KTH-forskares upptäckt om Jupiters måne verifieras

NYHET

Publicerad 2016-09-27

I slutet av december 2013 kunde forskare slå fast att stora plymer av vattenånga sprutar ut från Jupiters måne Europa. En av forskarna bakom observationen är Lorenz Roth på KTH, och han använde Hubble-teleskopet för upptäckten. Vattenplymernas existens har dock varit mycket ifrågasatt av forskarsamfundet, men nu presenterar NASA nya observationer som stärker Lorenz Roth och de andra forskarnas tes. En tes som förutom vattenplymernas existens innebär att liv på Europa kan nås och mätas genom dem.

Jupiter har 63 kända månar, och Europa är den fjärde största. Månen tycks vara täckt av is och under istäcket säger forskarna att ett flytande hav av framför allt vatten ska finnas. Jupiters starka magnetfält och den vulkaniska aktiviteten under Europas yta skulle kunna ge värme till havet och forskarna spekulerar därför i om det kan finnas livsformer på Europa. Detta eftersom möjligheten till liv är starkt kopplad till att det flytande vattnet under istäcket förs upp till ytan med vattenplymerna.

Nu har alltså två forskarlag oberoende av varandra observerat utbrott av vattenånga som kastas upp i stora plymer från ett underjordiskt hav under isen på Europa. Den nya observationen har gjorts av astronomen William Sparks och hans forskargrupp vid det vetenskapliga centret Space Telescope Science Institute i Baltimore, USA.

– Den nya studien som presenteras är intressant, eftersom den innehåller de första observationerna av vattenplymer efter det att vårt resultat offentliggjordes för tre år sedan. Under 17 olika dagar efter den första iakttagelsen försökte vi nämligen åter studera plymerna, men lyckades då inte registrera förekomsten av dem, säger Lorenz Roth, forskare på avdelningen för rymd- och plasmafysik vid KTH.

Han berättar att den nya studien skiljer sig från den han var med och gjorde. Detta då William Sparks och de andra forskarna studerat plymernas siluetter mot bakgrundsljus medan Lorenz Roths team studerade det UV-ljus som plymerna gav ifrån sig.

Lorenz Roth lägger till att han, efter att ha läst den vetenskapliga artikeln, inte är helt övertygad om de bevis som nu presenteras. Detta bland annat på grund av att metoden som använts inte är jättekänslig för att upptäcka just vattenånga.

– Detta betyder att det forskarna nu ser bara kan finnas där om jättemycket vatten existerar. Mer exakt behöver vattenplymer ha över tio gånger så hög densitet i jämförelse med det vi såg.

Det ska jämföras med de siffror som presenterades för tre år sedan, att vattenplymerna är 200 kilometer höga och ångan och annat material från Europas inre sprutar ut med en hastighet på 700 meter per sekund.

Nästa steg i forskningen för Lorenz Roth är att fortsätta leta bevis för plymerna med det tillvägagångssätt de har.

– Att mäta förekomsten av vatten är mycket svårt, även med ett rymdteleskop som Hubble som befinner sig längst upp i vår atmosfär. Därför kan det ta längre tid än så här för att vara 100 procent säker på att vattenplymer verkligen existerar eller för att helt avslå deras existens. Om NASA:s planerade obemannade expedition till Europa blir av och rymdfarkosten når månen i mitten eller slutet av 2020-talet så kommer vi med stor sannolikhet få reda på hur det ligger till med plymerna.

På tal om den tilltänka resan till Europa så är Lorenz Roth involverad i arbetet.

– Jag ingår i gruppen som jobbar med UV-spektroskop under Europa-expeditionen. Utrustningen för UV-spektroskopi är en av nio instrument som ska finnas ombord på rymdfarkosten, och kommer att byggas av min förra arbetsgivare Southwest Research Institute i USA. "Plume hunter" är smeknamnet, och precis som Hubble-teleskopet kan det användas för att upptäcka vattenplymer. Forskningsresan till Europa befinner sig fortfarande på ritbordet, men jag hoppas de optimistiska planerna att en rymdfarkost lyfter år 2023 för avfärd mot Europa är realistiska.

Förutom NASA-resan till Jupiters måne Europa kommer planerar även den europeiska motsvarigheten ESA en liknande rymdfärd, detta under namnet "The ESA Jupiter Icy Moon Explorer (JUICE)"-uppdraget. Även här är forskare från KTH involverade.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Lorenz Roth på 08 - 790 76 91 eller lorenzr@kth.se.

Till sidans topp