En forskande entreprenör

Det rör sig alltid kring professor Björn Pehrson. Hans forskning är klart och tydligt tillämpad i livet utanför akademin. Startsträckan från forskning till praktisk tillämpning är alltid kort när det gäller hans verksamhet. Mer än många intresserar han sig för det som ligger utanför akademins dörrar. Han är en igångsättare av stora mått.

Professor Björn Pehrson

– Jag vill verkligen vara inne i min forskning, men det är otroligt viktigt med utblickar också, hävdar Björn Pehrson. Jag vill se sambanden, och jag vill att det vi gör ska vara nyttigt. Då måste man titta utåt.

Och han tittar verkligen utåt – både i Sverige och ut i världen.

Fiberjakt i Afrika

Björn Pehrson har ett stort intresse för IT-utvecklingen i Afrika. Han medger utan omsvep att han inte visste särskilt om kontinenten när han började handleda doktoranden Americo Muchanga i början av 2000-talet. Men allt förändrades när han 2002 gjorde en första resa till Moçambique.

– Där hittade jag en fiber, berättar Björn med entusiasm! Den gick i kraftledningen och användes av kraftledningsbolaget. 10 Gbit/s fiber som bara till en liten del utnyttjades av bolaget!

Man kan förstå Björns upphetsning över fyndet när det i hela Moçambique fanns en kapacitet motsvarande 1 Mbit/s – varav hälften användes för universiteten. Fibern gick till Johannesburg i Sydafrika.

Som den entreprenör Björn är såg han möjligheten att använda fibern för att bygga upp en IT-infrastruktur i landet. Men det stupade på Sydafrikas strikta regler om vem som har rätt att driva nät, och på att man inte kunde komma överens i prisfrågan.

– På den tiden tittade man ”uppåt” och såg satelliter som lösning på Afrikas kommunikationsbehov, understryker Björn. Jag ville att man skulle titta ”åt sidorna” på fiberlösningar som skulle kunna ge bättre kvalitet till lägre kostnader.

En IT-infrastruktur växer fram

Men Björn var lite tidigt ute. I prissättningen utgick man från prisbilden för satelliter, och då blev fibern ointressant. Björn gav inte upp så lätt utan sökte pengar för att fortsätta att leta fiber i Afrika - i första hand i grannländerna Namibia, Botswana Zambia, Malawi, Tanzania m fl.

Det hela ledde så småningom till Ubuntu Alliance – en förening för nationella universitetsnätverk. I alliansen ingår f n 10 länder i Afrika.

– Det här är det jag kommer att vara allra stoltast över när jag går i pension, betonar Björn Pehrson. Det fanns ju överhuvudtaget ingen infrastruktur på det här området. Och man såg bara till satelliterna som en lösning. Och det var otroligt roligt när man började se på fibern och förstå att nätverk kunde vara lösningen.

Det fanns bara en sjökabel i Afrika på västkusten, och den var bara belagd till hälften p g a det Björn kallar ”rövarpriser”. Björn blev inbjuden när det skulle byggas sjökabel på östkusten - där ville man undvika att göra samma misstag som på västkusten. Så småningom tillkom f d VDn för STOKAB – Anders Comstedt – i projektet.

– Jag är väldigt stolt över det vi åstadkommer, understryker Björn. Det jag ser framför mig är ett kontinentalt nät av fiber som täcker Afrika. Vi vill få ut bredband på den afrikanska landsbygden, och vi bygger på de fibrer som vi ”hittar”.

Ett exempel är det fibernät som TsLab varit med om att bygga genom Serengeti i Tanzania, som invigdes Tanzanias president Kikwete i juni 2007. Det är inte alltid ett lätt jobb – man får diskutera och förhandla med en rad olika partners. Samtidigt som Björn är väldigt stolt över sina insatser vill han inte överdriva sin betydelse.

– Det här hade hänt ändå för eller senare, säger Björn. Det vi bidragit med är att snabba upp processerna. Vi har jobbat för att få regeringar och ländernas industri att förstå utvecklingskraften framför allt för universitetens del.

Open Access

Ett annat viktigt område som ligger Björn varmt om hjärtat är Open Access. Han har varit pådrivande få in det i nätverkstänkandet.

– Jag har jobbat för Open Access ända sedan början av 90-talet, då jag började samarbeta med Svenska Bostäder och STOKAB. Svenska bostäder hade problem med sina kabeltvtjänster och börjat fundera på Internet. Ungefär samtidigt började Carl Bildt tala om Internet som en framtida nisch för svensk industri. Det var en galen vår med stort intresse för att få se det allra senaste inom Internet.

