Dreaming of smartness
Mobilizing, implementing and motivating the smart city
Tid: Fr 2026-03-27 kl 10.00
Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/63479815263
Språk: Engelska
Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Urbana och regionala studier
Respondent: Marikken Wullf Wathne , Samhällsplanering och miljö, Norwegian Institute of Urban and Regional research, OsloMet
Opponent: Professor David Pinder, Department of People and Technology, Roskilde University
Handledare: Adjunct Professor Karolina Isaksson, Urbana och regionala studier, Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI); Professor Karvonen Andrew, Urban design and urbanism, Lund University; Researcher Marianne Millstein, Norwegian Institute for Urban and Regional Research
QC 20260223
Abstract
Ett antal framväxande och samverkande kriser, såsom risken för en global klimatkatastrof, åldrande befolkningar, politisk instabilitet och växande ekonomiska ojämlikheter, förväntas utmana livsvillkoren i städer. Städers förmåga att använda digitala verktyg och teknologier presenteras idag ofta som viktiga sätt att möta dessa utmaningar. Under de senaste två decennierna har sådana ambitioner ofta kopplats samman med begreppet ‘smart city’ (‘den smarta staden’), som motiverar städer att fylla sina urbana rum med olika typer av smarta teknologier och sensorer för att optimera användningen av stadsrummet, inklusive dess förvaltning, praktiker och invånares beteenden.
Denna avhandling bidrar till befintlig forskning om smarta städer genom en empirisk analys av hur smart stad-initiativ förhandlas då de ‘landar’ i lokala miljöer. Avhandlingen bidrar med fördjupade insikter om hur smart stad-initiativ har mobiliserats, implementerats och motiverats i olika urbana sammanhang, och diskuterar möjliga implikationer för urban styrning.
Forskningen bygger på empiriskt fältarbete i Nottingham, Stavanger och Stockholm som utfördes mellan 2017 och 2021. I dessa tre städer utforskas hur lokala aktörer förhandlar och mobiliserar smart urbanism. Därtill har en fördjupad analys gjorts av Stockholms smart stad-initiativ under 2020/2021, med särskilt fokus på förhoppningar, drömmar och förväntningar som motiverar lokala aktörer att eftersträva ‘den smarta staden’.
Teoretiskt inspireras avhandlingen av studier inom assemblage urbanism, relationell geografi och utopiskt tänkande. Smart stad-initiativ betraktas som nya tillskott till lokala ‘assemblage’, med potential att transformera befintliga rumsliga sammanhang genom att skapa och förändra relationer inom stadsplanering och styrning. Perspektiv från relationell IV geografi och spekulativ materialism används för att undersöka de ‘utopiska element’ (mer eller mindre holistiska idéer och visioner om ideala urbana framtider) som är inbäddade i ambitioner om ’smart stad’. Att rikta fokus mot utopiska element bidrar till att synliggöra vilka upplevda brister i den samtida staden som digitalisering antas kunna bidra till att lösa. Fokuset på utopiska element har legat till grund för en kritisk analys av vad som uppfattas som (o)möjligt och (ir)rationellt inom samtida stadsstyrning. I avhandlingen operationaliseras även sociolog Ruth Levitas’ ‘Utopia as a Method’ som en analytisk ansats.
Sammantaget visar avhandlingen att lokala aktörer har betydande handlingsutrymme när smart stad-initiativ mobiliseras och förhandlas lokalt. Resultaten tydliggör att smart stad-initiativ i Nottingham, Stavanger och Stockholm i hög grad formas av lokala intressen, ambitioner och relationer.
Avhandlingen visar även hur de ambitioner som hittills har styrt smart stadinitiativ ofta kretsar kring idéer om en framtid som i allt högre grad styrs och formas av digital teknik utan att tydligt uppmärksamma och kritiskt reflektera över att den kunskap som denna teknik skapar har uppenbara begränsningar, exempelvis genom att den grundas i fragmenterad information och riskerar att förstärka olika typer av ‘bias’. Avhandlingen visar även att smart stad-initiativ utgör respons på lokala aktörers oro gällande i vilken grad stadsförvaltningen ska kunna upprätthålla viktiga kvaliteter för invånarna i en framtid präglad av stora utmaningar. Ändå visar resultaten att lokala aktörer har en snäv föreställning om smarta urbana framtider, där kontinuerlig övervakning och kontroll av det urbana rummet idealiseras, kunskap som lätt kan samlas in prioriteras, och beslutanderätt i allt högre grad överlåts till teknologiska verktyg och privata aktörer. Inom ramen för dessa ambitioner framträder smarta urbana framtider som en fortsättning och förstärkning av en befintlig socio-politisk ordning, med vardagliga teknologiska uppgraderingar av urban infrastruktur och förvaltning.
Slutsatsen av denna avhandling är att städer som driver initiativ för smarthet bör ägna mindre uppmärksamhet åt ambitioner om konkurrenskraft och teknologiskt ledarskap, och mer åt att främja en öppen och demokratisk diskussion om målen med urban digitalisering.