Cirkulära avtal – en internationell analys av hur avtal och certifikat kan öka användning av sekundära resurser

I omställningen mot en cirkulär ekonomi kommer transformeringen av avfall till produkter vara avgörande. Detta har dock visat sig svårt i praktiken. Därför avser vi undersöka mellanrummet mellan avfall och produkter för att förstå vad det är, hur det fungerar och om det bör utvidgas.

Projektnamn och -nummer: Cirkulära avtal - en internationell analys av hur avtal och certifikat kan öka användning av sekundära resurser
Projektledare: Nils Johansson, SEED
Deltagande universitet/företag/organisationer: KTH, Linköpings universitet, Stena, Avfall Sverige, Tekniska verken, Outokumpu
Projektperiod: 2019–2020
Finansiering: Vinnova

Idag är det svårt att finna avsättning för avfall, delvis på grund av att avfallslagstiftningen är utformad för att kontrollera och bortskaffa avfall, snarare än att återcirkulera avfallet. För att underlätta transformeringen av avfall till resurser har EU utvecklat kriterier för avfallsupphörande. Dessa kriterier fokuserar dock på att öka legitimiteten för redan etablerade avfallsmarknader och har varit svåra att förhandla fram. Av den anledningen är det intressant att titta närmare på mellanrummet mellan att klassificera avfallsbaserade resurser som avfall eller som en produkt. Allt fler alternativa juridiska lösningar har börjat växa fram i form av olika typer av certifikat, standarder och avtal runt om i EU som är anpassade just för avfallets komplexitet. Det här forskningsprojektet tittar närmare på och jämför dessa alternativa sätt att skapa marknader för avfall och undersöker om och i så fall hur de kan vara intressanta för Sverige.