Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Intervju med Sara Flygar, MFS i Moçambique

Sara Flygar läste femte året på Design och produktframtagning 300 hp vid KTH, när hon genomförde sitt examensarbete som ett MFS i Moçambique.

Studenter arbetar i samband med MFS-projekt i Mocambique.
Sara Flygar, till vänster i bild, under sitt MFS i Moçambique. Hon gjorde sitt MFS tillsammans med Martina Eichler i mitten.

Var åkte du och hur länge var du iväg?

– Jag genomförde mitt MFS i staden Quelimane, Moçambique. I två månader var jag i Quelimane för att genomföra den praktiska delen av projektet. Sen reste jag ytterligare två månader till angränsande länder när jag slutförde rapporten.*

Vad hade du för förhoppningar/förväntningar av ditt MFS?

– Att få göra ett examensarbete som kunde göra skillnad på riktigt och som direkt kunde kopplas till utvecklingsarbete i linje med de globala målen. Sedan dessutom att jag skulle få uppleva vardagen i en annan kultur som var väldigt olik min egen.

Vad gick ditt MFS-arbete ut på?

– Tillsammans med två andra studenter skulle vi utforska om en småskalig biogasanläggning kunde vara ett alternativ för hantering av organiskt avfall. Vi byggde en prototyp som kopplades till ett gaskök, och med hjälp av biogasen som omvandlades från organiskt matavfall kunde vi tända gasköket.

– Ett stort problem globalt är att många eldar inomhus med kol, vilket står för en stor andel av dödsfall i dessa länder där detta praktiseras. Biogas skulle då kunna vara ett alternativ som bränsle för matlagning. Mitt fokus var att studera användarens behov för att avgöra om denna lösning kunde vara applicerbar i hushåll. Min slutsats var att det definitivt kunde vara ett alternativ, framför allt om man använde det för hantering av matavfall från de lokala marknaderna på kommunal nivå.

Varför valde du Moçambique som fältstudiedestination?

– Jag har fascinerats länge av Afrika som kontinent. Det finns mycket okunskap och få som tagit del av bredden i kultur som skiljer sig mellan, men framför allt inom länder. Jag ville gärna resa till något land i Östafrika och vi råkade hitta en student från KTH som var nere på fältstudie just då. Vi valde att fortsätta hennes arbete då hon upplevde att det fanns potential och hennes lokala kontaktorganisation Project Vita var väldigt hjälpsam.

Krävdes det mycket förberedelse före avresan? Något specifikt som var mer krävande än du tänkt dig?

– I vårt projekt var det viktigt att testa prototyper hemma först för att se vad vi kunde förbättra. Det var svårare än vad vi räknat med och det krävdes några försök innan vi fick till det med rätt typ av gas. Sen krävdes det struktur i att planera alla deadlines som inte fick missas i ansökan, både lokalt och mot KTH.

Vilka är dina största lärdomar från tiden du gjorde MFS?

– Att det är så inspirerande och kul att få använda det man lärt sig som ingenjörsstudent till att med relativt enkla medel kunna skapa något som kan förbättra levnadsstandarden på en annan plats. Sedan att ingen lösning är självklar. Det som fungerar här i min kultur kanske inte fungerar i en annan, man måste ta hänsyn till användarnas vanor, beteenden, traditioner, uppfattningar. Den biten tyckte jag var väldigt spännande, för det blev så påtagligt när jag befann mig i en annan kultur.

Vad skulle du ge för tips till andra studenter som funderar på att söka MFS?

– Leta upp en lokal kontakt som ser potentialen i ditt projekt, för jag upplevde det som avgörande för vårt projekt att bli långsiktigt hållbart. När man involverar samhället på plats får man nya perspektiv att ta hänsyn till, och det skapar lokalt ägandeskap av projektet som gör att det fortsätter leva vidare. Jag rekommenderar verkligen andra studenter att resa om man funderar på det. Min fältstudie var helt klart den bästa tiden på KTH.

Tror du att ditt MFS kan komma att påverka dina framtida karriärsval och karriärmöjligheter?

– Det har det absolut gjort. Att jag reste på MFS var det som gjorde att jag blev en intressant kandidat som stack ut ur mängden och gjorde att jag fick det jobb jag sökte efter examen. Det visar att man har drivkraft och vågar gå utanför sin bekvämlighetszon. Jag valde dessutom att efter MFS gå med i organisationen Project Vita som var min lokala kontakt, och numera har jag en aktiv roll där i de projekt vi bedriver i Moçambique.

Slutligen, vad betyder Moçambique för dig idag, efter att du levt i landet under din MFS-period?

– Moçambique och de personer jag lärt känna där betyder väldigt mycket för mig. Det har gjort att jag fortsatt vara delaktig i utvecklingsprojekt där. Min nästa resa blir att åka ner för två större projekt och stötta MFS-studenter. Det blir en längre resa i upp till ett år i byn Linga Linga. Det ser jag mycket fram emot!

*Kammarkollegiets försäkring täcker inte resor till destinationer utanför själva studiedestinationen. Resor till andra länder utanför studiedestinationen behöver man därför teckna egen försäkring för.