer. Utlysning till årets projektmedel pågår just nu och sista ansökningsdag är 10 juni.

Målet för de gemensamma forskningsprojekten är att långsiktigt bidra till ökad kvalitet och effektivitet inom hälso- och sjukvård för att gagna människors hälsa, på kort och lång sikt. KTH och Region Stockholm utlyser nu nya projektmedel. Utlysningen uppgår till 15 miljoner kronor för perioden 2021 - 2023.

Joakim Lundeberg, professor på KTH vid institutionen för genteknologi vid KTH. Fotograf: Håkan Lindgren

En av dem som tidigare fått projektmedel är Joakim Lundeberg, professor på KTH vid institutionen för genteknologi vid KTH. Han leder ett forskningsprojekt med en analysmetod som kan förbättra diagnos och behandling för patienter med hudcancer.

Möjligheten att analysera genaktivitet via RNA-molekyler har tagit ett stort språng det senaste decenniet. Uppsättningen av RNA-molekyler, som finns i alla levande organismer, förändras på karakteristiska sätt vid olika sjukdomar. Nya metodologiska landvinningar det senaste decenniet har ökat möjligheten att studera och analysera förekomsten av alla aktiva gener i malignt melanom, hudcancer, och frisk hud.

Hittills har man dock bara kunnat se en genomsnittlig bild av vilka gener som är aktiva i ett vävnadsprov, men fördelningen inom provet. Dvs vilka gener är aktiva i tumören och vilka gener är aktiva i tumörens mikromiljö. Det senare har blivit allt viktigare, då man måste förstå samarbetet mellan bland annat vårt immunsystem och tumören för en bättre prognos.

- Vi har utvecklat en ny metod som löser detta problem då det blir möjligt att analysera alla RNA-molekyler genom att de tillförs små adresslappar, berättar Joakim Lundeberg.

Exempel på andra beviljade projekt handlar om luftvägsinfektioner, som är den vanligaste orsaken till sjukdom hos barn. Det saknas dock tester som effektivt kan skilja på om en infektion är virusorsakad eller bakteriell.

Aman Russom, professor i nanobioteknologi vid KTH. Fotograf: Håkan Lindgren

Överanvändning av antibiotika är en bidragande orsak till att många bakterier blivit motståndskraftiga. Något som kan få ödesdigra konsekvenser för möjligheten att bota bakteriella infektioner. Tack vare stora framsteg inom områden som mikroarrayteknik, mikrosystemteknik och nanobioteknik finns nu förutsättningar att utveckla effektiva diagnostiska tester.

De två forskningsprojekten ska med hjälp av de nya teknikerna utveckla test som gör det möjligt att snabbt, kostnadseffektivt och användarvänligt analysera vanligast förekommande virus och bakterier vid akut luftvägsinfektion hos barn.

- Samverkan möjliggör att vi forskare snabbt kan agera på de behov som finns inom vården, och vi hoppas på att vår forskning kan svara på det behov som finns för ändamålsenlig antibiotikabehandling, säger Aman Russom, professor i nanobioteknologi vid KTH.

Det andra projektet leds av specialistläkare Tobias Alfvén vid Sachsska barnsjukhuset/Södersjukhuset i Stockholm.

Alla samarbetsprojekt finns beskrivna på Region Stockholms webbsida för anslag till forskning, utveckling och utbildning forskningsstod.vmi.se/ansokan/beviljadeAnslag.asp

Innehållsansvarig:Malin Nordin Bartlett
Tillhör: Näringsliv och samhälle
Senast ändrad: 2020-06-02