Till innehåll på sidan

Konceptualiseringar av hållbar omställning av samhället: Från nationell styrning, lokal planering till vardagspraktiker.

Projektet leds av Åsa Lindblom , doktorand vid IVL.

Hur får man hållbar omställning av ett samhälle att hända? Det är den breda paraplyfråga som har drivit mig, och styrt mitt fokus under hela mitt yrkesliv inom tillämpad och ofta samskapad hållbarhetsforskning. Den utgör också den övergripande inriktningen för denna avhandling som jag skriver som knuten till forskarskolan TRANSPLACE och avdelningen Urbana och regionala studier på KTH, men i min egenskap av anställd vid IVL Svenska Miljöinstitutet. Eftersom jag har en licentiatexamen sedan tidigare kommer min avhandling bygga vidare på tidigare resultat som spänner en tidsperiod av 15 år.  

Den preliminära engelska titeln på min avhandling är: Understandings of sustainability transformations: from national governance and local planning to everyday practices. På svenska blir denna titel jättekonstig om man direktöversätter. Kanske något i stil med: Konceptualiseringar av hållbar omställning av samhället: Från nationell styrning, lokal planering till vardagspraktiker.

Hur jag mer exakt ska formulera mitt syfte och mina forskningsfrågor håller jag just på och reviderar. Men i stora drag är syftet med avhandlingen att ge rikare, empiriskt grundade förståelser för hur olika aktörer och platser idag relaterar till hållbar omställning. Det vill säga, vilka förståelser och handlingsvägar som de, utifrån sina perspektiv och sammanhang, ser och agerar efter. Jag hoppas att resultaten tillsammans med teori (existerande och eventuell nyskapad utifrån resultaten) kan forma handlingsbar kunskap och strategier framåt för att få den hållbara samhällsomställning vi behöver att faktiskt hända.

Två frågor som jag särskilt vill utforska:

  • Hur spelar konceptualiseringar av hållbarhet och berättelser om framtiden en roll i samhälleliga hållbarhetsomställningar (både de som sker och de som inte sker)

  • Hur kan berättelser och scenarier användas för att utöka transformationskapacitet såväl som utrymme för handling?

Min forskning är baserad på främst kvalitativa, utforskande och samskapade etnografiska metoder, och jag har ofta använt ett ramverk för Social Practice Theory (Schwanen et al. 2012, Shove 2003) för att utforska det materiella, sociala och ekologiska samspelet mellan värld och människor. Just nu är jag intresserad av det utopiska förhållningssättet till policy, det vill säga att “think first about where we want to be, and then about how we might get there” som det beskrivs av Ruth Levitas (2001, s. 450).