Till innehåll på sidan

Hållfasthetslära

Hållfasthetslära är ett klassiskt teknikvetenskapligt ämne som spänner från grundläggande till tillämpad vetenskap. Ämnet kan betraktas som en länk mellan materialvetenskap och tillämpad mekanik med tyngdpunkt på det senare. Hållfasthetsläran behandlar materials och strukturers mekaniska egenskaper. Forskningen vid institutionen är inriktad mot beräkningsteknik, biomekanik, brottmekanik, kompositmekanik, kontaktmekanik, materialmekanik, pappersmekanik och utmattning. Ett primärt mål i forskningen är att utveckla metoder för tillförlitlig design av strukturer, materialsystem och processer. Civilingenjörsutbildningen i hållfasthetslära består av grundläggande kurser och fördjupningskurser inom mer specialiserade områden. Det finns en nära samverkan mellan forskning, forskarutbildning och undervisning. Nya rön inom hållfasthetsläran avspeglas i en kontinuerlig uppdatering av kursernas innehåll. En professur i hållfasthetslära vid KTH inrättades 1921. Ytterligare en professur inrättades 1961 och en tredje professur i materialmekanik tillkom 1991. En fjärde professur i förpackningsteknologi inrättades 2002. Därefter har tillkommit professurer i biomekanik (2004) och tillförlitliga konstruktioner (2006). För närvarande är 6 professorer, 3 lektorer och 1 biträdande lektor anställda vid institutionen. Institutionen har ett välutrustat laboratorium och verkstad med två forskningsingenjörer och två tekniker. Sedan 2004 är institutionen värd för Forest Products Industry Research College och sedan 2007 för BiMac Innovation Centre.

Innehållsansvarig:Kommunikation SCI
Tillhör: Skolan för teknikvetenskap (SCI)
Senast ändrad: 2007-12-17