Minska den miljöbelastande konsumtionen

Enligt EU:s riktlinjer för avfall finns en hierarki för hur medlemsländerna bör arbeta med detta. Steg 1 (och det viktigaste) är att förebygga att avfall skapas, det vill säga minska avfallets miljöpåverkan och mängden avfall, steg 2 är att återanvända, steg 3 återvinna material, steg 4 annan återvinning, till exempel energiåtervinning och steg 5 är deponi, det vill säga lägga material på en soptipp. Dock är det vanligast förekommande stadsbyggnads-åtgärderna inriktade på steg 3 och steg 4. Att förebygga varukonsumtionen anses ofta svårt och ibland även kontroversiellt då ekonomin, arbetstillfällen och därmed även välfärden är uppbyggd kring ökad konsumtion. En övergång till en mer servicebaserad ekonomi har länge betraktats som ett sätt att förena ökad tillväxt med miljöhänsyn och i Sveriges likaså många kommuners officiella rapporter hävdas att utsläppen av växthusgaser minskat de senaste tio åren. Samtidigt visar studier från Naturvårdsverket (2013) att om man räknar med medborgarnas ökade konsumtion av importerade varor och tjänster har utsläppen inte minskat utan tvärtom ökat avsevärt. För att nå det så kallade generationsmålet och inte orsaka miljöproblem utanför landets gränser behöver den miljöbelastande konsumtionen minska. Detta är naturligtvis en fråga för långt fler än kommunala organisationer men trots detta finns en hel del som lokala aktörer kan göra. I Hållbara Järva har man i informations- och utbildningssammanhang använt ett pedagogiskt verktyg som kallas Klimatvågen. Detta är en gammaldags våg där man kan väga sitt ekologiska avtryck. Genom att svara på olika frågor om transporter, boende, mat och konsumtion samlar man olika stora sandsäckar som sedan läggs på vägen och illustrerar avtrycket – på så vis kan man tydligt se hur sådant som konsumtion, flygresor eller boendestorlek påverkar klimatet. Flera kommuner har också drivit projekt där enskilda hushåll fått hjälp att sänka sina utsläpp – i Rosengård och delprojektet Hållbara Hilda genom att utbilda boende till så kallade ”klimatcoacher” som ska hjälpa, tipsa och uppmuntra sina grannar till ett mer klimatsmart vardagsliv när det gäller både energikonsumtion och annan konsumtion. Kanske är det lättare att ta till sig sådant från en granne än från en ”expert”?

Dock räcker det inte med att enbart informera medborgare och vägleda genom miljömärkning etc. För att nå mer djupgående förändringar krävs att miljövänliga konsumtionsformer blir standard (Mont el al, 2013).

The buyerarchy of things. Bild av Chris Knox.

Referenser:

Mont, O., Heiskanen, E., Power, K. & Kuusi, H. (2013) Improving Nordic policymaking by dispelling myths on sustainable consumption. Nordic Council of Ministers. TemaNord, 2013: 553.

Naturvårdsverket (2013) ”Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion” i Så mår miljön: Fakta och statistik. www.naturvardsverket.se

Feedback News