Till innehåll på sidan

Fusion för uthållig energiförsörjning

Professor Jan Scheffel vid KTHs försöksanläggning för fusionsenergi
Professor Jan Scheffel vid KTHs försöksanläggning för fusionsenergi
Publicerad 2009-02-18

Europa kommer aldrig att kunna tillgodose mer än 50 procent av energibehovet genom förnybar energi. Ändå har Energimyndigheten valt att inte stödja fusionsenergi, som kan bli en uthållig och långsiktig lösning även för Sveriges energiförsörjning.

Fusionsenergi är universums viktigaste energikälla; fusionsprocesser i solen ger oss förnybar energi och även olja, kol och gas är lagrad fusionsenergi. Fusionsenergi, producerad på jorden, är lämplig för baskraftförsörjning i framför allt tätbefolkade områden. Europa måste idag importera 50 procent av energin; och behovet kommer att öka. Förnybar energi kan inte täcka det behovet.

- Vi behöver förnybar energi, men den räcker inte till för Europas behov. Det handlar om glesa energikällor. För att ersätta ett kolkraftverk med förnybar energi skulle vi exempelvis behöva en areal från Danderyd i norr till Farsta i söder, från Vällingby i väster till Nacka i öster, säger Jan Scheffel, professor i fusionsplasmafysik, KTH

EU satsar 10 miljarder på Fusionsforskning

Inom EU satsas nu mer på fusionsforskningen. Med en budget på 750 miljoner Euro finansierar EU:s medlemsstater och länder associerade till Euratoms ramprogram en experimentell reaktor som bedrivs i det internationella ITER-samarbetet. Fusion är den process som genererar solens och andra stjärnors energi. Själva fusionsreaktorn liknar en gasbrännare där man sprutar in bränsle i form av väte som värms och blir hett plasma. Energin uppstår när partiklarna i plasmat kolliderar i mycket höga hastigheter och skapar nya partiklar, en process som bara är möjlig vid mycket höga temperaturer.

Fusionsenergi är uthållig energi, precis som förnybar energi. Den belastar inte miljön och bränslet för miljontals år finns över hela världen. Sverige har lång erfarenhet inom fusion och har även en egen försöksanläggning på KTH. Men inte förrän år 2006 klassades fusion som energiforskning i Sverige, långt efter många andra länder. Det året bestämdes det i Energipropositionen att Energimyndigheten skulle hantera energiforskning inom fusionsområdet. Ännu har emellertid inget stöd utdelats från Energimyndigheten!

- Jag tror att en anledning till svårigheterna med att lyfta upp fusionsenergi som ett uthålligt alternativ i Sverige har varit de yttre likheterna med traditionell kärnkraft – men fusion skiljer sig väsentligt, säger Jan Scheffel.

Även fusionskraftverk alstrar radioaktivitet, men radioaktiviteten avklingar snabbt – ytförvaring av avfall på plats avses. Dessutom finns ingen risk för härdsmälta, inga transporter av radioaktivt avfall behövs och kraftverken har ingen koppling till kärnvapen.

Förnybar energi inte hållbart i längden

Förra regeringens vision var att Sverige skulle bli första landet i världen att bli självförsörjande på förnybar energi.

- Det är ett svårt mål att nå även i Sverige som är ett stort land med få invånare; i tätbefolkade länder söderöver kommer det vara omöjligt att använda tillräckligt stora arealer för att till exempel vindkraftparker skall kunna bidra med huvvuddelen av energibehovet. Ett flertal omfattande studier visar att Europa kommer att behöva 50 procent mer av uthållig energi, utöver den som kan fås från förnybar energi. Här är fusion av enorm potentiell betydelse, säger Jan Scheffel.

I Energimyndighetens strategi för stöd till svensk fusionsforskning menar myndigheten att fusion ”på längre sikt kan bli ett av flera tänkbara alternativ för produktion av elkraft”. Nu har istället myndigheten siktet inställt på de kortsikta målen, ”att förse Sverige med konkurrenskraftig hållbar elproduktionsteknik till år 2020 med minsta möjliga miljöpåverkan.”

Sverige riskerar att hamna på efterkälken

Fusionsforskning tar tid, men det är nödvändig forskning och satsningen kan inte vänta om vi vill ha kommersiell fusion till mitten av århundradet. Sverige riskerar dessutom att hamna på efterkälken om inte forskningen stärks nu. I praktiken har anslagen till fusionsforskning i Sverige halverats de senaste 15 åren, säger Jan Scheffel.

Om Sverige verkligen skall vara en del av en uthållig och långsiktig energipolitik, som inte begränsas till svenska behov utan visar insikt om betydelsen av energiproduktionens effekt på den globala miljön, måste huvudalternativen till storskalig energiproduktion ges möjlighet att utvecklas i tid. Fusion har förmodligen den största potentialen av dessa alternativ. Alternativet kärnkraft kan bli en viktig interimlösning men har en välkänd problematik och bränsleresurserna är begränsade. Därför behöver regeringen ge Energimyndigheten ett klargörande med prioritering av fusion inom forskningen för den långsiktiga och uthålliga energiförsörjningen i Sverige.

Fusionsenergi

Själva fusionsprocessen förekommer i alla stjärnor. Vid mycket höga temperaturer uppstår plasma, där atomkärnor och elektroner har separerats. När partiklarna kolliderar smälter de samman för ett ögonblick och frigör neutroner med stora hastigheter – en enorm energi frigörs. Neutronerna fångas upp i kraftverkets väggar, som då blir varma. Värmen utnyttjas för att generera elektricitet. Kärnkraften däremot alstrar energi genom att dela atomer. Kärnkraft innebär dessutom en kedjereaktion, medan fusion stannar av sig själv vid minsta störning, vilket gör att processen är säker.

Förnybar energi

Förnybar energi är all flödande energi som kommer av solen: vind, vågor, vatten, sol framför allt. Hit räknas även tidvattenbaserad energi och geotermisk energi.

Läs mer om forskningen inom fusionsplasmafysik på KTH.

Fusionsplasmafysik på KTH