Ingen paketlösning för miljön
Under granen ligger många prylar producerade i länder med andra miljöförhållanden – samtidigt som Sverige har minskat sina utsläpp av växthusgaser inom landets gränser.
– Men att bara mäta utsläpp för det egna landet ger inte hela bilden. Att ha ett helhetsperspektiv är avgörande så att vi inte bara flyttar runt utsläppen, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och vicerektor för hållbar utveckling på KTH.
Trots att merparten av världens länder är ense om att utsläppen måste minska radikalt, kanske med 50 procent eller mer till mitten av detta sekel, fortsätter de att öka. Enligt Naturvårdsverkets rapport om Konsumtionens påverkan har de totala utsläppen från svensk konsumtion ökat från 100 till 117 miljoner ton från 1993 till 2011. Under samma period har utsläppen i andra länder till följd av vår konsumtion ökat med 30 miljoner ton.
– Det är ju också ett dilemma eftersom ökad handel kan lyfta människor ur fattigdom – så det är komplext.
När det suger i konsumtionstarmen och såväl tindrande barnaögon som affärsidkare tycks enas i ett gemensamt lockrop kan det lätt bli för mycket. Samtidigt som många även vill göra rätt ur i miljöhänseende. Det är en ekvation som allt som oftast inte går ihop. Plastgran och papper med metalliska snören. Hur bra är det till exempel?
– Miljöfrågorna är komplicerade och intimt förknippade med många olika områden i samhället, men precis som när det gäller poliskåren eller sjukvården är det inte i första hand individens ansvar utan det måste lösas på samhällelig nivå genom olika samhälleliga lösningar och styrmedel, säger Göran Finnveden och fortsätter:
– Vi har ju alla ett individuellt ansvar både i våra roller som konsumenter, samhällsmedborgare och i våra yrkesroller. De flesta gör väl så gott de kan utifrån vad de vet och känner till. Jag tycker att man kan köpa den gran man vill ha.
Ett styrmedel är genom beskattning:
– Om vi har skatt på alkohol och tobak kan vi ju ha det på utsläppsintensiva produkter också.
Men hur ska man tänka i juletid?
– Kanske köpa second hand, miljömärkta produkter och satsa på saker som håller länge till exempel.
Boende, byggande och matproduktion är de områden som genererar mest utsläpp vid sidan av transporter och industriell produktion. Den största källan till växthusgaser är fossila bränslen.
– Teknikutveckling är nödvändig, men inte tillräcklig för att få bukt med klimatfrågan. Det är också viktigt att tänka på när det gäller långsiktiga beslut som rör exempelvis byggnader och infrastruktur - att de passar i ett framtida hållbart samhälle.
Enligt den samlade klimatforskningen är läget, som bekant, allvarligt. Redan i slutet av detta sekel kan jordens medeltemperatur stiga med ytterligare fyra grader och fortsätter den oroande utvecklingen kan det bland annat leda till:
- Hela ekosystem slås ut
- Matproduktion slås ut i vissa delar av världen för det blir för varmt
- Globala ekonomiska system riskerar att drabbas
- Risken för konflikter om resurserna ökar
- Vattenbrist
- Extremväder
– Vi kan också förvänta oss överraskningar. Detta är som ett gigantiskt, storskaligt experiment, som ingen vet vad resultatet blir.
Men vad hjälper det då vad jag gör. Är ju som en droppe i havet?
– Jo, men droppar i havet är ändå droppar. Varje kilo koldioxid leder till ökad uppvärmning.
Ibland kan det kännas som om hur man än gör blir det fel miljömässigt?
–Men att tyngas av skuld leder fel. Som individ kan man ju också försöka hitta synergier för sig själv genom att göra saker som både är bra för miljö och för sig själv – som att gå eller cykla och äta mindre kött.
Förresten- vad önskar du dig i julklapp?
– Fred på jorden – blir det bra?
Text: Jill Klackenberg