Livscykelperspektiv för minskad miljöpåverkan från byggnader

Publicerad 2011-01-25

Bebyggelsen står idag för en stor del av samhällets energianvändning och miljöpåverkan. Men det handlar inte bara om uppvärmning - produktion av byggnader, vägar och järnvägar slukar också energi, vilket ofta kommer bort i analyser av miljöpåverkan och samhällsekonomiska kostnader.

- Sverige har framgångsrikt minskat utsläppen av växthusgaser från uppvärmning av byggnader. Men utsläppen från produktionen av byggnadsmaterial har inte alls minskat på samma sätt utan snarast ökat och är nu större än från uppvärmningen av husen, säger Göran Finnveden, Professor i Miljöstrategisk analys.

Detta tydliga exempel illustrerar betydelsen av ett livscykelperspektiv på byggnader och infrastruktur, vilket innebär att man beaktar miljöpåverkan från utvinning av råmaterial, via byggandet av hus och vägar till användningsfasen och slutligen avfallshanteringen.

Vid avdelningen för miljöstrategisk analys - fms på Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad forskar man kring hur man kan minska energianvändningen och miljöpåverkan över hela livscykeln. Hur påverkas den arkitektoniska utformningen? Vilka blir miljöeffekterna av nya vägar och järnvägar när man också tar hänsyn till energianvändning
vid byggandet?

Forskarna hoppas att man med bättre bedömningsmetoder ska kunna hitta nya lösningar som minimerar miljöpåverkan.

Miljökostnader, scenarier, och andra miljöbedömningsprojekt

fms forskning bedrivs i skärningspunkten mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling och flera av våra forskningsprojekt handlar just om miljöbedömning av byggnader och infrastruktur.

I projektet ECOCOOL undersöker hur man kan föra in även miljökostnader när man räknar ut en kostnaden för en byggnads ekonomiska livslängd. I vanliga fall så brukar man inte ta med miljökostnader när man gör undersöker en byggnads LCC (livscykelkostnad). Men genom att tydliggöra dessa kostnader kan man få in miljöfrågorna redan i ett tidigt skede i byggfasen.

På fms forskar vi också fram miljölösningar genom att använda scenarier. Det finns flera sätt att föra framtidsstudier men när det gäller hållbar utveckling och andra svåruppnåeliga mål kan en metod som kallas backcasting vara effektiv. I backcasting börjar man med att skapa en framtidsbild där målet, t.ex. en drastiskt minskad energianvändning har blivit nådd. Sen arbetar man sig tillbaka mot nutiden för att undersöka hur man skulle kunna göra för att målen ska nås.

Du kan läsa mer om dessa och många andra av våra forskningsprojekt i KTH:s forskningsprojektsdatabas.

Till forskningsprojektdatabasen

Vill du veta mer?

Vill du veta mer om hur ett livscykelperspektiv kan användas för att minska miljöpåverkan från byggnader och infrastruktur så finns det både tidningsartiklar, vetenskapliga artiklar, doktorsavhandlingar, och rapporter att läsa. Några förslag hittar du här nedan.

Många av publikationerna finns att ladda ner som pdf:er.

Byggtransporter - en glömd energibov (artikel i SvD)

I artikeln intervjuas bland andra Susanna Toller, en av de forskare på fms som arbetat fram rapporten om bygg- och fastighetssektorns miljöpåverkan åt Boverket.

Läs artikeln i SvD

Rapporter

ENSLIC (2010). Enslic Building. Energy Saving through Promotion of Life Cycle Assessment in Buildings. Result-oriented final report of the Enslic Building project

Malmqvist, T., och Noring, M. (2009) Mervärden hos "gröna" fastigheter. Drivkrafter för energieffektivisering. TRITA-INFRA-FMS 2009:5. ISSN 1652-5442

Miliutenko, S. (2009) Literature review - Assessment of energy use and greenhouse gas emissions generated by transport infrastructure. TRITA-INFRA-FMS 2009:8. ISSN 1652-5442

Susanna Toller, Anders Wadeskog, Göran Finnveden, Tove Malmqvist och Annica Carlsson (2008) Bygg-och fastighetssektorns miljöpåverkan. Boverket.

Avhandlingar

Marita Wallhagen (2010) Environmental Assessment of buildings and the influence on architectural design. Licenciatavhandling.

Artiklar

Svenfelt, Å., Engström, R. and Svane, Ö. (2010b, In press) Decreasing energy use in buildings by 50% by 2050 — A backcasting study using stakeholder groups. Technological Forecasting and Social Change.

Glaumann, M., Svenfelt, Å., Malmqvist, T., Finnveden, G. and Eriksson, O. (2009): Development of an environmental rating tool for buildings through a new kind of dialogue between stakeholders and researchers. International Journal of Archetectural Research, 3 (1), 116-130

Wallhagen, M. & Glaumann, Mauritz. Design consequences of differences in building assessment tools: a case study. Building Research & Information. Accepted.

Malmqvist, T. (2008): Environmental rating methods: selecting indoor environmental quality (IEQ) aspects and indicators. Building Research & Information, Volume 36, Issue 5, September 2008, pp. 466-485.

Innehållsansvarig:Kosta Wallin
Tillhör: Miljöstrategisk analys
Senast ändrad: 2011-01-25