KTH-forskare kommenterar FN:s klimatrapport
NYHET
IPCC:s första rapport på åtta år om läget för klimatet har precis släppts och den talar sig tydliga språk. Koncentrationen av koldioxid i atmosfären är den högsta på två miljoner år, och havsnivåerna stiger snabbare nu än på 3 000 år. Tre av KTH:s forskare och medarbetare kommenterar rapporten och vad som kan göras.
Över 14 000 vetenskapliga artiklar. Det är vad IPCC:s nya klimatrapport baseras på. Sammantaget visar den att klimatförändringarna är här för att stanna. Enligt Francesco Fuso-Nerini, docent i energisystemanalys och föreståndare för KTH Climate Action Centre som startas inom kort, visar rapporten att enorma åtgärder måste vidtas för att nå klimatmålen i Parisavtalet.
– Många av de effekter vi ser nu är irreversibla och innebär temperaturökningar i flera decennier. Men om vi agerar tillräckligt snabbt och når netto-nollutsläpp till år 2050 kan vi nå Parisavtalets mål om en temperaturökning väl under 2,0 grader med sikte på max 1,5 grader. Det är enormt viktigt att vi alla gör vad vi kan för att stoppa utsläppen i närtid, säger han.
Medierapporteringen fokuserar i nuläget på riskerna, men framöver hoppas Francesco Fuso-Nerini att det rapporteras mycket mer om möjligheterna att arbeta med utmaningarna, såväl politiskt som tekniskt.
– Att fokusera på lösningar för klimatutmaningen kan ge positiva bieffekter såsom arbetstillfällen, bättre stadsmiljöer, bibehållen biodiversitet och ekosystem, en mer rättvis värld och mycket annat.
Redan idag pågår det mycket forskning vid KTH kopplad till de klimatframsteg som IPCC:s rapport i slutändan pekar på måste ske. Per Lundqvist, professor i energiteknik och vicerektor för hållbar utveckling, berättar om några områden.
– KTH:s ambition är att all forskning potentiellt ska kunna bidra till en mer hållbar värld. När det gäller klimatet finns det redan idag mycket relevant forskning på KTH inom exempelvis energi, transporter, mat, produktion och konsumtion, säger han.
– En annan aspekt är att vi behöver anpassa våra samhällen och teknologier utifrån klimatförändringarna, det som kallas "climate adaptation". Även här har KTH viktig forskning inom samhällsbyggande och andra sektorer. Denna forskning kommer att bli alltmer relevant framöver när klimatförändringarna blir ännu mer påtagliga, säger Karin Larsdotter, ansvarig för samverkan vid KTH:s nya satsning Climate Action Centre.
Hon tillägger att KTH Climate Action Centre kommer sträva mot öppenhet och dialog om klimat, forskning och forskningsresultat med allmänheten. En samhällsförändring på den nivå som krävs nu förutsätter att alla hjälps åt, och att forskningsresultat kommer till nytta snabbt.
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Francesco Fuso-Nerini på francesco.fusonerini@energy.kth.se, Per Lundqvist på perlund@kth.se eller Karin Larsdotter på karinlar@kth.se.