Gemensamma och icke-kommersiella rum

I en tid då privata aktörer fått större inflytande i stadsbyggandet och många gånger expanderat kommersiella ytor har det blivit en allt viktigare uppgift för kommunen och dess bostadsbolag att värna och utveckla icke-kommersiella stadsrum – platser för möten, rekreation, lek, lärande och social organisering. I Hållbara Ålidhem har man satsat på ett generöst gemensamt rum i form av Vinterträdgården som erbjuder möjligheter för människor att träffas utanför sina lägenheter, särskilt på en plats med långa vintrar, kyliga vårar och höstar. Tanken var att skapa en ljus och trevlig lokal med grönska inomhus och solceller på taket – en symbol för kretsloppstänkande. Boende i området fick vara med och påverka inredning och användning av mötesplatsen, vilket resulterade i att en gemensam bastu byggdes i anslutning till samlingslokalen. I Ålidhem har de boende tillsammans med bostadsbolaget också utformat stora gemensamma balkonger på varje våningsplan där bostadsbolaget står för möblemanget. Här kan de boende träffas spontant eller ordna middagar. Bostadsbolaget har många gånger blivit ifrågasatta av andra aktörer som tror att denna typ av gemensamma rum skulle bli vanskötta och därmed oanvända men hittills har dessa gemensamma ytor visat sig välfungerande och uppskattade.

Tvättstugan - ett gemensamt rum. Bild av Chris Knox.

Även här kan Rosengårdsstråket i Malmö nämnas. Ett centralt syfte med arbetet där och de platser man anlade vid det var att skapa bättre mötesplatser och gemensamma offentliga rum ute i området, det vill säga att med hjälp av fysisk planering skapa en bättre grund för ett lokalt offentligt liv. Platsen som kallas Rosens röda matta kom till som ett resultat av denna ambition. Den riktar sig särskilt till gruppen unga kvinnor, och kom till genom en process där representanter för just den gruppen var delaktiga. Ett centralt mål med processen var att skapa en plats som de verkligen skulle vilja vistas på och ta väl hand om.

På senare har även medborgarinitierade icke-kommersiella stadsrum utanför enskilda bostadsområden vuxit fram till exempel i form av öppna gör-det-själv verkstäder – såsom Stpln i Malmö, Omställningsverkstan i Göteborg eller Stockholm Makerspace – klädbibliotek, verktygspooler eller nya typologier såsom så kallade parklets – parkeringsplatser som transformerats till miniparker – eller urbana odlingsrum (som till exempel Trädgård på spåret i Stockholm, Matparken i Uppsala och flertalet stadsodlingsprojekt i Malmö). Flera av dessa initiativ har startat på gräsrotsnivå men kunnat utvecklas med stöd av det offentliga. Här är det viktigt att offentliga organisationer har en beredskap att tillvarata medborgarinitiativ. Malmö stad har sedan flera år arbetat med att stödja ”spontankultur”, socialt och kulturellt medborgarengagemang som sker i nätverk snarare än i form av traditionellt föreningsliv. Det kan handla om att stödja lokala festivaler, kulturarrangemang som är mer eller mindre regelbundna, stadsodlingsgrupper, etc. Göteborg har en särskild kommunal samordnare för att slussa odlingsintresserade till markägare som kan tänka sig upplåta mark för odling.

Feedback News