Att sprida kunskap om forskningen ligger Lina Bertling varmt om hjärtat och hon föreläser flitigt både i Sverige och utomlands om sitt ämne. (Foto: Håkan Lindgren)
Att sprida kunskap om forskningen ligger Lina Bertling varmt om hjärtat och hon föreläser flitigt både i Sverige och utomlands om sitt ämne. (Foto: Håkan Lindgren)

Lina sprider tron på smartare elnät

Publicerad 2013-08-26

Sveriges första professor på smarta elnät återvänder nu till KTH. Med Lina Bertling-Tjernberg får KTH en drivande kraft med ett brett internationellt nätverk som professor i ämnet.

Hon är känd som en av Sveriges främsta förespråkare för smarta elnät. För snart fem år sedan blev hon också professor i ämnet, Sveriges första, vid Chalmers universitet. Men den 2 september tillträder Lina Bertling i stället en nyinrättad tjänst som professor i elkraftnät vid KTH skolan för elektro- och systemteknik.

– Det känns lite som att komma hem, säger Lina Bertling när vi träffas vid entrén till KTH två veckor före terminsstart.

Det var på KTH som Lina Bertling gick grundutbildningen, doktorerade och tjänstgjorde som biträdande universitetslektor innan hon blev forskningsdirektör på Svenska Kraftnät och 2009 Chalmersprofessor. Men att hon nu lämnar Chalmers till förmån för KTH beror inte på någon nostalgi.

En stor del av Lina Bertlings professorsroll är som rådgivare och expert.

– Jag hade börjat skissa på en plan för en ”sabbatical period” för att ladda med nya forskningsidéer. När tjänsten på KTH dök upp kändes det som ett rätt nästa steg.  KTH har en stark position inom forskning kring elkraft och har en viktig roll i EU som en nod inom smarta elnät och EIT InnoEnergy.

Professorstjänsten på Chalmers var en ledarskapsroll, de första tre åren som chef för avdelningen Elteknik. Den var också bredare, spände över hela elkraftsystemet, än den tjänst hon nu tillträder på KTH.

– När jag läste om den här tjänsten kände jag att det här passar mig, det är precis mitt område, förklarar Lina Bertling.

Nya utmaningar för elkraftnätet

Sverige står inför stora investeringar i elkraftnätet, till exempel utbyggnaden av den så kallade Sydlänken som ska trygga södra Sveriges elförsörjning. Att hitta nya lösningar är en nödvändighet om vi vill att teknikutveckling ska kunna gå hand i hand med ett uthålligt energisystem framhåller Lina Bertling. Men smarta nät handlar också om att tillföra något till överföringen.

– Man kan jämföra med mobiltelefonen som numera har många fler funktioner än telefonsamtal. Med smarta nät är elsladden inte bara en elsladd utan också en förmedlare av mängder av information.

När det gäller framtiden inom elkraftområdet pekar hon bland annat på möjligheten att i större utsträckning använda likström. Att elkraftsystemet som det är i dag, ska vara uppbyggt på trefas, växelström är ingen självklarhet.

– Det var ett val man gjorde på grund av att det är lättare att hantera växelström. Men nu finns ny teknik som gör att vi kan använda likström på ett bättre sätt. Ett av de största teknikgenombrotten under de senaste åren är ABB:s likströmsbrytare. I framtiden tror jag att vi kommer att ha en blandning av likström och växelström, där finns en stor potential.

Gäller att hitta egen nisch

Forskningsmässigt innebär bytet av universitet i viss mån att börja om från början eftersom projekten är knutna till universiteten. Vilket öppnar en möjlighet att fokusera som hon kommer att ta vara på när det gäller nya projekt förklarar Lina Bertling.

KTH har en stor grupp med seniora forskare med anknytande ämnen och det gäller att hitta sin egen nisch.  Hon nämner sina huvudintressen inom tillförlitlighetsanalys och underhållsstyrning, men också nya områden i samarbete med reglerteknik eller energisystem.

Men en stor del av Lina Bertlings arbete ligger också vid sidan om universitetstjänsten. Hon är med i regeringens råd om smarta elnät, är kassör i den internationella samverkansorganisation IEEE Power & Energy Society, PES, och medverkar även på flera andra sätt i internationella sammanhang kring utvecklingen av smarta elnät.

– Mycket av det jag gör i min professorsroll idag är som rådgivare eller expert, ett arbete som följer med mig.

Att arbeta som professor är en livsstil.

En del av sommaren har hon ägnat åt en smarta elnät-turné för att presentera forskningsresultat. Ett stopp under turnén var i Sydkorea där man har kommit långt när det gäller smarta elnät påpekar hon.

– På många sätt är det ju enklare att bygga hållbar energiförsörjning när man börjar från början. I Asien där ekonomin expanderar väldigt snabbt är till exempel elfordon väldigt stort.

Genom sitt internationella engagemang har hon också byggt upp ett stort kontaktnät som hon kommer att fortsätta utveckla. Universitetens tredje uppgift, att sprida kunskap om forskningen, ligger Lina Bertling varmt om hjärtat och hon föreläser flitigt både i Sverige och utomlands om sitt ämne.

– Ett arbete som professor innebär ju en tro på att kunskap kan lösa problem. Men det finns generellt brist på kunskap om elkraft, så en del av vårt uppdrag blir att problematisera – förmedla en sann bild som visar på både möjligheterna och de hinder som måste övervinnas.

Många aktörer är ett hinder

Ett av hindren menar hon är att det finns så många olika aktörer inom elkraftområdet. För att komma vidare behövs bättre samverkan både mellan akademin och industrin och mellan olika länder.

– Något jag lärt mig stort av senaste åren är samverkan inom energiområdet. Jag tror just framtiden inom smarta elnät ligger i lösningar för hela energiområdet.

Därför ser hon det också som en tillgång att hon har arbetat både på flera universitet i olika länder och inom industrin.

– Jag är glad att jag har de här erfarenheterna för det gör att jag kan bli en person som kan bidra till ökad samverkan. Att arbeta som professor är en livsstil och en av orsakerna till att jag gör det är ju att jag tror att jag kan bidra till en förändring.

Text: Ursula Stigzelius