Nyhetsflöde

Språkkommittén bygger här upp en sida med vanligt förekommande språkfrågor.

Mejla gärna dina frågor till språkkommittén.

Fråga 1: Hur ska man göra vid examination när det gäller användning av svenska eller engelska? Är vi skyldiga att genomföra alla moment kring examinationen på svenska om den enskilda studenten så begär?

Svar: Om det står i kursplan och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m. bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.

Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I Universitetskanslersämbetets rapport "Rättsäker examination" på sidan 36 diskuteras examinationsspråk.

Fråga 2: Behöver vi ha svenska översättningar av alla webbsidor som beskriver vår forskning i gruppen?

Svar: Det beror på vilken den tänkta målgruppen är. Webbsidor som bara ska läsas av specialister inom området behöver inte översättas till svenska. Men det är en bra idé att beskriva forskargruppens forskning populärvetenskapligt på en svensk webbsida, för att göra forskningsresultaten mer tillgängliga för allmänheten i Sverige.

Språkpolicyn kräver inte att det finns en svensk version av varje webbsida. Språkpolicyn förordar medvetna språkval relaterade till den målgrupp som tänks. Eftersom forskningen huvudsakligen finansieras av de svenska skattebetalarna är dessa berättigade till att få reda på vilken forskningsresultat deras pengar har resulterat i. Och eftersom svenska är det officiella språket i Sverige är de berättigade att få läsa detta på svenska. Därför rekommenderar vi att varje forskargrupp har en webbsida med en populärvetenskaplig presentation av forskningen på svenska.

Fråga 3: Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Svar: Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt • Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem • Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället förspråkkurser.• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens • Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning • Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.• Var inte rädd för språkblandning.• Ge utrymme för att träna språk.• Gör språkskillnader relevanta.• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.

Fråga 4: Ska jag skriva min examensarbetsrapport på svenska eller engelska? Måste jag skriva sammanfattningen i min rapport på både svenska och engelska?

Svar: Examensarbetesrapporter kan skrivas på svenska eller engelska. Licenciatavhandlingar och doktorsavhandlingar skrivs normalt på engelska. I alla tre fallen måste sammanfattning / abstract finnas på båda språken. För andra rapporter görs en överenskommelse med handledare / examinator.

KTH:s språkpolicy säger följande:

"Varje examensarbete på grundnivå och avancerad nivå, licentiatavhandling och doktorsavhandling som skrivs på engelska ska ha en svensk sammanfattning. På samma sätt ska varje avhandling som skrivs på svenska ha en engelsk sammanfattning."

KTH:s regelverk säger följande:

"Examensarbete kan skrivas och presenteras på svenska eller engelska. Sammanfattning ska finnas på båda språken.

[...]

Licentiatuppsatsen skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om licentiatuppsatsen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. En sammanfattning på engelska ska alltid finnas.

[...]

Doktorsavhandling skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om doktorsavhandlingen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. Ett kortfattat engelskspråkigt referat, abstract, fogas till doktorsavhandlingen."

Fråga 5: Ska jag hålla min docentföreläsning på svenska eller engelska?

Svar: Normalt sett bör docentföreläsningar hållas på svenska.

KTH:s regelverk säger följande:

"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning i att presentera sin forskning på svenska bör docentpresentationen hållas på svenska, om det inte finns särskilda skäl att använda annat språk (se 4.11 i KTH:s språkpolicy, policy 1/2010)."

Fråga 6: KTH är abonnent på Terminologifrämjandet. Vad innebär det?

Svar: Terminologifrämjandet är kopplat till Terminologicentrum (TNC), Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Som abonnent på Terminologifrämjandet kan man utnyttja TNC:s tjänster i en omfattning av 9 timmar per år. Man får också rabatt på TNCs ordlistor och möjlighet att ställa frågor till termtjänsten. Dessutom blir man inbjuden till seminarier om terminologiarbete och fackspråk. På KTH hade vi ett lunchseminarium om terminologi i september 2013 dit vi bjöd in Åsa Holmér från TNC och vi har även konsulterat dem när vi har tagit fram KTH:s svensk-engelska ordlista.

KTH:s kontaktperson för Terminologifrämjandet är Ida Pinho.

Bilder från Terminologiseminariet 18 september 2013: om språkkommittén, om terminologi.Länk till Rikstermbanken finns från sidan Språkresurser och språkverktyg.

Fråga 7: Jag vet inte vad typiska högskole- och KTH-saker heter på engelska. Vad är t.ex. de engelska beteckningarna för betygsutdrag, kontrollskrivning, meritvärdering och vice kårordförande?

Svar: De flesta sådana här termer finns på svenska och engelska i KTH:s svensk-engelska ordlista.

Fråga 8: Vad är officiella namnet på KTH på olika språk?

Svar: Officiella namn på KTH finns bara på svenska och engelska. På övriga språk använder man i officiella sammanhang engelska benämningen. Se vidare skrivregler för KTH.

I dagligt tal kan det finnas behov av ett namn på det lokala språket. Språkkommittén har rekommendationer för japanska och kinesiska namnformer.

