Josefin Larsson prisas med Göran Gustafssonpriset för yngre forskare

Larsson uppmärksammas för sin banbrytande forskning om supernovor och de kompakta objekt som bildas när massiva stjärnor exploderar. Genom att kombinera observationer från hela det elektromagnetiska spektrumet med avancerade modeller bidrar hennes arbete till en djupare förståelse av några av universums mest extrema fenomen. Hennes forskargrupp har bland annat spelat en central roll i analyser av supernovan 1987A och bidragit till att identifiera den första elektromagnetiska signalen från dess kompakta rest genom observationer med James Webbteleskopet.  

– Det är så klart väldigt roligt och hedrande att få priset. Priset kommer användas till att anställa fler personer i min grupp, vilket gör att vi kan utnyttja de möjligheter som öppnar sig med nya observationer, bland annat från James Webbteleskopet, säger Larsson.

Bakgrund och karriär 

Josefin Larsson är född 1980 i Malmö. Hon studerade fysik vid Lunds universitet och tog magisterexamen 2005, följt av forskarstudier vid University of Cambridge, där hon disputerade i astrofysik 2008.  

Efter doktorsexamen följde en postdoktoral tjänst som Oskar Klein Fellow vid Stockholms universitet, där hon fördjupade sig i observationell astronomi. Sedan 2012 är hon verksam vid KTH, där hon är professor i astrofysik, Wallenberg Scholar och ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

Aktuell forskning och framtida mål 

I sin forskning studerar Larsson bland annat de rester som blir kvar långt efter att supernovor har exploderat. Hon arbetar med data från både mark- och rymdbaserade teleskop och analyserar strålning för att kartlägga explosionernas geometrier och de kompakta objekt som bildas.

Med sitt team utvecklar hon även metoder för 3D‑rekonstruktion av supernovor, en teknik som ger nya möjligheter att visualisera hur explosioner går till och hur grundämnen sprids i rymden. Hon är även intresserad av att söka efter ovanliga signaler i de stora arkiv av röntgenobservationer som byggts upp under decennier. Där finns en stor outnyttjad potential för att öka vår förståelse om supernovor och kompakta objekt.

– En av de saker som gör supernovor så intressanta är att de kopplar ihop många olika områden inom astronomi och fysik. Det är också speciellt roligt varje gång man för första gången tittar på nya observationer. Ibland upptäcker man oväntade saker som ingen hade förutsagt, tillägger hon.

Om Göran Gustafssonpriset 

Göran Gustafssonpriserna delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien och är bland Sveriges största forskningspriser. Varje pristagare får 8,1 miljoner kronor, varav 300 000 kronor är ett personligt pris och 7,8 miljoner kronor går till forskningsverksamhet över tre år. Priset syftar till att ge långsiktigt stöd åt yngre forskare i fem ämnesområden: medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. Årets pris i fysik tilldelas Josefin Larsson för hennes ”nydanande forskning om exploderande stjärnor, som kopplar observationer till grundläggande astrofysikaliska teorier”.