Förslag på examensarbeten

Här kommer ett antal förslag på examensarbeten inför hösten 2020 som kommit in från anställda på KTH, SU eller från externa företag. Är du intresserad av exjobbet kontaktar du personen(erna) listade under respektive förslag. 

OBSERVERA att dessa förslag inte självklart direkt uppfyller de krav som finns på en exjobbsuppgift utan kan behöva utvecklas och justeras för att uppnå kraven. Se kraven här: Att välja ämne

Förslag på exjobb för CL-programmet HT2020

  1. Kursvärdering och kursanalys 1
  2. Redskap till bibliotekarier 3
  3. Hur påverkar deltagande i SI studenters lärande, attityder och motivation? 4
  4. Animeringar i kemiundervisningen 4
  5. Livslångt lärande 4
  6. Effektiv undervisning med "Open Learning Intiative"-metodik 5
  7. Exjobb på Tekniska museet 6
  8. Självständigt arbete i samarbete med Kemilärarnas resurscentrum, KRC 7
  9. Undervisning om tekniska system 7
  10. KULF-praktiknära forskningsprojekt. Digitalisering i skolan, pojkars lärande 8
  11. Tänkbara examensarbeten för studenter på KTH i samarbete med utbildningsförvaltningen i Haninge kommun 10
  12. Utveckling av brädspel för hållbar utveckling 13
  13. Exjobb i samarbete med CETIS (Centrum för tekniken i skolan) 14
  14. Ny teknik, nytt systemtänkande och utbildning för stadsodlingar som en del av stadens cirkulära ekonomi 14
  15. Matteappen 16


1. Kursvärdering och kursanalys

Förslag till examensarbete(n) för CLGYM-studenter 

Vid KTH finns ett system för systematisk kursanalys (SCA) med tillhörande enkät (LEQ) som är avsedd att mäta hur studenterna upplever lärmiljön i den undersökta kursen [1], [2], [3], [4]. Enkäten, som genomförs webbaserat, är utvecklad vid KTH och det finns tillgång till en stor datamängd (över 2000 kursomgångar har analyserats med denna enkät) som underlag för analys. 

Examensarbetet kan ha många olika inriktningar och det kan genomföras flera examensarbeten inom detta tema. Möjliga fårgeställningar: 

Matematisk/statistisk inriktning

  •         Hur samvarierar undersökta aspekter?
  •         Vad säger resultaten av enkäten vid låg svarsfrekvens? 

Pedagogisk inriktning

  •         Hur kan vi få studenterna att svara på en webbaserad enkät i större utsträckning?
  •         Hur kan återkoppling till studenter göras så att arbetet med att besvara enkäten upplevs som meningsfullt?
  •         Hur vill lärarna och studenterna att enkäten ska vara utformad?
  •         Hur kan resultaten presenteras på ett för lärare och studenter begripligt sätt?
  •         Mäter enkäten det vi har tänkt att den ska mäta?
  •         Analyser av svar från olika studentgrupper (kvinnor/män/utländska/funktionsnedsättning)  

Vi tror att du som har intresse för utvärdering av lärande/utbildning/undervisning och/eller ett intresse för statistik eller matematisk analys av data kan vara en lämplig kandidat. Ett examensarbete kan ta upp ett eller flera av ovanstående frågeställningar/punkter och utformas i dialog med kontaktpersonerna nedan.

Kontaktpersoner vid KTH:

Hans Havtun, hans.havtun@energy.kth.se

Niclas Hjelm, niclash@kth.se

Sara Nyberg, sarany@kth.se  

Referenser

[1]https://intra.kth.se/utbildning/utveckling-och-hogskolepedagogik/stodmaterial/sca

[2] Borglund, D., Carlsson, U., Colarieti Tosti, M., Edström, S., Havtun, H., Henriksson, A.-S., Hjelm, N., Naimi-Akbar, I., 2017, Collaborative Course Evaluation and Development at KTH - Progress, Lessons Learned and Way Forward. Papper 68, 6:e Utvecklings­konferensen för Sveiges ingenjörsutbildningar, Göteborg, November 22-23, 2017.

[3] Naimi-Akbar, I., Havtun, H., Nyberg, S., 2018, Systematic course analysis – how infrastructure and research findings collaborate to support course development, Paper No 1570433377 to the 2018 IEEE Frontiers in Education Conference, San José, USA, October 3-6, 2018.

[4] Havtun, H., Hjelm, N., 2019, En undersökning av vad de studenter som inte fyller i kursenkäten tycker om kursen, Papper till den 7:e Utvecklings­konferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar, Luleå, November 27-28.

2. Redskap till bibliotekarier 

Redskap till bibliotekarier som behöver lära ut matematik på ett lekfullt sätt riktat mot barngrupper i åldrarna 4-6 år.

