Till innehåll på sidan

New perspectives on Strategic Choice of Measures in Swedish Transport Planning

Tid: On 2022-06-08 kl 10.00

Plats: U1, Brinellvägen 26, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/69746919672

Språk: Svenska

Ämnesområde: Mark- och vattenteknik

Licentiand: Sofia Eckersten , Hållbarhet, utvärdering och styrning

Granskare: Associate Professor Fredrik Pettersson-Löfstedt, Lund University

Huvudhandledare: Professor Berit Balfors, Hållbarhet, utvärdering och styrning; Docent Ulrika Gunnarsson-Östling, Hållbarhet, utvärdering och styrning

Exportera till kalender

QC 20220511

Abstract

Drastiska förändringar av det globala klimatet och minskande biodiversitet tydliggör behovet av att ställa om till ett hållbart samhälle. Transportsystemet är kopplat till flera hållbarhetsfrågor och orsakar direkt miljöpåverkan genom användande av land för transportinfrastruktur, såväl som indirekt miljöpåverkan genom exempelvis emissioner av föroreningar till luft och vatten. För att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön är det viktigt att redan i ett tidigt skede integrera miljöaspekter i transportplaneringen. Trafikverket ansvarar för och bedriver en stor del av transportplaneringen i Sverige och planeringspraktiken har fått ett ökat inslag av samverkan mellan trafikverket och andra samhällsaktörer i samband med införandet av Åtgärdsvalstudier (ÅVS) som en del av den tidiga transportplaneringen. ÅVS processen föregår den fysiska planeringen av transportinfrastruktur och syftar till att flera samhällsaktörer tillsammans ska hitta lösningar till transportrelaterade problem. I ÅVS:er görs många av de val som kommer att påverka utvecklingen av transportsystemet och processen avgör därmed i hög utsträckning det framtida transportsystemets belastning på miljön.  En lyckad integrering av miljöaspekter i ÅVS processen kan bidra till att minska och undvika transportsystemets påverkan på miljön. Därför syftar denna licentiatavhandling till att utforska hanteringen av miljöaspekter i ÅVS:er (Artikel 1), samt att analysera ÅVS processen från ett systemperspektiv för att belysa konsekvenserna av systemgränser på hanteringen av miljöaspekter (Artikel 2). Dessutom utvecklas förslag för att stärka ÅVS-praktiken (Artikel 1 och 2).

De metoder som tillämpats i uppsatsen är intervjustudier, dokumentstudier och observationer av praktiken. Dessutom har en fallstudie av två ÅVS processer utförts. Denna avhandling visar att det finns flera utmaningar kopplat till hantering av miljöaspekter i ÅVS. Bland annat har koordineringen av processen en stor påverkan på vilka miljöaspekter som hanteras i processen och på vilket sätt de hanteras. Vidare finns också en utmaning kopplad till att planering av markanvändning och transport koordineras i åtgärdsvalstudier, vilket ofta innebär att arbetsgruppen måste hantera motstridiga idéer om det specifika områdets utveckling. En nyckel till att komma överens om vad som är lösningen på ett i en ÅVS adresserat planeringsproblem är att hitta åtgärder och åtgärdspaket med synergieffekter, dvs. som kan lösa olika typer av problem simultant. För att identifiera den här typen av åtgärder och åtgärdspaket i en ÅVS kan verktyg tillämpas som möjliggör identifiering av länkar mellan transport, markanvändning och miljöaspekter. Exempel på ett sådant verktyg är landskapsanalys. Arbetet i ÅVS processen skapar också en möjlighet för olika aktörer att utveckla gemensamma mål och visioner för utvecklingen av ett område, vilket också bidrar till att skapa förutsättningar för att lösa gränsöverskridande planeringsproblem.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-312113