Pågående projekt

EO4SmartCities

Detta är ett projekt inom programmet Dragon 4, ett samarbete under perioden 2016-2020 mellan ESA och det kinesiska ministeriet för vetenskap och teknik. Det övergripande målet med denna forskning är att utveckla jordobservationsbaserade informationstjänster för att bygga upp “smarta städer” och hållbar urbanisering. De specifika målen är:

  • Att utveckla nya metoder för att karaktärisera städers utbredning i rum och tid.
  • Att utforska användningen av avancerad teknik för bearbetning av data från interferometerbaserad radar med syntetisk apertur och optiska sensorer för att klassificera landytor och deras förändring med tiden.
  • Att illustrera “Smart City”-metoden med hjälp av rymdbaserad jordobservation i combination med geografiska informationssystem (GIS) och teoretiska modeller för städers uppbyggnad.
  • Att inrikta sig mot två hörnpelare i stadens klimat och miljö: temperaturförhållanden och hydrologiska faktorer.

ESA Cluster mission

De fyra Cluster-sonderna sköts upp 2000 och ger fortfarande utmärkta vetenskapsdata. KTH har bidragit med detektorer för mätningar av elektriska fält och vågor (EFW), samt håller i det Skandinaviska datacentret för analys och spridning av EFW-data. Det beslutades 2016 att Cluster datatagning fortsätter åtminstone fram till slutet av 2018, och möjligtvis ända fram till 2020. Mer än 2400 publikationer av Cluster resultat har gjorts, varav 250 från EFW-teamet.

ESA JUICE, Jupiter Icy moon Explorer

KTH deltar i en grupp som ska mäta elektriska fält och plasmavågor runt Jupiters månar. KTH bidrar med markkontrollsapparatur samt värmeanalyser. Uppsändningen planeras till 2022.

ESA Rosetta mission

KTH designade och byggde DC/DC omvandlaren för Langmuir-proben på Rosetta, som anlände till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko i maj 2014. Den lyckade landningen av Philae på kometkärnan den 13 november 2014-12-09 var en stor framgång för ESA. Analysen av Rosettadata pågår för fullt med stor intensitet och många inplanerade möten under 2018 och framöver.

ESA Solar Orbiter

KTH bidrar med markkontrollsapparatur till IRF Uppsalas instrument på Solar Orbiter. Arbetet med mjukvaran för GSE (Ground Support Equipment) har fortsatt under 2017 och är nu i stort sett färdig.

ESA/JAXA BepiColombo mission

BepiColombo kommer skickas till Merkurius och består av två rymdsonder, Mercury Planetary Orbiter och Mercury Magnetospheric Orbiter. KTH bidrar med MEFISTO, ett instrument för elektriska fältmätningar som del av plasmavågundersökningar på Mercury Magnetospheric Orbiter. Detta blir de första mätningarna någonsin av det elektriska fältet runt Merkurius. Uppskjutningen planeras för närvarande till 2019.

EUSO (Extreme Universe Space Observatory)

EUSO är ett experiment som ska studera extremt högenergetiska kosmiska partiklar (E>5∙1019 eV) genom att mäta på UV-ljuset som dessa genererar via partikelskurbildning atmosfären. För detta utvecklas en stor detektor som planeras sättas på utsidan av den Internationella rymdstationen ISS. Ett flertal förstudier pågår eller planeras: från marken (vid TA i Utah) och ballonger samt Mini-EUSO på ISS. En doktorand, Francesca Capel, jobbar sedan september 2015 med Mini-EUSO som ska sändas upp 2018 till ISS för att i huvudsak testa teknologi, men även ge möjlighet till forskning av atmosfäriska ljusfenomen och meteorer.

Fermi

Fermi är ett NASA-lett internationellt satellitprojekt för studier av högenergetiska kosmisk strålning, framförallt gammapartiklar. Fermi sändes upp 2008 och kommer att vara operationell i flera år till. KTH bidrog till utvecklingen av detektorns kalorimeter och är nu mest aktiv i analyser av “gamma-ray bursts” (GRB) och aktiva galaxkärnor (AGNs). För närvarande leder KTH GRB-analysarbetsgruppen inom Fermi-experimentet.

Fjärranalys och geografiskt informationssystem (GIS) för Rwanda

Projektet är ett samarbete med Lunds Universitet och Rwandas Universitet för att utveckla ett mastersprogram i GIS och land management samt att utbilda 4 forskarstudenter i fjärranalys och GIS för miljömodellering, landhushållning och planering. Projektet finansieras av SIDA och pågår under 2013-2019. 

