Fredrik, Elektroteknik 300 hp
Fredrik studerade Elektroteknik 300 hp. I sin alumnintervju berättar han om sig själv, sin utbildning och sin yrkeskarriär.

Intervju med alumn
Fredrik Samanta är grundare av Zollikon Labs och jobbar som Executive coach. Han berättar om sin yrkeskarriär.
Vem är du?
– Jag heter Fredrik Samanta och är 41 år gammal. Hösten 2002 gick jag ut civilingenjörsprogrammet inom Elektroteknik på KTH med ett utbytesår på Imperial College i London. De senaste 15 åren har jag arbetat med marknadsföring, strategi och företagsledning. Efter examen började jag som trainee och sedan marknadsföringschef på Sony. Det blev början på en resa runt Europa som fortsätter än idag. Efter några år på Sony gjorde jag en MBA på London Business School, startade företag med kursare från KTH och byggde upp analys- och strategiteam på tillväxtföretag. Jag har två barn och bor i Zürich, Schweiz.
Berätta om din väg till KTH och din utbildning!
– Det hela började, som i så många fall, med att min pappa och även min farbror gått på KTH. KTH kändes väldigt bekant och säkert, men samtidigt spännande med teknik och internationella karriärmöjligheter. Jag sökte till Industriell ekonomi och Elektroteknik, så mina gymnasiebetyg fattade beslutet av utbildning åt mig. Redan efter ett par månader var jag tveksam. Jag hade lagt ned ganska lite tid på mitt beslut och det visade sig i bristande motivation. Det tog över ett år av resande, enkla kontorsjobb samt självstudier inom företagsekonomi och psykologi för att komma fram till att Elektroteknik på KTH verkligen var rätt för mig. Efter det gick studierna väldigt bra. Första halvan av utbildningen gick bra för att jag tycker att matematik är roligt. Den andra halvan gick bra för att jag var intresserad av att skaffa mig ett bra jobb.
Vad arbetar du med?
– Fram tills förra året arbetade jag med marknadsföring och strategi. Min bana är ett exempel på att en teknisk utbildning från KTH kan leda till väldigt många olika typer av spännande jobb. Jag har egentligen aldrig arbetat som ingenjör, i traditionell bemärkelse, men jag har alltid arbetat med tekniska produkter, utveckling och analys. Jag märkte att kunskap och verktyg som är grundläggande på KTH anses avancerade och imponerande ute i världen. Jag har ofta märkt att KTH:are är orädda för att gå mellan teori och praktik och att ta tag i problem. Människor uttrycker sig ofta i ord men företag uttrycker sig i siffror: omsättning, kostnader, vinst, pris, volym. Jag har både startat företag med, och anställt, KTH:are så i mitt fall går KTH:s inflytande inte att överskatta. Idag arbetar jag som coach och rådgivare åt chefer och entreprenörer. Det är ett helt annat typ av arbete än tidigare. Det handlar ofta om att låta klienterna lista ut vad som ger dem mening, inspiration, motivation och samarbetsvilja.
Hur ser framtiden ut?
– För 15 år sedan var internet en liten egen bransch och analys var inom de flesta företag en liten egen funktion. Nu är internet och analys stora delar av varje bransch, varje företag och de mer intressanta yrkesrollerna. Områden som automatisering, Internet of Things, artificiell intelligens, data science är exempel på nätverkets och analysens intåg i företagsvärlden och vår vardag. I princip alla spännande applikationsområden som infrastruktur, energiförsörjning, infrastruktur, miljö, hälsa, finans, underhållning utvecklas med hjälp av den tekniska verktygslådan (statistik, algoritmer, numeriska metoder, signalbehandling, m.fl.).
– Det man också upptäcker när man jämför med andra utbildningar är att en teknisk utbildning från KTH är relativt smal och djup. Jag ser det till stor del som en styrka. Bredd kan man alltid skaffa sig vid sidan av, på jobbet eller i senare vidareutbildningar. Men om man inte skaffar sig djup under sin grundutbildning kommer man troligtvis aldrig göra det.