Ericsson och Telia var inte sena att hänga på och ordnade workshops för att mejsla ut sin roll i utvecklingen.

– Skälet till att fastighetsbolagen började intressera sig för detta var den allmänna digitaliseringen som ledde till den så kallade konvergensen mellan olika media - och kommunikationsformer samtidigt som telefonimarknaden avreglerades, berättar Björn. Fastighetsbolagen blev själva ägare till infrastrukturen i husen, och den kunde ju användas för telefoni, kabel-tv och Internet. Det här har lett till en revolution på telemarknaden.

Fastighetsbolagen började ställa krav på tjänsteleverantörerna – de blev en slags företrädare för sina hyresgäster. Och enligt Björn är det här var en viktig förutsättning för Open Accessmarknaden. Ända sedan början av 90-talet har TsLab S samverkat med Svenska Bostäder och Stokab. Från början handlade det mest om kabel-tv, men nu handlar det om alla typer av tjänster och nät. Tillsammans har man också bedrivit en rad pilotprojekt – t ex Kista IP-projektet, StockholmOpen.net och BalticOpen.net.

MultiG

Björn var med och drog igång SICS och var också den förste anställde forskaren. Hans forskningsområde var då distribuerade system. 1990 drogs det stora treåriga s k MultiG-projektet igång. Där samverkade han tillsammans med en rad olika forskargrupper - framför allt med professor Lars Thylén.

– I projektet skulle vi utforska allt på vägen mellan lasrarna och användarna. Projektet omfattade både hårdvara och mjukvara. Målet var att demonstrera att det gick att bygga nät med överföringshastigheter på 1 Gb/s, och att det finns tjänster som behöver det och mer därtill.

Projektet fick en massa pengar och dessutom tillgång till en fiber av Telia för att koppla samman KTH Valhallavägen med Kista. I projektet ingick efter ett tag de flesta professorerna inom området, och projektet gav en rad doktorsavhandlingar och ledde till flera spin-offöretag.

– MultiG var ett fantastiskt spännande och lyckat projekt, understryker Björn. Det ledde också till att jag fick ett anslag för att definiera ett femton(!!)årigt forskningsprogram för telekomområdet. Uppmaningen var att tänka fritt och okonventionellt.

Projektet gav många verkligt spännande diskussioner om tänkbar utveckling inom radio, fiber och processkraft minns Björn. Forskarna skulle försöka uppskatta hur snabb utvecklingen skulle vara. Och det mesta gick mycket snabbare än man trodde.

– Det var en spännande tid, berättar Björn. Förslaget presenterades i styrelsen för SSF. Ericsson tog sedan över och drev ett program under ledning av Jan Uddenfeldt.

Internationella samarbeten

Björn har strävat efter att etablera samarbeten med andra universitet. Det projekt som legat honom varmast om hjärtat har varit Stanford-projektet som gjordes möjligt av Per Unckel som utbildningsminister och Stig Hagström som Universitetskansler.

– Målsättningen var att komma ”innanför dörren” på Stanford, så jag åkte dit med ”en säck pengar” från Wallenbergstiftelsen och en ”fet sladd” som Telia tillhandahöll, berättar Björn. Uppgiften var att skapa en länk mellan KTH och Stanford, och utforska hur universitetens arbetssätt skulle kunna tänkas komma att ändras av den framväxande globala informationsinfrastrukturen.

Det tog två år att upprätta ett förtroende, och tre år innan man fick igång SSVL (Sweden Silicon Valley Link Network) med kapaciteten 7,5 Mbit/s och började köra kurser med lärare och studenter på flera ställen i världen.

Entreprenörskap

En av Björns egna hjärtefrågor är entreprenörskap. Och han är hjärnan bakom masterprogrammet ICT Entrepreneurship, och han var mellanhand när den stora internationella ”ICT-entreprenörskapstävlingen” Stockholm Challenge övertogs av KTH med Stockholm Stad, Sida och Ericsson som sponsorer.

För Björn är det just det gränsöverskridande som gäller. Han vill att universitetens tre uppgifter ¬ forskning, utbildning och samhällssamverkan ¬ ska finns nära varandra. Det är också därför kursen Communication systems design bygger på att team av studenter från hela världen och från olika utbildningar löser riktiga externa projektuppdrag.

Fakta

Familj: en hustru, fem barn, ett barnbarn, en hund och en IF-båt
Intressen: Segling i ytterskärgården med IF-båten

Kort CV

Disputerade 1975
Uppsala universitet 1967-85
SICS 1985- 1992
Prefekt Teleinformatik 1992-97
Visiting professor på Stanford 1997-2000
Prodekan IT-universitetet 2000-2004

Intervju 2008

Jannecke Schulman

Till sidans topp