Stockholms stadsbibliotek möter idag väldigt många barn i förskoleåldern, samt arrangerar sagostunder och bokstavslek riktat mot målgruppen. Vi brukar ha barngrupper á 10 till 15 barn.

Idag har vi ett väldigt lättarbetat material som täcker upp arbetet med ord och bokstäver, men inget alls för matematiken. Bifogat finns en beskrivning kring hur vi jobbar med ord och bokstäver idag samt hur det samarbetet växte fram.

I och med utbrottet av Coronapandemin så har vi fått tänka om kring hur vi möter och jobbar mot våra barngrupper. Vi upptäckte då att vi saknar ett digitalt verktyg. Således behöver inte materialet vara ett fysiskt material, utan det skulle även kunna vara något digitalt som man kan använda på en surfplatta eller dylikt. 

https://ssbbarn.wordpress.com/2015/10/26/anna-ribbing-ssb-bokstavslador/

 

Uppdraget

Ta fram ett fysiskt eller digitalt pedagogiskt material för bibliotekarierna att kunna användas tillsammans med inbokade barngrupper. 

 

Kontaktpersoner

Anders Nilsson, Biblerian Hässelbygård anders.nilsson@stockholm.se

Ewa Erixson-Carlquist, Vetenskapens Hus  ​ewaec@kth.se

3. Hur påverkar deltagande i SI studenters lärande, attityder och motivation?

Supplemental instructions (SI) har funnits på CLGYM många år, främst i kursen Diskret matematik. Hösten 2019 startade vi upp fler SI-aktiviteter i envariabel och algebra. Här finns möjligheter att utveckla kursmaterial-om matematik, samt studera tex. lärande, attityder och motivation.

Vi har också projekt med SI på gymnasieskolan som du kan få bidra till och studera.

Uppdragsgivaren

The Department of Learning in Engineering Sciences, www.kth.se/en/larande

 

Kontaktperson

Helena Lennholm, lennholm@kth.se

 

4. Animeringar i kemiundervisningen

Under senare tid har tillgången till olika former av visuella representationer av molekyler och kemiska förlopp ökat dramatiskt. Strukturer och processer som vi tidigare endast kunde använda abstrakta symboliska representationer för (t ex reaktionsformler, Lewis-strukturer etc.) kan nu visas på grafiskt och dynamiskt nya sätt. Detta ger nya möjligheter till lärande men ställer också frågor kring vilka visuella representationer som man som lärare ska använda och för vilket kunskapsinnehåll. Eftersom forskning har visat att användning av animationer på ett ogenomtänkt vis kan skapa cognitive overload hos eleverna är det viktigt att fundera över didaktiska val kring när animationer respektive stillbilder ska användas och vilket lärande man syftar till att åstadkomma. 

Uppdraget

Animera kemisk processer, tex inom biokemi och organisk kemi. Studera lärandet hos elever som använder verktyget.

Kontaktperson

Carl-Johan Rundgren, SU, carl-johan.rundgren@mnd.su.se, Helena Lennholm, KTH, lennholm@kth.se


5. Livslångt lärande

Ett exjobb som fokuserar på att hitta hur två högskoleingenjörs -program på KTH kan utvecklas för att stärka måluppfyllelsen av examensmålet som handlar om det egna (livslånga) lärandet.

Kontaktperson

Anna-Karin Högfeldt akhog@kth.se, Gabriel Montgomery gabrimo@kth.se


6. Effektiv undervisning med "Open Learning Intiative"-metodik

Beskrivning av uppdraget

KTH, så väl som andra lärosäten, strävar efter att göra undervisning inom högre utbildning

så effektiv som möjlig. En möjlig väg att gå är att använda det pedagogiska upplägg som

finns inom ”Open Learning Initiative” (OLI). OLI går ut på att man bryter ner lärandemålen till

färdigheter, som studenterna måste bemästra för att uppnå lärandemålen. Till varje färdighet

tar man fram en rad frågor som testar färdigheten och som ger riktad formativ återkoppling

till studenten, inte bara om vilket alternativ som var rätt eller fel, utan varför det var rätt eller

fel för att leda studenten framåt i lärandet. Frågorna ska även utformas på ett sådant sätt att

alternativen täcker in vanliga missförstånd och fel som studenten kan tänkas göra i detta

specifika sammanhang. Mer info om OLI kan du t.ex. hitta här:

http://oli.stanford.edu/

eller läsa om i Campi:

https://campi.kth.se/nyheter/mindre-plugg-ger-samma-resultat-1.749077

Eller läsa artikeln där man visade att man kunde halvera inlärnings- och undervisningstiden

med bibehållna resultat: Lovett, M., Meyer, O., & Thille, C. (2008). The Open Learning

Initiative: Measuring the Effectiveness of the OLI Statistics Course in Accelerating Student

Learning. Journal of Interactive Media in Education, 2008(1), 1–16.

