Frågor och svar

Språkkommittén bygger här upp en sida med vanligt förekommande språkfrågor.

Mejla gärna dina frågor till språkkommittén.

Fråga 1: Hur ska man göra vid examination när det gäller användning av svenska eller engelska? Är vi skyldiga att genomföra alla moment kring examinationen på svenska om den enskilda studenten så begär?

Svar: Om det står i kursplan och studenterna har informerats före kursstart att engelska kommer att användas på kursen så kan inte en student kräva att få en tenta upprättad på svenska. Dock kan inte student hindras från att skriva sina svar på svenska eller underkännas på grund av detta.

KTH är en svensk myndighet vars verksamhet styrs av lagar och förordningar på svenska. Kursplaner och andra rättsligt bindande dokument måste därför finnas på svenska. Engelska versioner av rättsligt bindande dokument som kursplaner, utbildningsplaner, protokoll, m.m. bör uteslutande ses som översättningar utan rättsverkan.

Examination är myndighetsutövning. Studenter ska därför alltid ha rätt att vid examination lämna sina svar på svenska, om inte provet avser kunskaper i språk och språklig terminologi, oberoende av vilket språk som huvudsakligen använts i undervisningen.

Om en kurs ska ges på ett annat språk än svenska, måste det föreskrivas i kursplanen. Studenterna måste informeras i god tid innan kursstarten om att ett annat språk kommer att användas. Detta gäller även om väsentliga delar av kursen ges på annat språk och särskilt när annat språk används vid examinationstillfället.

I HSV:s "Rättssäker examination" på sidan 40 diskuteras examinationsspråk.

Fråga 2: Behöver vi ha svenska översättningar av alla webbsidor som beskriver vår forskning i gruppen?

Svar: Det beror på vilken den tänkta målgruppen är. Webbsidor som bara ska läsas av specialister inom området behöver inte översättas till svenska. Men det är en bra idé att beskriva forskargruppens forskning populärvetenskapligt på en svensk webbsida, för att göra forskningsresultaten mer tillgängliga för allmänheten i Sverige.

Språkpolicyn kräver inte att det finns en svensk version av varje webbsida. Språkpolicyn förordar medvetna språkval relaterade till den målgrupp som tänks. Eftersom forskningen huvudsakligen finansieras av de svenska skattebetalarna är dessa berättigade till att få reda på vilken forskningsresultat deras pengar har resulterat i. Och eftersom svenska är det officiella språket i Sverige är de berättigade att få läsa detta på svenska. Därför rekommenderar vi att varje forskargrupp har en webbsida med en populärvetenskaplig presentation av forskningen på svenska.

Fråga 3: Vad ska man tänka på i ett utbildningsprogram som ges på engelska?

Svar: Nätverket för parallellspråkliga mål på Nordens internationaliserade universitet ger i sin rapport Engelska som undervisningsspråk på nordiska universitet – hur gör man? (Jacob Thøgersen, Olle Josephson, Monica Londén & Linus Salö. 2013) följande konkreta språkliga råd:

Planera på lång sikt • Språkvalet är ett kontrakt mellan universitet och studenter.• Se till att det finns relevant stödmaterial till kurserna ifall kursspråket ändras.

Var uppmärksam på att byte av undervisningsspråk kan medföra problem • Fokusera på pedagogisk fortbildning för lärarna (på det främmande språket) i stället förspråkkurser.• Se till att det finns permanenta stödresurser för lärare och studenter som behöver särskilt språkligtstöd.

Bygg upp tvåspråkig ämneskompetens • Bestäm vilka uppgifter studenter ska klara av på vilket språk, och ordna utbildningen därefter.

Språkval implementeras bäst med en pragmatisk och mångsidig inställning • Tänk på att inlärning sker på många olika ställen.• Man ska använda det språk man är bra på – och öva det man har svårt för.• Var inte rädd för språkblandning.• Ge utrymme för att träna språk.• Gör språkskillnader relevanta.• Internationella studenter ska ha möjlighet att lära sig nationalspråket.