När Mohammad presenterade sin forskning som en målning av Mondrian väckte det stor uppmärksamhet bland kollegorna. (Foto: Marc Femenia)
När Mohammad presenterade sin forskning som en målning av Mondrian väckte det stor uppmärksamhet bland kollegorna. (Foto: Marc Femenia)

Miljöforskning blev världsberömd konst

Publicerad 2013-01-29

Är det miljövänligare att läsa en magasinstidning på läsplatta än på papper? Frågan har inget enkelt svar men utreds vidare i Mohammad Ahmadi Achachloueis kommande avhandling. Några av resultaten har redan presenterats på en konferens – i form av ett av förra seklets mest kända konstverk.

Devisen ”vetenskap och konst” har varit en del av KTH:s emblem sedan 1827.  Och begreppen konst och vetenskap sedan urminnes tider. Så när Mohammad Ahmadi Achachlouei skulle producera en poster att ställa ut på konferens i Köpenhamn lät han sig inspireras av Piet Mondrian.

– Det slog mig att det finns likheter mellan vårt sätt att modellera verkligheten, och konstnärerna sätt att reducera färg, form och linjer för att skapa en universell bild av verkligheten, säger han.

Resultatet blev en mycket kreativ poster som drog till sig konferensdeltagarnas uppmärksamhet. Inte minst från de holländska forskarna, som kände igen stilen från en av hemlandets ikoner.

Konstintresset gav resultat

Mohammad Ahmadi Achachlouei kommer från den Iranska provinsen Azerbaijan, och utbildade sig i Teheran. Vid det tekniska universitetet väcktes ett konstintresse, vid sidan av andra humanistiska intressen som poesi, teater och kalligrafi.

I sin egen bildningsresa genom de senaste 500 årens konsthistoria bromsade han upp i mötet med förra sekelskiftets många olika skolor. Impressionismen fascinerade, och via kubismen hittade han fram till De Stijl. Konstinriktningen där bland andra Piet Mondrian hör hemma.

– De begränsade sig till två dimensioner och tre färger: blått, rött och gult. När jag såg Mondrians bilder bestämde jag mig för att låna formspråket till min poster.

Därefter blev det en rad sena kvällar framför skärmen. Och det faktum att han gjorde postern helt i Microsoft Word underlättade inte direkt.

– Det var väldigt roligt även om det krävdes både tid och tålamod. Att den nu väcker så stor uppmärksamhet är en bonus.

Svårt jämföra medier

Så vilken skillnad i miljöpåverkan ger en magasinstidning i tryckt format jämfört med  läsplatta? Det är magasinet Sköna hems miljöpåverkan som särskådats, dels som pappersprodukt och dels som Ipad-utgåva i form av en egen applikation.

Hela livscykeln för de båda produkterna har jämförts, vilket betyder allt från papperstillverkning till slutlig destruktion av läsplattan.  Pappersläsningen har jämförts med två olika läsplattescenarier: dagens fortfarande rätt begränsade användning, och en betydligt högre användning i framtiden.

– Det är svårt att jämföra den tryckta produkten med en digital edition inte minst med tanke på att läsplattorna används för många fler saker än att läsa på. Dessutom blir resultaten olika beroende på om väljer att jämföra per antal läsare, eller sålda exemplar.

Använd din läsplatta väl

Ett möjligt påstående i linje med forskningsresultaten är dock att miljöpåverkan per läsare blir mindre vid läsning på läsplatta – i framtiden. Det krävs en större räckvidd än dagens för att ge ett positivt överslag, menar han.

– Jämför du däremot per såld tidning så ger den tryckta tidningen större miljöpåverkan än bägge scenarierna för läsplattan för de flesta av de typer av miljöpåverkan som studerats, säger Mohammad Ahmadi Achachlouei.

– En viktig slutsats är dock att om du köper en läsplatta så se till att använda den till så många saker som möjligt för att minska din miljöpåverkan. Skaffa också dig den allra senaste så att du kan behålla den länge.

Att använda sig av konsten för att inspirera, och för att lära, rekommenderar han gärna till andra. Inte minst när det gäller att utvecklas inom ämnet hållbarhet.

– Ju mer vi förstår och ju mer vi ifrågasätter vår kunskap, desto troligare att vi kan utveckla ett hållbart samhälle. Hållbarhet är område som sträcker sig mycket längre än till klimat eller miljö – det innefattar hela vårt samhälle, även de sociala delarna.

Forskningen stöds av Bonnier genom CESC (Center for Sustainable Communications) samt av KTH Miljöstrategisk analys (fms).

Text: Magnus Pahlén Trogen