Vi har sedan i somras tillgång till en lärmiljö som stödjer OLI fullt ut och har utvecklat en

första version av en Java-programmeringskurs som testas på mindre kursomgångar detta

läsår, men nästa läsår ska ges i introduktionskursen för Datateknik.

Ditt/ert uppdrag består av att utreda hur en OLI-modul skulle kunna se ut inom

interaktionsdesign och mer specifikt kurserna DM2601 och/eller DH2628 vilka båda är

mellannivå kurser inom området med fokus på metod. Till skillnad från ämnen som

matematik, fysik, kemi, eller t.o.m programmering så har frågeställningar inom ämnet sällan

ett självklart rätt eller fel svar utan svarets “lämplighet” handlar mer om hur man grundar och

motiverar resonemanget bakom svaret t.ex. genom att hänvisa till forskning, tidigare

exempel, och/eller egna undersökningar. En utmaning är därför att finna format för material,

frågor, och övningar som lämpar sig både för OLI och interaktionsdesign, men det finns

säkerligen fler intressanta utmaningar. OLI modulen skall användas i campusundervisning i

ett blended learning format vilket skall tas i beaktande i arbetet. Uppdraget innefattar också

att utveckla, pilottesta och utvärdera (delar av) modulen ifråga

Under arbetet kommer ni att jobba mot kurserna DH2628 Metoder för interaktionsdesign

som går i P3 och DM2601 Medieteknik och interaktionsdesign som går i P1. Tanken är att

den förstnämnda kan användas som studieobjekt för att lära känna ämnet och den typ av

undervisning som sker på kurserna samt testa ideer med lärare och studenter på kursen. Ett

förslag på hur OLI skulle kunna implementeras i DM2601 tas sedan fram och kommer testas

av kursansvarige följande termin. Produktion av det innehållet ligger utanför ramarna för

projektet utan det är snarare formatet som är av intresse tillsammans med belysande

exempel. Språket i båda kurserna är engelska och utveckling av modulen måste därför även

den ske på engelska.

Beskrivning av er organisation

Vem/vad/vilka är det som står bakom detta uppdrag?

Olle Bälter, docent i människa-datorinteraktion, är initiativtagare till att införa OLI på KTH.

KTH blev i september 2017 det fjärde universitet i världen att ge en kurs i OLI-format (efter

Carnegie Mellon University och Stanford University).

Jarmo Laaksolahti är kursansvarig för DM2601, samt programansvarig för

masterprogrammet i interaktiv medieteknik, och har ett starkt intresse av att utveckla

undervisningen på kurserna. Han har en bakgrund i interaktionsdesign och människa-dator

interaktion.

Kontaktuppgifter

Namn: Olle Bälter eller Jarmo Laaksolahti

E-postadress: ob1@kth.se eller jarmola@kth.se

Handledning och Examinator (gäller förslag från KTH eller SU)

Olle Bälter är intresserad av att vara handledare, Jarmo Laaksolahti kommer att bistå med information och som bollplank, men någon examinator har vi inte.


7.  Exjobb på Tekniska museet

Tekniska museet är ett science center och Sveriges största tekniska museum. Här kan barn och vuxna tillsammans utforska och upptäcka hur allting egentligen hänger ihop – en spännande resa från industrins barndom till framtidens storslagna visioner.

Tekniska museet gör världen mer begriplig genom att spegla teknik i samtiden, med historien som utgångspunkt och framtiden runt hörnet. Vår vision är att vara ’alla små geniers favoritställe’. 

Vårt uppdrag- Tekniska museet är Sveriges största tekniska museum och har ett nationellt uppdrag att ansvara för det tekniska och industrihistoriska kulturarvet.

Vi erbjuder flertalet pedagogiska skolprogram inom flera olika områden. För mer info se, https://www.tekniskamuseet.se/skola/

Tekniska museet har som målsättning att vara ett av de mest kreativa museerna i Europa. Därför är vi öppna för alla förslag kring examensarbete som du som student tror skulle vara relevanta för oss.

Vi har självklart ett löpande behov av att utveckla och förbättra skolprogram, lovskolor, vetenskapsshower eller andra pedagogiska aktiviteter hos oss. Samt att undersöka och utvärdera effekten av besöken inklusive för- och efterarbetet. Detta är något vi tror skulle kunna passa mycket bra som examensarbete. 

