Anpassning av infrastruktur till klimatförändringar - Brown Bag Seminar med Johan Silfwerbrand

Klimatförändringarna är högst påtagliga. Sedan industrialismen startade kring 1800 har koldioxid­halten i atmosfären ökat från 280 till 420 ppm och den globala medeltemperaturen med drygt 1°C. Världens länder har i en serie avtal sökt enas kring olika klimatmål. Att temperaturökningen skall begränsas till 1,5°C är kanske det mest kända målet. För att nå målen krävs många åtgärder och bakom dessa ligger ofta omfattande forskning. Forskningen om klimatförändringar brukar indelas i minskning och anpassning eller mitigation och adaptation som de heter på det internationella forskningsspråket. Hittills har forskningen för att minska klimatförändringarnas storlek kraftigt dominerat över forskningen för att anpassa samhället till klimatförändringar.

Betong är världens mest använda av människan tillverkade material och betongproduktionen (egentligen cementtillverkningen) står för 5-8 % av de globala CO2-utsläppen varför det kan vara motiverat att exemplifiera hur forskningen förändrats över tid för att hantera klimat­förändringar. I mitten av 1960-talet konstaterades att armerad betong inte har evig livslängd. Forskningen om beständig betong tog fart. Beständig betong har längre livslängd vilket gör att uttaget av naturresurser kan minskas vilket i sin tur är ett exempel på en åtgärd för att minska klimat­förändringarna även om man inte formulerade sig så. Forskningen om att skapa miljö­vänligare cement och betong (eller en betong med lägre CO2-utsläpp) inleddes på 1990-talet och har varit helt dominerande inom minskning sedan dess. Det handlar i första hand om att ersätta delar av cementet med olika industriella biprodukter (tillsatsmaterial) som annars skulle ha hamnat på deponi.

Allt mindre tyder på att vi kan stoppa klimatförändringarna. Det torde bli svårt att nå 1,5-gradersmålet och risk finns att den globala medeltemperaturen kommer att öka med mer än 2°C någon gång på 2100-talet. Då räcker det inte att satsa på minskning. Åtgärder för att anpassa samhället, dess byggda miljö och dess infrastruktur för klimatförändringarna kommer att bli nödvändiga. Konsekvenserna kan annars bli katastrofala.

Syftet med föreliggande projekt är att identifiera kunskapsluckor och forskningsbehov inom området infrastrukturens anpassning till klimatförändringar. Fokus har legat på svenska för­hållanden och det var därför naturligt att i första hand studera vad som sker och skett inom de fyra stora tekniska högskolorna (Chalmers, KTH, LTH och LTU) samt inom Trafikverket, SKR och RISE. Arbetet har kompletterats med sökningar på Internet och i svensk nyhetsmedia.

En analys av pågående och nyss avslutad forskning inom klimatanpassning visar att anpassning omfattar många olika delar. I projektet har följande identifierats: inventering och begränsning av konsekvenser, ändrade laster, förutsättningar för nyproduktion, skyddsåtgärder, förstärkning och förflyttning. De tre sista är både mest konkreta och kanske också viktigast med tanke på att ett års nybyggnad enbart utgör knappt 1 % av den byggda miljön i vårt land. Många kommuner arbetar med dessa åtgärder men forskningen verkar i huvudsak handla om konsekvenser och nya förutsättningar inklusive laster. Rapporten avslutas med ett tiotal skarpa förslag på forskningsprojekt.

Hela rapporten finnes här: kth.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1801499&dswid=-2581
 
Ta med egen lunch.

Välkommen!

Detta Brown Bag Seminar är en del av en serie samtal där talaren håller i en presentation av ett projekt eller ett ämne, följt av en diskussion med publiken. Alla tar med sig egen lunch. Skulle du vilja hålla i ett Brown Bag Seminar? Skicka ett mail till Karin Larsdotter.