Emil, Materialdesign 300 hp

Emil går Materialdesign 300 hp och berättar hur det är att studera på KTH. Han har bra kunskap om utbildningen och svarar gärna på dina frågor.

Emil, student på Materialdesign 300 hp

Ställ en fråga till Emil

Intervju med student

Emil går Materialdesign 300 hp och berättar hur det är att studera på KTH.

– Hej, jag heter Emil, är 20 år gammal och går mitt andra år på Materialdesign 300 hp. Började alltså direkt efter gymnasiet. Innan jag började på KTH bodde jag i en liten by (ungefär 20 hus) i sydvästra Småland som heter Dye, 4,5 timmar sydöstlig riktning från Stockholm så oftast när någon frågar var jag kommer ifrån brukar jag säga Gislaveds kommun. Det var i Gislaved som jag gick på gymnasiet. Jag läste teknikprogrammet, inriktning teknikvetenskap. Många av mina intressen är och har varit saker utan teknisk koppling, men intresset för hur saker fungerar har jag nog alltid haft, och ibland tror jag att jag helt enkelt aldrig riktigt släppt den fråga som är så många små barns favoritfråga: Varför?

 Min väg till KTH började med att jag visste att jag ville bli civilingenjör, det kändes som en bra väg att gå efter min gymnasieutbildning. Det finns inga tekniska högskolor på småländska landsbygden, någonstans måste man flytta. Jag har släkt i Stockholm, så KTH blev ett naturligt alternativ. Men det som avgjorde till KTH;s fördel var faktiskt att boende löste sig, redan innan jag sökt. Mitt första år bodde jag hos en kollega till min pappa, som har en son som då nyss hade flyttat ut, och hyrde ut det rummet till studenter. Nu hyr jag en lägenhet ensam, men även den hittades genom föräldrars bekanta.

– Efter att jag bestämt mig för KTH var det dags att välja program. Jag tittade igenom ett tiotal av programmen på hemsidan och hittade Materialdesign. Många saker tilltalade mig, en av dem var ordet tvärvetenskapligt. Jag har fått höra att det är ett ord som programmet lockat folk med länge. Något annat som tilltalade mig var att det var ett litet program, med en lång historia. Men jag ser också på världen som olika ”system”, och material kändes som ett mycket intressant system, med många långa kedjor av ”Varför”.

På Materialdesign är vi små klasser, vilket passar mig väldigt bra. Utbildningen är ganska bred, vi lär oss om många olika sorters material, men även en del om tillverkningsprocesser och andra saker som är bra att kunna för att jobba med materialutveckling. När man påbörjar utbildningen får man en introduktionskurs, som handlar om alla de olika materialkategorierna (metaller, keramer, polymerer och fibermaterial), och senare, när man har läst de ”klassiska ingenjörsämnena” som matte och mekanik, börjar kurser om enskilda materialkategorier.

– Min favoritkurs så här långt handlade om metaller, och vi tittade på dem i mikroskop, och se vilka vackra mönster som finns, även om de inte syns med blotta ögat. De flesta lärare är mycket kunniga inom sina områden, och den personliga kontakten mellan lärare och elev underlättas av att vi är få. Eftersom det bara är KTH som har det här programmet har många av lärarna gått det själv, så de förstår vår situation mycket väl. Jag har inte varit på något utbyte, det gör man ofta senare i utbildningen, men jag vet många som har gjort det, och att möjligheterna är mycket goda.

Studentlivet är väldigt roligt. Vår sektion är liten, och det ger en stark sammanhållning. Framförallt den första tiden var mycket rolig, men också mycket lärorik. Det var då man lärde känna mycket nya människor via sektionen, inklusive många från högre årskurser, vilket är ett stöd i studierna. Att sektionen funnits länge gör att det finns många roliga traditioner, men samtidigt har man moderniserat delar av traditionerna allt eftersom. Campus är väldigt trevligt, och är som en liten stad i sig. Vi skämtar ibland om att bara det fanns en halvstor mataffär skulle man aldrig behöva lämna campus.

– På en vanlig dag skulle jag säga att man går på några lektioner, och sen kanske man sitter kvar på skolan ett par timmar och pluggar eller hänger med sina kompisar. Stockholms studentliv är bra, och det finns mycket att göra, så det är lätt att hitta roliga aktiviteter i sin sektion eller på kåren. Det är däremot också någonting man måste tänka på, att det finns mer att göra en vad en person hinner med. Så det är väl mitt bästa tips: Testa många saker, men tänk på att inte testa allting samtidigt.

Mina framtidsplaner är inte riktigt klara än, jag har ju några år kvar att plugga innan jag måste välja igen. Det blir nog någon form av materialutveckling men inom det finns det massvis med möjligheter. Jag vet till exempel inte om jag vill doktorera, eller om jag vill ut i industrin och utveckla i ett företagslabb. Jag kanske ska ta fram nya material, eller jobba med tillverkningsprocesserna för de material vi har. Det finns massvis med olika industrier, Sverige har mycket stålindustri, och t.ex. nere i Småland finns många. Och sedan finns det ju många andra företag som jobbar med saker som inte är stål eller en polymer. Nu har jag räknat upp massor av möjligheter, utan att prata om annat än materialutveckling. Det är det som är så fantastiskt med en ingenjörsutbildning, när du är klar står tusentals dörrar öppna.

Läs mer

Materialdesign 300 hp

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2020-03-26