Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida Till KTH:s startsida

Målstyrning för innovativ produktutveckling

Publicerad 2016-06-27
Bildkälla:www.riktningrilde.se

Målstyrning för innovativ produktutveckling heter ett Vinnova-finansierat projekt på Integrerad produktutveckling som involverar flera av enhetens forskare. Projektet undersöker på vilket sätt företag använder sig av mål och mätning när de har ambitionen att både vara effektiva och innovativa i sin produktutveckling. Fem framgångsrika och tekniktunga företag av olika storlek deltar i projektet (Scania, Ericsson, Strömsholmen, Trimble och Bioteria). Baserat på forskningsstudien genomförs också förbättringar i företagens existerande produktutveckling. Mer specifikt skapas bättre förutsättningar för en mer innovativ produktutveckling. Precis som för de allra flesta framgångrika företag tenderar nämligen portföljen av utvecklingsprojekt att över tid domineras av mindre förbättringar på existerande produkter trots att också mer nyskapande eller radikalt innovativa projekt eftersträvas.

Att sätta mål och mäta för att följa upp målen är ett traditionellt styrverktyg i företag och ett många gånger effektivt sätt att vägleda och motivera anställda att implementera företagets strategier. Det har dock visat sig att mål sällan formuleras eller följs upp för att stödja innovation. Målen för att öka effektiviteten i organisationer brukar å andra sidan vara desto fler och många gånger ganska specifika. Detta skapar en obalans mellan de olika aktiviteter som bedrivs i en organisation eftersom mål riktar vår begränsade uppmärksamhet och dessutom finns det ofta incitament kopplade till uppfyllandet av dessa.  Det är dock inte trivialt att förstå hur mål ska formuleras för att stödja realiseringen av mer radikalt nyskapande idéer eftersom det som karaktäreriserar den utvecklingsprocessen är just att utgången eller målet är ovisst och att den inte är i linje med företagets strategier.

Några av de problem som projektet har uppmärksammat är t ex att om mål formuleras för innovation så tenderar dessa att bli vaga och på en hög nivå eller handla uteslutande om hur många nya idéer som genereras eller patent som beviljas. Vidare, projektidéer som har mer nyskapande karaktär tenderar att väljas bort när valet genomförs i grupp i jämförelse med när individer väljer vilka projekt som ska startas. Avsaknad av innovationsmål och strategier kan också leda till en stress i organisationen eftersom det bidrar till att det startas väldigt många projekt men få avslutas. Projektet visar också att bilden av vad som är problematiskt relaterat till hur organisationens innovationsarbete styrs långt ifrån är entydig. Det är därför viktigt att en mer komplex problembild lyfts fram och diskuteras i organisationen innan innovationsstödjande mål och mätningar införs.

I projektet som avslutas under våren 2017 pågår just nu ett arbete att tillsammans med och i de deltagande företagen genomföra experiment och workshops. Dels för att öka förståelsen i organisationerna för de utmaningar relaterat till bristen på innovationsmål som identifierats och dels för att identifiera förbättringsåtgärder i de interna produktutvecklingsprocesserna som ska implementeras under hösten.