Vidare strävar Tekniska museet efter mer samverkan mellan akademi, företag och skola. Vi är intresserade av forskningsfrågor som berör hur besökare/elever på Tekniska museet kan innovera kring riktiga utmaningar tillsammans med forskning, näringsliv och offentlig verksamhet. Att undersöka hur aktiviteter i företags- och/eller forskningsverksamhet kan införlivas i laborativa aktiviteter med skolklasser på Tekniska museet, så att både skola och näringsliv kan gynnas av ett sådant samarbete. För närvarande är teman som rör hållbar utveckling, kemi, material (t.ex. trä, metaller, mineraler mm.), klimat, rymden, AI, och matematik bakom teknik (som t.ex. robotik, specialeffekter, dataspel) särskilt intressant, men andra förslag mottages gärna. 

Kontaktperson(er)

Siri Olofgörs, siri.olofgors@tekniskamuseet.se

Daniel Rosqvist, daniel.rosqvist@tekniskamuseet.se

8. Självständigt arbete i samarbete med Kemilärarnas resurscentrum, KRC


Vill du vara med och utveckla lärarmaterial för kemiundervisning i skolan? Här presenteras några förslag på teman för självständiga arbeten i ämnesdidaktik som kan genomföras i samarbete med oss på Kemilärarnas resurscentrum; http://www.krc.su.se/kurser/självständiga-arbeten-med-krc

Kontaktperson

Jenny Olander jenny.olander@krc.su.se

 

9. Undervisning om tekniska system

Det handlar om undervisning inom teknik, om tekniska system med syfte att elever utvecklar systemtänkande bland annat för att öka möjligheten att erhålla insikter för hållbar utveckling.

Arbetet tar utgångspunkt i en modell för systemtänkande: Freiburg heuristic competence model of systems thinking (Riess et al., 2015, s. 18) och omfattar två delar:

  1. Att undersöka hur verksamma tekniklärare på högstadiet och gymnasiet resonerar om och föreställer sig möjligheterna att använda modellen i sin undervisning om tekniska system.
  2. Att utveckla ett inspirationsmaterial för verksamma tekniklärare på högstadiet och gymnasiet, som tar utgångspunkt i modellen och som kan ge vägledning för undervisning om tekniska system med syfte att utveckla systemtänkande, bland annat för att öka möjligheten att erhålla insikter för hållbar utveckling.

Undervisning om tekniska system utgör en väsentlig del inom teknikämnet. Som ett underliggande syfte kan utläsas att elever ska utveckla systemtänkande, vilket bland annat anses bidra till ökad förståelse för hållbarhetsfrågor. Att förstå och kunna analysera tekniska system kan vara svårt, likaså att undervisa om det. Det krävs ett systemtänkande. Olika definitioner av systemtänkande förekommer. Den som föreslås användas i detta projekt fokuserar på att dels förstå systemets uppbyggnad, dels kunna skapa en modell av systemet. Den specifika modell som föreslås för systemtänkande i detta uppdrag beskrivs i ett antal artiklar och har används inom ett flertal ämnen, exempelvis biologi och geografi. Det vore bra om modellen kunde prövas och utvecklas inom teknikämnet.

Uppdragsgivaren

The Department of Learning in Engineering Sciences, www.kth.se/en/larande

 Kontaktperson

Susanne Engström, sengstro@kth.se

10. KULF-praktiknära forskningsprojekt. Digitalisering i skolan, pojkars lärande

Projektbeskrivning

Vill du vara med och bidra till en skola på vetenskaplig grund? 

Alla barn ska ges förutsättningar att nå skolans mål oberoende av kön, språkfärdigheter, föräldrarnas utbildningsnivå eller under vilken socioekonomisk miljö man växer upp i. I skolans kompensatoriska uppdrag ingår att ge alla elever samma förutsättningar att nå skolans mål genom en likvärdig utbildning och kompensera för olika förutsättningar. Projektet Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning [KULF] vill bidra med ökad kunskap och insikter gällande hur undervisningens utformning bidrar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag. 

KULF är en del av den nationella försöksverksamheten ULF (Utveckling, Lärande, Forskning) som syftar till att kombinera forskning, skolverksamhet och lärarutbildning genom praktiknära forskningsprojekt. Målet är att skapa en organisation och miljö för långsiktig verksamhet där lärare, lärarstudenter och forskare gemensamt kan bidra till utveckling av undervisning genom beforskning av lärarprofessionen.

KULF-projektet drivs i samverkan mellan KTH och tre huvudmän Stockholms stad, Haninge kommun och Lidingö stad. Målet är att utveckla, testa och utvärdera en samverkansmodell kopplad till bland annat lärarstudenters examensarbeten. De examensarbeten som presenteras här är en del av KULF. 

