”Utvecklingen kan vändas”

Många uppfattar rapporten som FN:s vetenskapliga expertpanel, IPBES, nyligen släppte som ett larm om att hela vår civilisation är hotad. I sammanställningen, byggd på 15 000 vetenskapliga och offentliga källor, konstateras att avskogning, jordbruk, klimatförändringar och miljöförstöring har lett till den största minskningen av arter i mänsklighetens historia.

Av de åtta miljoner växt- och djurarter som vi känner till hotas uppemot en miljon av utrotning, många inom de närmaste decennierna, om inget görs.

– Den biologiska mångfalden befinner sig i kris. Livet på jorden har genomgått många kriser och återkommit i nya format, men det som nu står på spel är nuvarande arters existens, inklusive vår egen, säger Sara Borgström , som forskar om hållbar utveckling på KTH.

Att ekosystemen, som utgörs av den biologiska mångfalden, fungerar är avgörande för människans överlevnad. De ger förutsättningar för rent vatten, bördiga jordar och pollinatörer till våra grödor samtidigt som de kan ta upp föroreningar i mark, vatten och luft och skydda mot översvämningar.

– Det största hotet är att de flesta människor idag har en begränsad syn på naturen. Vi ser sällan hur maten vi äter produceras och vad som behövs för att till exempel odling eller fiske ska fungera. Få av oss upplever det som står i FN:s rapport och kanske därför inte känner sig motiverade att förändra något.

Vad behöver göras och när?
– Det är ingen tvekan om att en stor omgående samhällsförändring är nödvändig– det handlar inte längre om enskilda åtgärder utan förändringar av vårt sätt att tänka, strukturera och göra.

– En av de allra viktigaste sakerna är att vi som gör de största avtrycken på miljön radikalt minskar vår konsumtion. En annan är att i allt beslutsfattande prioritera hållbar utveckling, miljömässig och social, till exempel inom stadsplanering, i global handel och digitalisering. Det måste bli ännu tydligare för konsumenterna vad det vi köper leder till för kostnader för den biologiska mångfalden.

Enligt Sara Borgström har det politiska uppvaknandet kring miljöfrågan på 1970- och 1980 lett fram till många konstruktiva lösningar. Men initiativen för en hållbar samhällsutveckling har inte räckt till.

– Klimatförändringarna och krisen för den biologiska mångfalden visar att det inte var tillräckligt – nu kommer nästa våg av larm som tyvärr är nödvändiga. Samtidigt ska man inte glömma de stora framsteg som gjorts de senaste decennierna, till exempel arbetet med ekosystemtjänster.

FN-rapporten beskrivs som en domedagsrapport – hur ser hoppet ut om att kunna vända utvecklingen?
– Mitt hopp står till att människan under sin korta historia har anpassat sig till många stora förändringar så vi har förmågan att göra detta ännu en gång. Men för att låna en av författaren och regissören Stina Oscarssons titlar – ”Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig?”. Det kommer krävas stora insatser och uppoffringar av oss alla.

Text: Christer Gummeson

Så kan vi stödja den biologiska mångfalden – några tips av Sara Borgström:

Vad kan vi som enskilda personer bidra med?

• Minska vår konsumtion genom att fundera på vad man verkligen behöver och om det kanske kan lånas eller köpas second hand. Kräva information som visar att det vi konsumerar har producerats på ett sätt som skadar ekosystemen så lite som möjligt eller kanske till och med gynnar naturen.
• Stödja den biologiska mångfalden där man är, på gården utanför huset, på terrassen på jobbet, vid busshållplatsen genom att skapa livsmiljöer för arter du tycker om. En livsmiljö kan vara en boplats – ett insektshotell eller en fågelholk, föda – som blommor som fjärilar tycker om, eller ett skydd som till exempel ett buskage där smådjur kan gömma sig.
• Ofta är det så att det man känner till och har kunskap om bryr man sig om så varför inte ta vara på sommaren och lära sig något nytt om naturen runtomkring. Vilka djur trivs vid badstranden, varför är getingar förtjusta i saft, hur mycket vatten dricker en björk, hur gör syrsorna sina ljud, varför doftar bara vissa växter och vad är daggmaskar bra för?  

Hur kan forskningen bidra till en positiv utveckling?

• Kunskap är kärnan till att kunna hantera de förändringar som nu sker och också försöka påverka deras riktning. För biologisk mångfald, liksom många andra hållbarhetsutmaningar, behövs olika sorters kunskap – vetenskaplig, erfarenhetsbaserad och upplevd.
• Forskningen kan stödja beslutsfattare genom att hålla koll på trenderna, vara med och utveckla, genomföra och utvärdera nya sätt att stödja biologisk mångfald utifrån Agenda 2030 och de 17 globala hållbarhetsmålen.
• Forskningen har alltid en viktig roll att på vetenskaplig grund ha ett långt drivet innovativt, men också kritiskt reflekterande förhållningssätt som ofta inte ryms inom andra samhällssektorer.