GRACE Follow-On

Satellitmissionen GRACE Follow-on, som sköts upp under 2018, kommer göra observationer av förändringar i jordens tyngdkraftsfält. Detta projekt handlar om utveckling av metoder med utgångspunkt i observationer från GRACE Follow-on missionen ta fram värden för indikatorer för klimatförändringar som t.ex. förändringar i havsnivån och smältning av inlandsis. Projektet finansieras av Proficio och pågår under 2017.

Geografisk informationsteknik för katastrof- och naturresurshantering i Moçambique

Projektet finansieras av SIDA och genomförs i samverkan mellan Lunds Universitet, North West University i Syd Afrika och Eduardo Mondlane University (UEM) i Mozambique. Syftet är att utveckla nytt MSc-program i Geografiska Informationsteknik (GIT) för hållbar miljöutveckling, utbilda universitetspersonal från flera akademiska ämnen och avdelningar till MSc och PhD nivå i GIT / katastrofhantering, ökad kvalitet inom forskning samt utbildning vid UEM, och stärka det afrikanska regionala samarbetet och nätverkandet i GIT / katastrofhantering. Projektet pågår under perioden 2018-2023.

LEEWAVES

MISU leder detta projekt, som är en svensk del av ett större samarbete lett av DLR. Målet är att göra mätningar av interna gravitationsvågor i olika lager av atmosfären för att förstå deras interna kopplingar. KTH leder sondraketsdelen, med en raketuppskjutning (på samma raket som SPIDER) för att skicka ut fallande sfärer. Raketen skickades upp i februari 2016 och slutanalyser pågår.

MATS (Mesospheric waves from airglow transient signatures)

MISU leder detta förslag till Rymdstyrelsen inom det nya nationella småsatellitprogrammet, där forskningsmålet är att studera vågrörelser i högre atmosfärslager som mäts in från ljussken alstrade på dessa höjder. KTH bidrar med elektronik och geodynamik. Rymdstyrelsen beslöt i oktober 2014 att finansiera MATS som första projekt inom det nya nationella småsatellitprogrammet, med planerad uppskjutning under 2019.

MERiT (MEthane in Rocket nozzle cooling channels - conjugate heat Transfer measurements)

Framdrivningssystem baserade på kolväten, antingen flytande eller hybrid, utgör numera en stor teknikutmaning för framtida bärraketer och rymdtransportsystem. Flytande naturgas/biogas (LNG) med hög halt av metan (CH4) är en av de mest intressanta lösningar som drivmedel för raketmotorer Målen med undersökningarna är att för olika relevanta nickellegeringar, typiska kanalgeometrier, typiska och kolvätebaserade bränslen under typiska driftförhållanden bestämma värmeövergångskoefficienten (HTC), grad av koksning och korrosion i kylkanalen och tryckfall som funktion av tillförd värmeeffekt, väggtemperatur, Reynoldstal, bränslekomposition och trycknivå. En ny forskningsrigg, på europeisk nivå unik byggs upp för ändamålet och driftsätts på KTH (EGI). Planerad driftsättning är i februari 2018.

MIST (MIniature STudent satellite)

Många universitet i världen har byggt små satelliter som kallas Cubesats. KTH Rymdcenter har tagit initiativet till den första svenska studentbyggda Cubesaten. Projektet definierades under 2014 och arbetet startade den 28 januari 2015, uppskjutningen planeras till 2020. Sju tekniska och vetenskapliga experiment har valts ut för att följa med på MIST. Experimenten har föreslagits inifrån KTH, av två svenska företag och av Institutet för Rymdfysik i Kiruna.

NASA MMS mission

KTH deltar i MMS (Magnetospheric Multi-Scale), ett projekt med fyra rymdsonder för detaljerade studier av magnetosfärens fältlinjekopplingar. KTH bidrar med all elektronik and mekanik för det elektriska fältinstrumentet samt en låg-volts kraftförsörjningsdel. Uppskjutningen skedde 2015-03-12 från Cape Canaveral, och de fyra satelliterna levererar förstklassiga data med fokus på processen, "magnetic reconnection". Hitintills har 350 publikationer utkommit med färska resultat från MMS, varav omkring 70 med Rymd-och plasmafysik som medförfattare (Per-Arne Lindqvist och Göran Marklund), och den första artikeln i Science med Principal investigator Jim Burch som huvudförfattare.

