Projektet som undervisningsform

För många blir Joakim Lillieskölds undervisning en första erfarenhet av hur det kan se ut i verkliga arbetslivet. Här får studenterna väva samman kunskaper från grundläggande ämnen och omvandla dem i praktiken, vilket har resulterat i allt från elektriska pianon till eldrivna motorer.

Joakim Lilliesköld, Foto: Kyriaki Sarampasina

Namn: Joakim Lilliesköld
Utbildning: Civilingenjör, Elektroteknik
Gör: Forskar och undervisar i projektstyrning och verksamhetsutveckling.
Övrigt: Arbetar med att utveckla utbildningarna inom elektroteknik.
Läs mer om programmen i Elektroteknik:
Elektroteknik 300 hp
Elektroteknik 180 hp

Även om studierna på KTH till stor del handlar om matematik och fysik samt andra nödvändiga teoretiska kunskaper inom sitt ämne, är det också viktigt att veta hur dessa kan användas i praktiken. En utbildning måste därför innehålla aktiviteter som skapar förståelse för hur just teori och praktik hänger ihop. Under så kallade projektkurser leder Joakim tillsammans med olika lärarlag studenterna i att själva ta ansvar och gemensamt lösa konkreta uppgifter för att på så vis öva upp sin ingenjörsförmåga.

– De flesta kurserna på KTH går ofta på djupet inom olika områden, men när du kommer ut i arbetslivet måste du kunna jobba tvärs, det vill säga knyta samman innehållet från olika kurser.

Hur kan ett projekt se ut?
– Studenterna får en uppgift som ska lösas på en viss tid. Först kan det framstå som hyfsat enkelt, men under arbetet upptäcker många att det fanns lite mer att lösa än de först trodde. Att till exempel bygga en högtalare och få den att fungera låter kanske inte så svårt. Men om du inte får använda några färdiga komponenter och först måste beskriva hur den ska fungera – innan du bygger den – så ökar genast utmaningen. I uppgiften ingår också att beräkna hur mycket ström som krävs för att få ut ljud och hur mekanik och elkretsar ska kombineras för att alstra ljudvågor. Teori och verklighet måste helt enkelt stämma överens för att få saker att fungera. Men minst lika viktigt är att lösa uppgifterna tillsammans och att öva sig på att jobba som grupp.

Det verkar handla mycket om samarbete?
– Ja, i projekt arbetar studenterna alltid tillsammans, precis som det fungerar efter examen i arbetslivet. Många verkar fortfarande tro att ingenjörer jobbar mycket för sig själva, men i själva verket är det tvärtom. Ingenjörsyrket är väldigt socialt och handlar mycket om teamwork, att dra nytta av varandras olika kompetenser och att lösa problem tillsammans.

Rent praktiskt då, hur lägger de upp arbetet?
– I en projektkurs på KTH får studenterna själva ta ansvar för vilka kunskaper de behöver och hur lång tid arbetet ska ta. De får lösa arbetsfördelning, sätta tidplan, göra budget, sköta faktainsamling och enas kring hur de ska skapa sin slutprodukt. De måste också säkerställa att resultatet lever upp till kravbilden, och slutligen presentera det färdiga resultatet.

Kan du ge ett exempel på hur en uppgift för årskurs ett kan se ut?
– Ett av projekten var att bygga ett papperspiano. Det skulle ha ett tangentbord med en fungerande oktav och vara polyfoniskt, det vill säga kunna spela flera toner samtidigt. Allt studenterna fick var en mikrodator, resten tillverkade de själva. Ganska snabbt uppstod utmaningarna med att få det anslagskänsligt, att olika signaler skulle tolkas rätt, få rätt ton och att ljudet skulle upphöra när tangenterna inte var nedtryckta. Men genom att programmera tillräckligt bra och få datorn att förstå att flera tangenter trycktes ner samtidigt gick det till slut både att spela melodier och ackord – precis som på ett riktigt piano.

Ser alla projektkurser likadana ut?
– Nej, de utvecklas och blir mer avancerade med åren. Kurserna hålls både på kandidat- och masternivå och första året bygger uppgifterna mycket på grundläggande kunskaper, medan de under senare år handlar mer om sådant de lärt sig tidigare.

Vilka är de viktigaste erfarenheter studenterna får ut av kurserna?
– Jag skulle nog säga förståelsen för att allt inte bara handlar om teori, utan också om den praktiska tillämpningen och att du måste kunna kommunicera – med alla, överallt. Det utgör själva grunden i varje ingenjörs vardag.

Läs fler intervjuer

Passion som smittar av sig

Hjälper forskare att bli företagare

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Innehållsansvarig:KTH:s studentrekrytering
Tillhör: Utbildning
Senast ändrad: 2019-04-03