Officiellt namn på svenska: KTHOm hela namnet ska skrivas ut skrivs Kungliga Tekniska högskolan

Officiellt namn på engelska: KTH Royal Institute of Technology(första gången, senare i texten används bara KTH)

Rekommenderat namn på KTH på japanska: 王立工科大学

Rekommenderat namn på KTH på kinesiska: 皇家理工学院

Fråga 9: Finns det riktlinjer för hur man ska skriva klarspråk på KTH?

Svar: Språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Här finns några korta tips från Språkkommittén och Språkrådet på hur man skriver klarspråk.

Fråga 10: Finns det några riktlinjer för hur vi ska använda versaler i rubriksättning på engelska?

Svar: Om ett visst skrivsätt används i sammanhanget, följ detta. Använd i annat fall versal bara på första bokstaven i rubriken.

Tidigare har engelskspråkiga tidningar och tidskrifter använt inledande versal på varje ord, förutom prepositioner och vissa konjunktioner, i rubriker. Nu går fler och fler publikationer över till att ha samma system som vi använder på svenska, alltså att bara använda versal på allra första ordets första bokstav, förutom i egennamn. Detta gäller till exempel The Guardian, som ofta används som förebild av andra, och Wikipedia. Därför är Språkkommitténs rekommendation att vi i det engelska KTH-språket använder versal bara på första bokstaven i rubriken, om inte ett annat skrivsätt används i det aktuella sammanhanget.

Fråga 11: Ska det på svenska vara stor eller liten bokstav på "skolan för", "institutionen för", "avdelningen för", "centrum för" etc.?

Svar: Använd normalt liten bokstav på en benämning av en organisation som är en del av en myndighet. Organisationen kan dock själv när den presenterar sig använda inledande versal om den vill använda benämningen som ett namn. 

Det beror alltså på sammanhanget. Generellt sett är svaret att det ska vara liten bokstav på benämningar för delar av myndigheter (se sida 79 i Myndigheternas skrivregler), men om skolan/institutionen/avdelningen till exempel vid marknadsföring vill framställa benämningen som ett namn kan versal användas för den inledande bokstaven. Däremot ska inte ämnesbenämningen som kommer efter ordet för ha stor bokstav. Skriv alltså institutionen för matematik  och inte Institutionen för Matematik. Matematikinstitutionen kan själv på till exempel sin webbplats presentera sig som Institutionen för matematik.

¶Fråga 12: Ska vi använda brittisk eller amerikansk engelska på engelskspråkiga webbsidor, i brev, i avtal etc.?¶

Svar: Språkpolicyn säger inget om vilken variant av engelska som ska användas i kommunikation, men den säger att språket ska vara mottagaranpassat, klart och tydligt. ¶

Språkkommittén ger därför följande rekommendationer.¶


* Var i första hand konsekvent inom samma text! Använd antingen brittisk eller amerikansk engelska.
* Ta hänsyn till målgruppen! Använd brittisk engelska om läsarna är européer och amerikansk engelska om läsarna är amerikaner.
* Använd språkverktyg! Det finns stavnings- och grammatikkontroll, ordböcker etc. Eftersom språkverktygen är mer utvecklade för amerikansk engelska (till exempel Grammarly) kan det vara ett skäl för att välja amerikansk engelska.
* Markera språkvalet! ISO-koden för brittisk engelska är en-gb, för amerikansk engelska en-us och för svenska sv. I HTML anges språk med attributet LANG som kan användas både för hela dokumentet och för en enskild tagg. I MS Word, LibreOffice och liknande ordbehandlare kan språk anges för hela dokumentet eller för en markerad del.

KTH:s språkpolicy, i det förslag till revidering som är under utarbetande, står:

KTH:s kontakter med studenter, anställda och samhälle ska hålla hög språklig kvalitet vad gäller klarhet, tillgänglighet och inklusivitet.

I förslaget till KTH:s nya riktlinjer för språk och språkanvändning står:

Tillgänglighet innebär att kommunikationen ska kunna tillgodogöras oavsett funktionsnedsättning och att det ska vara enkelt att hitta den information man söker. God tillgänglighet förbättrar kommunikationen för alla.

Tillgänglighetslagen TIllgänglighetslagen ställer krav på hur myndigheters digitala information (webbsidor, bilder och videor) ska vara utformade för att vara tillgängliga. Det gäller både information till allmänheten och kursmaterial.

KTH har några webbsidor som visar vad som gäller och visar hur man ska göra för att öka tillgängligheten:

* Lagkrav på digital tillgänglighet
* Jobba med tillgänglighet
* Tillgänglighet för bild och ljud
* Textning av video
Karlstads universitets universitetspedagogiska enhet har tagit fram en ambitiös handledning för lärare:Tillgänglighetskrav för lärare på KAU.

Seminarium om språk och tillgänglighet Den 9 mars 2017 höll språkkommittén ett lunchseminarium med titeln Språk och tillgänglighet. Medverkande var Viggo Kann, Anna Mann (Myndigheten för delaktighet), Pär Lannerö (PTS) och Monica Barsch (Funka).