PLANHAB/FEMHAB

KTH deltar som en ledande part i de multinationella PlanHab/FemHab-studierna, vars syfte är att simulera och överdriva vissa stimulusförhållanden som kommer att råda i framtida planetära habitat. Således undersöks fysiologiska effekter - kardiovaskulära, muskuloskelettala och metabola - av långvarig sängbundenhet i kombination med syrebrist. Vidare kommer KTH att undersöka risk för dekompressionssjuka vid långvarig respektive upprepade kortvariga exponeringar för sänkt omgivningstryck, vilket har bäring på strategier vid framtida ”Extra Vehicular Activities”. KTH kommer även att undersöka effekt av G-belastning på biomekanik vid muskelarbete med ”Fly-wheel-dynamometer” speciellt designad för att motverka mikro-G-betingad muskelförtvining och skeletturkalkning. 

Verksamhet vid SAPC

PoGOLite / PoGO+

Både PoGOLite och PoGO+ är projekt med en röntgenstrålepolarisometer optimerad för kosmiska punktkällor. I dessa projekt är KTH ledande institut. Instrumentet PoGOLite flög med höghöjdsballong sommaren 2013 med målet att studera polarisation från Crab-nebulosan. Analysen av data från 2013 är klar och vetenskapliga resultat publicerade: de första mätningarna av polariserat röntgenljus från Krabbnebulosan i bandet 20-120 keV. En ny ballongflygning med det förbättrade instrumentet PoGO+ flög under sommaren 2016. Dataanalys pågår för de huvudsakliga vetenskapliga målen Krabbnebulosan och Cygnus X-1.

SEAM

Small Explorer for Advanced Missions (SEAM) är ett EU FP7 projekt som leds av KTH. Detta är KTHs första satellit, en 3U CubeSat som ska göra vetenskapliga mätningar av magnetiska fält (både DC och AC). Satelliten gick förlorad i ett uppskjutningshaveri av Soyuz-Fregat raketen den 28.de november 2017. Arbetet att undersöka möjligheter till omflygningen av satelliten har påbörjats.

Sentinel4Urban

Det övergripande målet med denna forskning är att utveckla innovativa metoder och algoritmer när det gäller användningen av multitemporal data från Sentinel-1A/-2A för att övervaka urbanisering på global skala. Multitemporal data innebär att man observerar samma område vid åtskilliga tillfällen i tiden. Projektet väntas speciellt bidra till:

  • Utveckling av nya och robusta metoder och algoritmer för att få fram pålitlig information vid rätt tidpunkt för planering och beslut kring hållbar stadsutveckling.
  • En bättre förståelse för betydelsen av data från Sentinelsatelliterna för analys, kartläggning och övervakning av städers utveckling.

Projektet finansieras av Rymdstyreslen under perioden 2016-2019.

SPIDER sondraket

KTH är huvudansvarig för detta projekt där en sondraket skickade ut 10 fri-flygande detektorer för mätningar av elektro-magnetiska fält samt karakterisera plasmaegenskaper i jonosfärens E-region. Målet är en flerpunktsstudie av Farley-Bunemans elektrostatiska turbulens i området av starka elektriska strömmar på ca 115 km höjd. Uppskjutningen skedde i februari 2016 med preliminärt lyckade resultat från 6 återfunna detektorer. En doktorsavhandling som bland annat innehöll resultat från SPIDER försvarades under 2017.

Uppgradering och förstärkning av GIS-centrum vid Makerere-universitetet i Uganda

Projektet finansieras av SIDA och genomförs i samverkan mellan Lunds Universitet och Makerere-universitet i Uganda. Syftet är att utveckla det existerande GIS-centrumet till ett modernt GIS-laboratorium genom utbildning, rekrytering av personal, tillgång till data och ny hård- och programvara. Projektet pågår under perioden 2015-2020.

Working on Venus

All elektronik som behövs för en Venuslandare ska konstrueras och testas vid 460 grader celsius. Kiselkarbid utnyttjas för att klara dessa temperaturer och integrerade kretsar tillverkas i Myfab KTH Electrumlaboratoriet. Projektet Working on Venus pågår 2014-2018 med finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Under 2015 har sensorer testats vid temperaturer upp till 400 grader och ugnstester inletts på passiva komponenter. Radiokretsar, bildsensor och en CMOS-process har tillverkats under 2016. Under 2017 har en första omgång med två olika 4-bitars CPU och en mer avancerad bildsensor tillverkas. Sista året för projektet är 2018 och många resultat och doktorsavhandlingar förväntas. Ett projektförslag med titeln ”Venus Long-Life Surface Package (VL2SP)” har skickats till ESA och presenterades för NASAs VEXAG-grupp.

Till sidans topp