Vetenskapens Hus har nära samarbeten med universitet och forskare, skolor, lärare och lärarstudenter. Vetenskapens Hus medverkar också i lärarutbildningen och utgör en laborativ miljö där ett stort antal skolelever och lärarstudenter genomför aktiviteter. Detta gör Vetenskapens Hus till en lämplig plattform och forskningsmiljö för samverkan och praktiknära forskning.

Inom KULF har huvudmännen tillsamman med KTH formulerat några olika intresseområden:

  •         Digitaliseringen i skolan.

Exempel:

Digitalisering i matematikundervisningen. Exempel på frågeställningar att undersöka inom detta område kan till exempel röra vad eleverna lär sig bättre respektive sämre med digital undervisning, vilka delar av den digitaliserade undervisningen som har störst undervisningseffekt eller vad eleverna ser för för- och nackdelar med digitaliseringen.

 Pennans betydelse. Pekskärmar och digitala pennor börjar användas i undervisningen. I samband med det väcks frågor som exempelvis rör hur man bäst kombinerar digitalt arbete med papper och penna, vilka för- och nackdelar som finns med en digital penna, hur man kan låta eleverna dela sina anteckningar och lösningar, eller hur man bäst kan använda digitala pennor i bedömningssituationer. 

Machine learning En skolelev genererar många datapunkter i administrativa system, lärplattformar, etc. Intressanta frågeställningar kan till exempel röra hur de datapunkter som en elev genererar under sin skolgång kan användas för att på olika sätt stödja elevens lärande. 

  •         Hur får vi med pojkarna?

Då man jämför flickors och pojkars studieresultat i grundskolan ser man att pojkarna många gånger presterar sämre än flickorna. Vad beror det på och vad kan man göra åt det? Intressanta frågeställningar kan till exempel handla om hur flickor och pojkar bemöts i olika undervisningssituationer, eller hur kursplanens olika lärandemål påverkar pojkar och flickors lärande och motivation.

Tillsamman med en aktiv lärare kommer du att definiera en frågeställning inom ett av områdena som du sedan undersöker inom ramen för ett praktiknära forskningsprojekt i lärandemiljö. 

Dina resultat kommer att vara en del i en större studie.
Ersättning utgår. 

Mer information hittar du här:

ULF: https://www.ulfavtal.se/

KULF: https://www.kth.se/larande/projekt/kulf-kompensatorisk-undervisning-for-larande-och-forskning-1.965016

Vetenskapens Hus: https://www.vetenskapenshus.se

Uppdragsgivaren: Stockholms stad, Lidingö kommun, Haninge kommun/Vetenskapens Hus/KTH som en del i KULF-projektet 

Kontaktperson: Cecilia Kozma, cecilia.kozma@vetenskapenshus.se

 

11. Tänkbara examensarbeten för studenter på KTH i samarbete med utbildningsförvaltningen i Haninge kommun

Kontaktperson för projekten A-F nedan:

Eva Hartell, lektor på Pedagogiskt centrum, Utbildningsförvaltningen i Haninge kommun samt affilierad forskare i Ingenjörsutbildning i samhället, avd Lärande i STEM, KTH. ehartell@kth.se

  1. Bedömning (Matematikdidaktik) 10
  2. Bedömning (naturvetenskapens didaktik) 10
  3. ATS STEM Assessment of Transversial Skills in STEM (2019–2022) 11
  4. Utveckla en näsa för kvalitet 12
  5. Gymnasieexamen 12
  6. Tillit till IT i programmeringsundervisning 13

A. Bedömning (Matematikdidaktik)

Tillsammans med forskargruppen Ingenjörsutbildning i samhället testa och Utbildningsförvaltningen i Haninge kommun utvärdera ett diagnostiskt on-line verktyg för matematik utifrån en svensk kontext. Programvaran är utformad för att diagnostisera elevernas matematiska styrkor och svagheter och tillhandahåller repetitionsuppgifter, övningsuppgifter och genomgångar samt provuppgifter kopplade till individens behov. Ämnesinnehållet är avgränsat till grundläggande färdigheter i matematik som främst undervisas i grundskolans tidigare år. Programvaran är dock utformad för gymnasiet eller vuxenutbildning alternativt högre utbildning i syfte att stödja elever/ studenter som behöver förstärka och/eller repetera sina matematikkunskaper för vidare studier. Programvaran används bland annat vid flera collegeutbildningar i Canada. Ett exempel är för blivande sjuksköterskor som behöver repetera sina kunskaper i matematik. För närvarande finns programvaran på engelska och det vore intressant att ta reda på om och på vilket sätt det skulle kunna vara användbart i Sverige.

Kvalifikationer goda kunskaper i engelska och matematikdidaktik.

B. Bedömning (naturvetenskapens didaktik)

Tillsammans med forskargruppen Ingenjörsutbildning i samhället och Utbildningsförvaltningen i Haninge kommun undersöka lärares bedömningspraktiker vad gäller elevtexter i svenskämnet med naturvetenskapligt innehåll.