Presentationsbilderna från seminariet

Workshop om språk och tillgänglighet Den 5 april 2017 anordnade Språkkommittén en uppföljande workshop som nästan 20 lärare och administratörer anmälde sig till. Här är en sammanfattning av diskussionerna på workshoppen, sorterat efter teman.

Hur kan vi förbättra tillgängligheten i undervisningen?
* Information om Funka i alla kurs-PM (standardtext på gång) och för alla lärare (finns på lärarstödswebben). Funka besöker gärna avdelningar och berättar för lärare.
* Ta fram en processbeskrivning för examination av funkastudenter (på gång)
* Inför text i varje kursplan om att annan examinationsform kan användas i särskilda fall (standardtext på gång).
* Ge studenterna möjlighet att förbereda sig inför undervisningen.
* Förbättra kalenderhanteringen på KTH. Det finns många kalendrar (TimeEdit, Outlook, kursvisa kalendrar, KTH-kalendern och skolvisa kalendrar) som inte är integrerade.

Hur kan vi förbättra tillgängligheten för webbinformationen?
* Förbättra sökfunktionen på KTH. Kurssidor i Canvas behöver blir sökbara, oavsett om dom är publika eller åtkomliga bara för registrerade på kursen.
* Åtgärna problemet med trasiga länkar (genom att inte länka till webbadresser med polopolyversionsnummer på slutet, genom att inte flytta runt sidor i strukturen utan att ha alias från gamla adresserna och genom att maskinellt göra regelbunden koll av trasiga länkar).
* Se över webbredaktörsorganisationen (på gång enligt Sara Öhman).
* Inför talande webb.
* Responsiv design och möjlighet att förstora text ska fungera överallt. Även ändra bakgrundfärg vore bra.
* Megamenyer och andra menyer som rör sig och är komplicerade att navigera bör kunna frysas. Det bör också finnas ett alternativt lättnavigerat sätt att presentera menyn på.
* Använd samma benämningar för samma sak, särskilt i menyer (tips: använd KTH-ordboken)
* Minska oöverskådligheten på webbsidor.
* Anställ en översättare och språkgranskare av texter på KTH.
* Se till att det finns några som har kompetens att avgöra om webbsidor är tillgängliga och kan arbeta med att tillgängliggöra webbsidor, så att andra kan fokusera sig på innehållet.
* Sluta lägga upp inskannade PDF-dokument istället för naturliga PDF skapade direkt från till exempel Word eller en webbsida. Inskannade PDF-dokument blir inte sökbara och kan inte läsas upp av skärmläsare.
* Samla mallar och goda exempel på tillgänglig information (webbsidor, Canvaskurser etc). KTH-styleguide för utvecklare som presenterades av Åsa Lindström på workshoppen är ett steg mot detta.
* Skaffa verktyg som kan hjälpa till att granska tillgängligheten och samla ihop och sprida information på tillgängligt sätt från KTH-system som Kopps och Canvasaktiviteter.
* Be Funka ta upp, med styrgruppen för Canvas, behovet hos studenter med dyslexi att kunna få sina kurssidor presenterade med ett teckensnitt som Dyslexie (https://www.dyslexiefont.com/).

Hur ska vi arbeta med andra former av tillgänglighet?
* Lägg upp en webbsida om tillgänglighet på webben som motiverar varför och beskriver hur man ska tänka (på gång enligt Sara Öhman)
* Personalkurs i att skriva för webben som tar upp tillgänglighet.
* Skapa en grupp av tillgänglighetsspridare som värnar om tillgängligheten och säger till när det finns brister.
* Lägg upp en text om vad det innebär att jobba på en myndighet där bland annat tillgänglighetsreglerna finns med.
* Informera nyanställda om tillgänglighet i introduktionskursen.
Några tips om tillgänglighet på webben och speciellt i Canvas Accessibility testing http://instructure.github.io/blog/2014/06/17/approaching-accessibility-testing/

One might note that the ReadSpeaker app can be integrated with Canvas for text to speech output:http://www.readspeaker.com/readspeaker-instructure-partner-integrate-text-speech-canvas-learning-management-system/ As stated at https://community.canvaslms.com/thread/3709 "no help with pdfs, ReadSpeaker only works on text displayed on the Canvas page." However, see the usage notes from Ohio State University: https://www.osu.edu/resources/web/accessibility/implementing-readspeaker.html

Chip Maguire has posted a query about this in the Canvas LMS community, see https://community.canvaslms.com/groups/canvas-developers/blog/2017/04/05/user-specific-css-selection-to-utilize-the-dyslexie-font

There is also a Canvas LMS community devoted to accessibility: https://community.canvaslms.com/groups/accessibility

There is also a page about accessibility at: https://community.canvaslms.com/docs/DOC-2061-accessibility-within-canvas

Chip Maguire has written a page about how to get other fonts (such as OpenDyslexia) when viewing Canvas (and other) web pages: https://kth.instructure.com/courses/85/pages/providing-canvas-web-pages-using-a-font-designed-to-help-people-with-dyslexia