Visa version

Version skapad av Viggo Kann 2015-01-18 22:33

Visa < föregående | nästa >
Jämför < föregående | nästa >

Frågor och svar

Språkkommittén bygger här upp en sida med vanligt förekommande språkfrågor.

Mejla gärna dina frågor till språkkommittén.

Fråga 1:

Hur ska man göra vid examination när det gäller användning av svenska eller engelska?
Är vi skyldiga att genomföra alla moment kring examinationen på svenska om den enskilda studenten så begär?

Svar:

Om det står i kursplan och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m. bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.

Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I HSV:s "Rättssäker examination" på sidan 40 diskuteras examinationsspråk.

Fråga 2:

Behöver vi ha svenska översättningar av alla webbsidor som beskriver vår forskning i gruppen?

Svar:

Det beror på vilken den tänkta målgruppen är. Webbsidor som bara ska läsas av specialister inom området behöver inte översättas till svenska. Men det är en bra idé att beskriva forskargruppens forskning populärvetenskapligt på en svensk webbsida, för att göra forskningsresultaten mer tillgängliga för allmänheten i Sverige.

Språkpolicyn kräver inte att det finns en svensk version av varje webbsida. Språkpolicyn förordar medvetna språkval relaterade till den målgrupp som tänks. Eftersom forskningen huvudsakligen finansieras av de svenska skattebetalarna är dessa berättigade till att få reda på vilken forskningsresultat deras pengar har resulterat i. Och eftersom svenska är det officiella språket i Sverige är de berättigade att få läsa detta på svenska. Därför rekommenderar vi att varje forskargrupp har en webbsida med en populärvetenskaplig presentation av forskningen på svenska.

Fråga 3:

Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Svar:

Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö, 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt

• Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.
• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem

• Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället för
språkkurser.
• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligt stöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens

• Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning

• Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.
• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.
• Var inte rädd för språkblandning.
• Ge utrymme för att träna språk.
• Gör språkskillnader relevanta.
• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.

Fråga 4:

Ska jag skriva min examensarbetsrapport på svenska eller engelska? Måste jag skriva sammanfattningen i min rapport på både svenska och engelska?

Svar:

Examensarbetesrapporter kan skrivas på svenska eller engelska. Licenciatavhandlingar och doktorsavhandlingar skrivs normalt på engelska. I alla tre fallen måste sammanfattning / abstract finnas på båda språken. För andra rapporter görs en överenskommelse med handledare / examinator.

KTH:s språkpolicy säger följande:

"Varje examensarbete på grundnivå och avancerad nivå, licentiatavhandling och doktorsavhandling som skrivs på engelska ska ha en svensk sammanfattning. På samma sätt ska varje avhandling som skrivs på svenska ha en engelsk sammanfattning."

KTH:s regelverk säger följande:

"Examensarbete kan skrivas och presenteras på svenska eller engelska. Sammanfattning ska finnas på båda språken.

[...]

Licentiatuppsatsen skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om licentiatuppsatsen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. En sammanfattning på engelska ska alltid finnas.

[...]

Doktorsavhandling skrivs normalt på engelska och ska enligt KTH:s språkpolicy ha en svensk sammanfattning. Om doktorsavhandlingen ska skrivas på annat språk än engelska krävs godkännande av forskarutbildningsansvarig. Ett kortfattat engelskspråkigt referat, abstract, fogas till doktorsavhandlingen."

Fråga 5:

Ska jag hålla min docentföreläsning på svenska eller engelska?

Svar:

Normalt sett bör docentföreläsningar hållas på svenska.

KTH:s språkpolicy säger följande:

"För att främja utvecklingen och spridningen av svenska facktermer och för att ge svenskspråkiga forskare träning på att presentera sin forskning på svenska rekommenderas de hålla docentföreläsningen på svenska, om det inte finns skäl att använda annat språk."

KTH:s regelverk säger följande:

"Den pedagogiska skickligheten prövas vid ett lärarprov. Lärarprovet kan hållas på svenska eller engelska och bestå i en föreläsning om ca 45 minuter över ett ämne som väljs i samråd med berörd prefekt/avdelningschef."

Fråga 6:

KTH är abonnent på Terminologifrämjandet. Vad innebär det?

Svar:

Terminologifrämjandet är kopplat till Terminologicentrum (TNC), Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk. Som abonnent på Terminologifrämjandet kan man utnyttja TNC:s tjänster i en omfattning av 9 timmar per år. Man får också rabatt på TNCs ordlistor och möjlighet att ställa frågor till termtjänsten. Dessutom blir man inbjuden till seminarier om terminologiarbete och fackspråk. På KTH hade vi ett lunchseminarium om terminologi den 18 september 2013 dit vi bjöd in Åsa Holmér från TNC och vi har även konsulterat dem när vi har tagit fram KTH:s svensk-engelska ordlista.

KTH:s kontaktperson för Terminologifrämjandet är Ida Pinho.

Bilder från Terminologiseminariet 18 september 2013: om språkkommittén, om terminologi.
Länk till Rikstermbanken finns från sidan Språkresurser och språkverktyg.

Fråga 7:

Jag vet inte vad typiska högskole- och KTH-saker heter på engelska. Vad är t.ex. de engelska beteckningarna för betygsutdrag, kontrollskrivning, meritvärdering och vice kårordförande?

Svar:

De flesta sådana här termer finns på svenska och engelska i KTH:s svensk-engelska ordlista.

Fråga 8:

Vad är officiella namnet på KTH på olika språk?

Svar:

Officiella namn på KTH finns bara på svenska och engelska. På övriga språk använder man i officiella sammanhang engelska benämningen. Se vidare skrivregler för KTH.

I dagligt tal kan det finnas behov av ett namn på det lokala språket. Språkkommittén har rekommendationer för japanska och kinesiska namnformer.

Officiellt namn på svenska: KTH
Om hela namnet ska skrivas ut skrivs Kungliga Tekniska högskolan

Officiellt namn på engelska: KTH Royal Institute of Technology
(första gången, senare i texten används bara KTH)

Rekommenderat namn på KTH på japanska: 王立工科大学

Rekommenderat namn på KTH på kinesiska: 皇家理工学院

Fråga 9:

Finns det riktlinjer för hur man ska skriva klarspråk på KTH?

Svar:

Språklagen säger att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Här finns några korta tips från Språkkommittén och Språkrådet på hur man skriver klarspråk.

Feedback Nyheter