Syfte och frågeställningar

Nyfiket utforska metoden komparativ bedömning på elevtexter i svenska som har ett naturvetenskapligt innehåll för att

  1.     att undersöka vad lärare bedömer (anser vara kvalitet) och lyfter fram när de bedömer elevtexter
  2.     utröna eventuella likheter och skillnader mellan lärare i olika ämnen som bedömer samma elevtexter
  3.     undersöka möjligheter att träna lärares bedömarförmåga med komparativ bedömning

Tänkbara frågeställningar är

  1.     skiljer sig olika ämneslärares bedömningar åt med avseende på skolämne
  2.     är det möjligt att med komparativ bedömning samordna elevernas textproduktion för att minska elevernas arbetsbelastning men samtidigt upprätthålla reliabilitet och validitet

Mål

Målet är att kunna bidra med kunskap kring lärares bedömningspraktiker på ett sätt som gynnar elevernas lärande. 

C. ATS STEM Assessment of Transversial Skills in STEM (2019–2022)

ATS STEM är ett Erasmus + projekt som fokuserar på STEM utbildning i grundskolan och involverar lärare, tjänstemän och forskare från åtta olika länder. Från projektbeskrivningen

The ATS -STEM project aims to develop transversal STEM competences for students and appropriate digital assessment methods. The project will support teachers by customising their learning designs to better meet the needs of their students. This will be achieved through creation of practical examples of how new ICTs can be harnessed to foster STEM skills and competences in students.

Long-term aim of the project will be linking policy makers to best practice examples, allowing for such practices to spread and be adopted towards affecting meaningful change in STEM education.

Projektet innefattar framtagande, utvärdering och implementering av undervisningsaktiviteter främst årskurs 4–9 samt deras lärares lärande.

Projektet innefattar som sagt olika delar. Några fler exempel är framtagande av blended learning-kurs för lärare i projektet, systematiskt kvalitetsarbete, digitala verktyg, olika länders skolformer och utbildningssystem. Tänkbara frågeställningar (fr projektbeskrivningen)

  •         How might digital assessment practices support the development of STEM competences?
  •         What are the challenges to using digital assessment strategies in STEM learning?
  •         Why apply digital assessment in the development of STEM projects?
  •         What and how does it contribute for STEM teaching and learning processes?
  •         How and with what digital assessment methodologies and digital tools should we apply it to improve STEM teaching- learning processes? 

Kvalifikationer. Goda kunskaper i engelska i tal och skrift.

D. Utveckla en näsa för kvalitet

Nyfiket utforska metoden komparativ bedömning i teknik, naturvetenskap alt matematik (och bild) att undersöka vad lärare bedömer (anser vara kvalitet) och väljer att lyfta fram när de bedömer

  1.     utröna eventuella likheter och skillnader mellan lärare i olika ämnen som bedömer samma elevarbeten
  2.     undersöka möjligheter att träna lärares bedömarförmåga med komparativ bedömning 

E. Gymnasieexamen

Hur kan vi få fler elever att nå en gymnasieexamen i Haninge kommuns gymnasieskolor? Många gymnasieelever samlar ihop tillräckligt antal poäng men får ändå inte ihop till en gymnasieexamen. En del elever når inte upp till tillräckligt antal poäng för att få ut en gymnasieexamen. Hur hänger det ihop och vad kan vi göra åt det?

Detta är angelägna frågor som vår kommun brottas med men det är också en fråga som vi delar nationellt.

F. Tillit till IT i programmeringsundervisning

Teknik är ett obligatoriskt skolämne i grundskolan och grundsärskolan. Programmering introducerades som del av det centrala innehållet i teknikämnets kursplan i och med revideringen av LGR11 som började gälla från och med 1 juli 2019 d.v.s. höstterminen 2018 (Skolverket, 2018). Introduktionen av programmering som en del av teknikämnet har omgärdats av många frågor och funderingar såsom hur, när och vad och av vem som ämnesinnehållet programmering bör undervisas. Tidigare projekt inom kommunen har visat att många lärare känner låg tilltro till sina egna kunskaper och förmåga att undervisa eleverna generellt i teknik men än mer i programmering. Tidigare erfarenhet inom kommunen har också visat på att det är svårt att hitta progression i programmeringsundervisningen. I detta projekt har du möjlighet att tillsammans med lärare som arbetar i åk f–9 samt gymnasiet ta fram en lokal kursplan från förskoleklass upp till gymnasiets årskurs 3 samt bygga kompetens och self-efficacy bland lärarna i sin tilltro att undervisa och utmana eleverna inom detta ämnesområde.

