Det är en helhet av alla slags kategorier ämnen i studierna

Mohab, läser högskoleingenjörsutbildningen i medicinsk teknik i Flemingsberg.

Varför läser du den utbildningen?
– Jag har varit intresserad av att bli ingenjör sedan jag var liten. Hemma var det alltid jag som fixade tekniska saker, från att koppla in tv:n till lampor, byta sladdar eller fixa laddare med lagg. Båda mina föräldrar är läkare och mina äldre syskon valde att följa i deras fotspår. Men det kändes inte helt rätt för mig.

– Först valde jag att studera till civilingenjör inom elektroteknik i Uppsala, men det kändes inte heller som det jag ville ha. Då kändes medicinsk teknik mer naturligt. Jag har kunskapen från medicinska termer från middagsbordet hemma. Kroppsdelar, latinska ord här och där - det har alltid funnits i bakhuvudet.

Hur gick dina tankar i valet mellan högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildning?
– Det spelade inte så stor roll för mig så länge jag fick läsa medicinsk teknik. Vad jag förstod skulle högskoleingenjörsutbildningen vara mer praktisk och innehålla fler projektkurser, och det tilltalade mig. Dessutom känns det mer lagom att studera i tre år istället för fem år. Men jag har kollat in KTH:s olika masterprogram och har siktet inställt på det.

Vad tycker du är tjusningen med medicinsk teknik?
– Kombinationerna. Framför allt att vi pluggar både teknik och medicin, men även ekonomi. Det är en helhet av alla slags kategorier ämnen i studierna. Det gynnar nog mig i framtiden att ha öppna alternativ om vad jag vill jobba med.

Finns det något moment som du tycker är extra spännande?
– Just nu studerar vi programmering. Först tänkte jag att det skulle vara mest repetitivt. Men ju mer jag repeterar, desto mer förstår jag att det finns så mycket man kan göra.

– Nu har vi programmerat i C-språket. Det var helt nytt för mig. Hade du frågat för fyra veckor sedan hade jag inte haft någon aning om vad som skilt det från andra programspråk.

Bor du i Stockholm?
– Jag är född här i Huddinge, men bor i Täby norr om Stockholm. Jag känner mig bekväm med att bo hemma hos familjen. Visst har jag tänkt på studentlägenhet med den friheten. Men jag känner samma frihet hemma, plus att jag får mer nyttig mat och behåller pengar på fickan. Jag spelar också fotboll fyra gånger i veckan i Sollentuna, och det motiverar mig att stanna hemma med nära till träningarna.

Hade du några fördomar om KTH innan du började här?
– Under min uppväxt har det skämtats lite om att KTH är prytt och snobbigt. Men jag visste samtidigt att det inte skulle vara så. Jag tycker att det är underbart här. Det känns som att alla känner varandra, oavsett om man går i samma årskurs.

Är det viktigt att ha kursare att plugga med?
– Jag brukar variera hur jag pluggar. Några saker är bra att göra i grupp, andra saker måste man nästan göra själv, exempelvis programmeringen. Ibland måste vi fråga varandra hur man gör olika saker, andra gånger lär jag mig bäst av att jobba själv. Det är lätt att bli distraherad mitt på dagen om jag pluggar när det är många jag känner och hälsar på. Samtidigt finns det grupprum att sitta i ostört.

Klarar du av att plugga hemma?
– Det är klart jag inte sitter och pluggar hela tiden, men har du viljan går det. En bra grej för mig är att jag har träning vid klockan åtta på kvällen och måste bli klar till dess, för efter träningen kommer jag vara helt slut. Då kan jag sätta en gräns om att jag måste bli klar med nästa kapitel. Jag motiverar mig själv med min hobby.

Hur ser det sociala ut utanför studierna?
– Jag har inte varit så mycket på universitetspubarna och så. Jag är inte riktigt nattkillen och dricker inte alkohol, även om det är kul att vara ute och dansa. Men jag brukar träffa vänner härifrån och gå på bio och allt möjligt.

– Vi är ett öppet gäng som umgås och alla får vara med. I gymnasiet var det nog mer grupperat, typ fotbollsgänget, utgångsgänget och så, men här spelar det ingen roll. Alla hänger med varandra och vi är här av samma intresse för ämnet.

Började du plugga direkt efter studenten?
– Nej, tog ett sabbatsår innan jag började läsa i Uppsala. Jag läste international baccalaureate, IB, i gymnasiet. Det var stressigt i slutet med alla sluttentor, så jag kände att jag behövde lite ledigt efter studenten. Jag tog ett år där jag gjorde vad jag ville. Läste lite franska och reste. Jag var i Egypten ett tag, för jag bodde där när jag var mellan tio och femton år. Jag har mormor och morfar och släkt där.

Du som har pluggat IB, har du funderat på att ta en utbytestermin?
- Jag har tänkt på det, men samtidigt vill jag inte gå och fundera för mycket på sista året. Jag tar ett år i taget. Men kanske Kanada hade varit spännande. Jag har aldrig varit i Kanada, men har alltid hört att det är ett bra och fint land att bo i.

Om vi tittar ännu längre fram: Har du något drömjobb?
– Jag har en aning om drömjobbet. Kanske att vara någon slags verksamhetschef på vårdcentral. Jag har sett och hört hur olika vårdcentraler drivits de senaste åren, på både bra och dåliga sätt. För ofta drivs det mer som en business snarare än för att hjälpa människor på bästa sätt. Det tänks mer på pengar än ge rätt vård till de som behöver. Det skulle vara bra om jag kunde kombinera de kunskaper jag lär mig här med ett sådant jobb.

Känner du att utbildningen är ett bra steg på vägen?
– Jag har kikat lite på masterprogram. Ett hette ekonomi och entreprenörskap. När jag kollade igenom det kunde ge var det bland annat att leda och bedriva verksamhet på bra sätt ekonomiskt. Med medicinska aspekterna i bakhuvudet och mixar kan jag förhoppningsvis komma dit.

Vilken betydelse har det haft att dina föräldrar är läkare?
– Säkert stor. Innerst inne ville de nog att jag skulle följa helt i deras spår. Men de är glada för min skull. Jag måste följa den väg jag vill och ta ansvar för det. De har alltid varit där och stöttat mig.

Läs mer

Medicinsk teknik 180 hp

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2019-01-08