Hur fungerar vetenskapsförnekelse?

 

När vetenskapliga resultat förvrängs och förnekas blir universitetens roll ännu viktigare. Vetenskapsförnekelse är inte ett nytt fenomen, men möjligen har det fått en ökad betydelse och används mer systematiskt för att påverka beslut.

I två färska artiklar från KTH:s avdelning för filosofi har Karin Edvardsson Björnberg med flera och Sven Ove Hansson studerat vetenskapsförnekelse inom några olika områden. Det finns likheter och skillnader mellan vetenskapsförnekare inom områden som evolution, klimat, aids, vaccineringar, och tobak. Några karakteristika som ofta dyker upp i samband med vetenskapsförnekelse är:

  • ”Cherry-picking” – att man väljer någon detalj eller studie som pekar i ens egen riktning samtidigt som man bortser från information som inte stöder den egna idén och inte ser helheten.
  • Missförstånd och rena felaktigheter
  • Skapande av falska kontroverser
  • Olika beviskrav för olika teorier och ibland omöjliga beviskrav
  • Brist på kompetens, ofta är det lekmän som står för vetenskapsförnekelsen och när det är personer med vetenskaplig bakgrund är det ofta inom andra vetenskapsområden än det som diskuteras, vilket skapar en falsk expertis.
  • Personerna är ofta kopplade till privatfinansierade institut och tankesmedjor snarare än universitet.
  • Oförmåga att publicera i vetenskapligt granskade kanaler. Ofta försöker man istället vända sig direkt till allmänhet och media snarare än vetenskapssamhället för normal vetenskaplig granskning och diskussion.
  • Kraftig (och ofta personlig) attack mot forskare som står för den etablerade vetenskapen.

Man kan också göra skillnad mellan lekmäns vetenskapsförnekelse som bygger på okunskap och organiserad och motiverad vetenskapsförnekelse. Till den senare kategorin hör tobaksindustrins arbete att bromsa åtgärder mot rökning och oljeindustrins arbete mot att begränsa klimatförändringar. Här är strategin ofta att inte rakt av förneka fakta, men att skapa osäkerhet, kräva mer studier, skapa falska kontroverser, ha ojämna och höga beviskrav, ifrågasätta effektiviteten i åtgärderna osv. Allt detta kan leda till att åtgärder fördröjs eller inte blir av alls.

Vetenskapsförnekelse kan vara allvarligt. Det kan leda till att företag, myndigheter och människor fattar beslut som är dåliga och annorlunda än om de haft korrekt information. Universitet och vetenskapssamhället har en tydlig roll i att motverka vetenskapsförnekelse men det har också andra aktörer som media, myndigheter, näringsliv och politiker. Vi behöver därför ökad kunskap om vetenskapsförnekelse för att lära oss att känna igen det och förstå det.

Veckans tips: KTH:s Fyrverkerikonster den6/9 kl 19.  Det smäller högt!