Projekten kan komma att ingå i  Kompensatorisk undervisning för lärande och forskning [KULF].

12. Utveckling av brädspel för hållbar utveckling

Snowflake Master Thesis Proposals

Uppdragsgivaren:  Snowflake Education

Kontaktperson: Jon-Erik Dahlin Snowflake Education, jon-erik.dahlin@snowflakeeducation.com

 

13. Exjobb i samarbete med CETIS (Centrum för tekniken i skolan)

Arbetena handlar om att utveckla så kallade Teknik tillsammans-material. Inom CETIS utvecklas sådana material för att hjälpa lärare att undervisa om något specifikt inom teknikämnet. CETIS efterfrågar utveckling av minst två olika material:

”Värld i förändring” (Högstadiet), och ”Den digitala världen” (Högstadiet, lite mer än bara programmering, men ändå mycket styrning).

Varje arbete består av två delar:

  1. Genomföra en mindre undersökning av kursplanens innehåll och verksamma lärares föreställningar om ämnesinnehållet. Omfattar textanalys och intervjuer, analys och viss genomgång av tidigare forskning.
  2. Utveckling av ett teknik tillsammans – material baserat på den modell som återfinns inom CETIS. Omfattar även utvärdering av materialet. 

Arbetena förväntas ha större tonvikt på del 2 och ske i nära samverkan med CETIS.

 Kontaktperson

Susanne Engström, sengstro@kth.se

 

14. Ny teknik, nytt systemtänkande och utbildning för stadsodlingar som en del av stadens cirkulära ekonomi

Bakgrund och motiv

Världen behöver mer livsmedel, ca 70% mer till år 2050. Vattenbrist och klimatförändringar pekar på behovet av nya lösningar. Vi kan inte bara förlita oss till åkermark och frilandsodlingar långt bort från städerna, där de allra flesta människorna finns. Vi måste kunna odla i klimatsäkrade system – i växthus och inomhus – som både utnyttjar solljus när det finns och energieffektiv belysning och uppvärmning när solljus inte är tillgängligt. I staden och dess närhet finns resurser som kan säkra livsmedelsproduktionen – spillvärme och koncentrerade näringsströmmar av organiskt avfall och reningsbart dagvatten, gråvatten och avloppsvatten. Då kan detta bli en viktig del av stadens cirkulära ekonomi

Urban växthusodling och inomhusodling kan bli mer mångsidig och inte som nu mestadels ge bladgrönt och kryddväxter, utan också rotfrukter, kålväxter, frukt och bär. Växtodling kan ske inte bara i jord, utan också i andra substrat eller näringsberikat vatten, med innovativa odlingssystem som baseras på hydroponik, aeroponik och akvaponik,

Detta ställer nya krav på innovativa tekniklösningar och hur vi tänker kring vår livsmedelsförsörjning och de fysiska kretsloppen i våra byggnader och städer. Idag finns många generella möjliggörande tekniker som IT, bioteknik, rymdteknik och nanoteknik som ger mycket goda förutsättningar för nytänkande kring livsmedelsproduktion. Vi börjar också se framväxten av ett mer avancerat systemtänkande pådrivet av både lösningar för staden kretslopp och cirkulära ekonomi och också inom rymdverksamhet, med baser på månen eller i stora framtida rymdstationer samt i utvecklingen av livsmedelsproduktion i extrema miljöer på jorden som i ökenstaterna, bergsområden och polarområdena.

Detta ställer krav inte bara på ny teknik och nytt systemtänkande, utan också på nya affärsmodeller (t ex direktkontakter mellan restauranger och odlare) och framförallt på nytt lärande, utbildning och kompetensutveckling.

Uppgiften

Skapa en konceptuell modell och grundutformningen för att klimatsäkrat odlingssystem som kan användas i och nära städerna. Tekniklösningar, systemtänkande och utbildningsaspekter ska presenteras. Nyttorna för ekonomi, social utveckling, en säker livsmedelsförsörjning samt nyttorna för klimat och miljö ska beskrivas. Modellen ska vara möjlig att genomföras och skalas upp i Sverige och globalt. Utbildningsbehov för uppskalning och drift ska beskrivas.

