Till innehåll på sidan

Ett nationellt kraftcentrum att räkna med

Publicerad 2012-01-13

KTH har valts att leda det Svenska centrat för smarta elnät och energilagring (SweGRIDS) som samlar akademin och industrin under ett tak i strävan att göra verklighet av Europas energimål. Närmare ett hundratal forskare från fem områden ska ta sig an allt från kommunikationssystem för elkraft, styrbara och intelligenta kraftkomponenter, nya material, till stora batterier.

Sverige har fått ansvaret att utveckla forskning, utbildning och innovation inom smart elnät och energilagring genom det Europeiska energiinitiativet InnoEnergy och dess internationella partner. Här ingår även en inriktning, med samma namn, i forskarutbildningen på KTH, som är en plantskola för doktorander.

Rajeev Thottappillil, professor i elektroteknisk teori och konstruktion, som ska leda SweGrid. Foto: Jann Lipka

–  Vi saknade dock en plats där Sveriges starka kompetens kunde riktas mot samma mål. Därför tog vi initiativet till ett nationellt center där akademi och industri kan arbeta tillsammans för att nå Europas klimatmål genom att utveckla smarta elnät och lösningar för lagring av energi, säger Rajeev Thottappillil, professor i elektroteknisk teori och konstruktion som ska leda det nya centret

Ett klimatneutralt och hållbart Europa kräver att elsystemen i Sverige, Norden och Europa kan integrera stora mängder förnybar elproduktion. När överskottet från vindsnurror och solpaneler ska in på nätet blir konsumenter dessutom producenter. Därför måste de smarta elnäten vara både flexibla och kunna utnyttja och samordna de nya och befintliga resurserna via elnäten på ett mer effektivt sätt. De nya flexibla systemen måste samtidigt vara säkra, tillförlitliga och ekonomisk effektiva.

Sverige har i dag till stora delar en centraliserad energiproduktion, till exempel i form av kärnkraftverk, och kraftöverföringen går i de flest fall i en riktning. Dagens elnät är illa anpassade för förnybar energi som är mer småskaligt och geografiskt utspridd. Vind och sol har dessutom både varierad produktion och liten kraftalstring, den störta vindgenerator i dag alstrar fem megawatt mot en kärnkraftgenerator som producerar runt 1000 megawatt.

Med etableringen av SweGRIDS stärks KTH:s och Uppsalas samarbeten med sina industripartner Vattenfall och ABB, men fler företag väntas ansluta. Centrets forskare ska tillsammans med industrinarbeta i tillämpade projekt för att lösa utmaningarna inom smarta elnät och energilagring. Som nationellt center kommer Sveriges starka samlade kunskap också att stödja det Europeiska energiinitiativ EIT InnoEnergi.

– En stor styrka med SweGRIDS är att det kommer att kunna dra nytta av potentiella demonstrationsplattformar som till exempel Norra Djurgårdstaden, vilket ger centret en strategisk viktig roll, säger Thottappillil.

SweGRIDS har nyligen tilldelades 22,5 miljoner av Energimyndigheten i startmedel. Med sin bredd rymmer centrat en unik kombination av olika forskningsområden där hundratalet forskare från materialvetenskap, kemi, elektro- och systemteknik och teknisk fysik kommer arbeta i projekt inom allt från ICT för elkraft, styrbara och intelligenta kraftkomponenter, forskning inom nya material, isolering, transformatorer, till stora batterier.

– Den ökade vetenskapliga bredden kan ses som en naturlig följd av hur synen på elsystemet har utvecklats de senaste åren. Det krävs en helhetssyn och systemperspektiv. Flexibilitet och kravet på ökad intelligens och styrbarhet i elnäten skapar nya behov inom forskning och utveckling och då behöver våra krafter vara samlade, förklarar Thottappillil.

Inom tio år ska partnerna hitta lösningar för att kunna integrera distribuerad elproduktion, av alla typer och omfattning, jämte den centraliserade produktion. De ska möjliggöra att kraftflödet kan gå i flera riktningar till skillnad mot dagens i huvudsakliga enkelriktade flödena, samt se till att systemen kan styras realtidsinformation, i motsats till historiska data som i dagens nät.

Om SweGRID

  • Tio-årigt program med två års finansiering från Energimyndigheten på 22 miljoner. Företagspartnerna har sponsrat med ytterligare 13 miljoner och 29 miljoner i förmåner i form av tillgång till industriella forskningsresurser och laboratorier.
  • Runt 100 forskare från materialvetenskap, kemi, elektro- och systemteknik och teknisk fysik kommer att vara aktiva i centret.
  • 30-tal projekt inom informations- och kommunikationsteknologi för elkraft, styrbara och intelligenta kraftkomponenter, forskning inom nya material, isolering, transformatorer, och stora batterier.

För mer information, kontakta Rajeev Thottappillil, rajeev.thottappillil@ee.kth.se, 08-790 8057.

Marie Androv

Innehållsansvarig:Webbredaktörer på EECS
Tillhör: Elektroteknisk teori och konstruktion
Senast ändrad: 2012-01-13