Att veta och göra annorlunda: kunskap, planering och hållbar omställning

Forskningsprojekts drivs av Rebecka Kjellström.  

Min forskning kretsar kring frågor om kunskap, planering och förändring. Jag intresserar mig för vad som räknas som kunskap i planeringssammanhang, hur vissa sätt att veta ges större tyngd än andra och hur detta påverkar vad som blir möjligt att se, säga och göra i arbetet med hållbar omställning.

Projektet har en explorativ och iterativ ansats, där återkommande återkoppling med praktikpartnern Region Stockholm är en viktig del av forskningsprocessen. Forskningsarbetet förstås därmed inte som en linjär process med en i förväg fastlagd riktning, utan som ett arbete där frågor, begrepp och insikter utvecklas successivt i dialog med empiriskt material, teori och praktik.

I projektet undersöker jag hur kunskap inte bara används i planering, utan också formas, värderas och legitimeras genom modeller, underlag, möten och organisatoriska arbetssätt. Ett särskilt intresse gäller spänningen mellan sådant som lätt kan formaliseras och göras till beslutsunderlag och sådana erfarenheter, relationer och insikter som också är viktiga, men som ofta är svårare att få att räknas.

Den första delen av projektet utgjordes av en utforskande etnografisk fältstudie under hösten 2025. Under drygt en månad följde jag arbetet på Trafikförvaltningen (Region Stockholm), och det material som studien genererade kom senare att ligga till grund för projektets första artikel. Artikeln fokuserar på hur komplexitet hanteras i planeringens praktik. Genom att följa konkreta situationer undersöker den hur osäkerheter, motsägelser och överlappande logiker inte bara reduceras, utan ibland också tillåts träda fram och bearbetas, om än tillfälligt och under vissa villkor. Artikeln är en del av projektets bredare intresse för hur planering görs möjlig i situationer som inte enkelt låter sig ordnas eller förstås genom en enhetlig logik.

Som en del av projektet genomför jag också under vår och höst 2026 en workshopserie där dramapedagogiska och gestaltande metoder används för att utforska roller, relationer, perspektiv och handlingsutrymme i planering. Här används den gestaltande processen både som ett sätt att undersöka praktiken och som en del av projektets återkopplande arbetssätt, där insikter från ett moment kan tas vidare, prövas och omarbetas i nästa.