Målen för konceptets utformning 

  1. Ett klimatsäkrat odlingssystem i växthus eller annat klimatskal som utnyttjar både solljus och energieffektiv belysning för grödorna, smart temperaturreglering och ventilation för året runt-produktion av grödor.
  2. Grödorna ska vara många och kunna ge ett reellt bidrag till livsmedelsförsörjning, också med kalori- och näringsrika grödor som rotfrukter, kålväxter, frukt och bär.
  3. Där det är lämpligt, ska kompletterande produktion av exempelvis fisk, svamp, insekter och andra organismer ske, som nyttiggör skördespill och andra restflöden.
  4. Odlingen ska kunna utnyttja både jord som odlingsmedium och jordfria odlingssubstrat.
  5. Intressanta tekniklösningar från IT, bioteknik, rymdteknik och nanoteknik ska kunna tillämpas, med en bred tolkning av dessa begrepp. Teknik som bygger på biologisk och ekologisk kunskap bör också kunna tillämpas.
  6. Digitalisering ska kunna bidra till övervakningen av odlingarna och minska behovet av manuellt arbete.
  7. Systemtänkande med nya vinklar, som bygger på cirkulär ekonomi och kretslopp av resurser från staden, stadsdelen, bostadsområdet eller näraliggande industrier, ska vara en grund för konceptet.

Stödgrupp för exjobbet

En stödgrupp bildas som kan stödja och inspirera studenterna bildas, med följande deltagare

Irena Lundberg, Invest Stockholm, Stockholms stads näringslivsutvecklingsbolag och projektledare för deras Food Tech-verksamhet (tbc)

Ulf E Andersson, Svensk Framtidsbevakning konsult stadsodling, vattenåtervinning och urbana ekosystemtjänster, ordförande Svenska Rymdsällskapet

Björn Oliviusson, Svensk Aquaponik, konsult akvaponiska odlingssystem (kombinerad fisk- och växtodling) och föreståndare för KTHs demoväxthus för akvaponik i Haninge, med odling av tropikväxter och fiskodling

Natuschka Lee, Umeå Universitet, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, forskar kring mikrobiologisk geoekologi och astrobiologi.

Jon-Erik Dahlin, Snowflake Education, hållbarhetsutbildningar för ingenjörsstudenter och utvecklare av pedagogiska spel för hållbarhet (tbc)

Kontaktperson: Ulf E Andersson ulferikandersson@gmail.com

 

15. Matteappen

Digitalisering av skolan har medfört att den traditionella matteboken har bytts ut mot klick- och tangentbordsbaserade matematikplattformer där elever matar in svar med knapptryck. När elever lär sig matematik på detta vis tar man bort fokus från elevers handskrivna uträkningar och lösningsmetoder. Det blir lätt att fokus då skiftas till ett svar istället för en lösning och det försvårar formativ återkoppling till elever. Vidare tar man bort det motoriska i att elever räknar för hand, vilket har en påverkan på hur elever lär sig.

Matteappen är en digital tjänst för grundskolan där elever räknar matte för hand, på en touchskärm. Tjänsten rättar elevernas svar och skickar allt, inklusive uträkningen till lärare i realtid. Det innebär att matte bevaras som ett handarbete men att man kan se uppsidorna av att räkna digitalt, såsom direktåterkoppling på elevers svar och översiktlig statistik för lärare. Vidare ges lärare möjlighet att lägga ännu större fokus på elevers uträkningar genom att de kontinuerligt samlas in för alla elever. Lärare får kontinuerligt en överblick av vad elever klarat och vilka kunskapsgap som uppstått.

 

Aktuella frågeställningar är:

Hur påverkas elevers inlärning av matematik av att kunna arbeta för hand gentemot att arbeta med klick- och tangentbordsbaserade lösningar? Vidare är det intressant att se hur detta handskrivna arbete skiljer sig om elever räknar med penna och papper gentemot en digital skrivyta.

Hur kan lärare effektivt nyttja tillgång till skrivna uträkningar för att skapa en dialog kring matematik? Finns det några fördelar i att låta elever uttrycka sig väl genom skrift i matematik och hur kan tekniken hjälpa elever utveckla denna förmåga?

Hur kan lärare nyttja tillgång till stora mängder information kring vad elever kan och inte kan, för att anpassa undervisningen och fokusera på elevers svårigheter?

Uppdragsgivare:

Radish AB 

Kontaktperson: Arvid Gilljam arvid@matteappen.se

 

Teacher Stefan Stenbom created page 3 October 2017

Teacher Stefan Stenbom changed the permissions 4 October 2017

Kan därmed läsas av alla och ändras av lärare.
Helena Lennholm edited 4 October 2018

Här kommer snart finnasär en länk till förslag på examensarbeten inför våren 2019 som kommit in från anställda på KTH, SU eller från externa företag. Är du intresserad av exjobbet kontaktar du personen(erna) listade under respektive förslag. ¶

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1CgISoT0TNb1Lgzc17-fl5OQd9KEaDkqX2Cdw-8EuNcQ/edit#gid=0¶

OBSERVERA att dessa förslag inte självklart direkt uppfyller de krav som finns på en exjobbsuppgift utan kan behöva utvecklas och justeras för att uppnå kraven. Se kraven här: Att välja ämne

Feedback News