månadsarkiv: september 2017

Inte OK att förgifta folk

Ingen skulle tycka att det var OK att slänga sin soppåse på grannens tomt. Det är inte heller OK att släppa ut sitt avloppsvatten orenat i närmsta bäck eller i grannens badvik. Men av någon anledning är det fortfarande OK att släppa ut avgaser som innehåller giftiga ämnen. Man kan fråga sig varför.

Jag tror att det kommer att förändras. På 1960-talet var det inte ovanligt att orenat avloppsvatten släpptes ut i åar och älvar. Fiskar dog av syrebrist och åar stank på somrarna. Idag skulle det vara oacceptabelt. Ännu på 90-talet var det OK att folk rökte på arbetsplatser. Fram till slutet av 80-talet var det tillåtet att röka i korridorer på KTH. Idag skulle det vara ett tydligt tabubrott om någon tände en cigg utanför lektionssalarna.

Men det betraktas fortfarande som OK att släppa ut avgaser från bilar, lastbilar, båtar, villapannor och fabriker. Detta trots att ungefär 5500 människor dör i Sverige varje år på grund av dålig luftkvalitet. Ungefär 1500 av dessa dödsfall kommer från lokala utsläpp kopplat till trafiken och ungefär 1000 från lokala utsläpp från uppvärmning. Resten, cirka 3000 dödsfall, är på grund av förorenad luft som transporteras regionalt.

Så det är fortfarande tillåtet att förgifta sin granne om det görs genom dåligt renade avgaser. Jag tror inte att det kommer att fortsätta att vara socialt accepterat. Jag tror att man i framtiden kommer att titta snett på den granne som kör en smutsig bil eller eldar i villapannan, på ungefär samma sätt som man idag tittar snett på den som sitter bredvid en på en restaurang och blåser rök i ens mat.

Dessa exempel visar också att vi ändrar våra vanor och normer. Beteendeförändringar sker och leder ofta till bättre liv. Det är intressant i samband med diskussioner om de omställningar som krävs för ett hållbart samhälle.

Veckans tips: Seminarieprogrammet för Campus 100 år. Seminarierna kan följas på plats eller via nätet.

 

Alla bränslen bör bedömas på samma sätt

I flera artiklar på DN Debatt diskuteras bioenergi. Det är bland annat Christina Moberg  och Mikael Karlsson från KTH, liksom en lång rad andra forskare och företräträdare för olika organisationer som diskuterar för- och nackdelar.

Klimateffekter av bioenergi har diskuterats mycket och länge. Bland de slutsatser man kan dra är att:

  • Biobränslen är inte alltid klimatneutrala
  • Det är stora skillnader i växthusgasutsläpp mellan olika biobränslen beroende på råvara och produktionsmetod.
  • Bra biobränslen kan ge avsevärt minskade utsläpp av växthusgaser, men dåliga kan vara lika dåliga som fossila bränslen eller ännu sämre.

Detta är resultat som är relevanta för bioenergi, men också för biobaserade material. Vi behöver alltså metoder för att kunna skilja mellan bättre och sämre biobaserade produkter. Hållbarhetskriterier lyfts ibland fram som ett verktyg för att kunna styra mot bra bränslen och material.

Hållbarhetskriterier bör förutom klimatutsläpp även omfatta andra aspekter som säkerställande av fungerande ekosystem, liksom sociala faktorer såsom påverkan på mänskliga rättigheter, korruption och effekter för lokalbefolkning. Centralt är då att hållbarhetskriterierna inte bara används för biobränslen utan för alla sorters bränslen och material. Fossila bränslen kan ju ha minst lika stora risker för negativa sociala effekter sett över livscykeln som biobränslen. Dessutom vet vi att fossila bränslen ger upphov till klimatutsläpp och behöver avvecklas. Att kräva hållbarhetskriterier av bara biobränslen innebär en konkurrensfördel till de fossila bränslena och materialen och det är knappast något som är önskvärt, även om det kan vara en effektiv strategi för dem som vill bromsa utvecklingen.

Nästan alla världens länder har ställt sig bakom Paris-avtalet och de globala hållbarhetsmålen. Det innebär att fossila bränslen behöver avvecklas under de närmsta decennierna. En ökad användning av förnybara och biobaserade bränslen och material behövs då. För att inte hoppa ur askan i elden krävs att vi använder biobaserade bränslen och material som ger tydliga klimatvinster.

Veckans tips: Malena Ernman: 11 tips – så kan du rädda klimatet.

Nya studentbostäder ger campus mer energi

I veckan deltog jag i invigningen av 305 nya studentbostäder på campus. Husen som byggts av Einar Mattsson innebär att vi slår åtminstone fyra flugor i samma smäll.

Den första flugan är förstås att det byggs studentbostäder. Det behövs. Att säkerställa ekonomiskt överkomliga bostäder är en viktig del av en hållbar stadsutveckling. Den andra flugan är att de byggs på KTH:s campus. Det bidrar till ett mer levande campusområde, där det finns människor som inte bara arbetar och studerar, utan också bor. Det är helt i linje med KTH:s utvecklingsplan.

Den tredje flugan är att husen är byggda för att vara plusenergihus. Det innebär att de över en ett-årsperiod ska generera mer energi än de förbrukar. För att uppnå det har husen bland annat solceller på taken, bergvärmepumpar och återvinning av värme. I huvudsak används känd teknik, men genom att använda det tillsammans skapar man hus som också fungerar som demonstrationsobjekt. Det är roligt att det kommer fler byggnader på KTH:s campus där man visar upp ny teknik. Jag tycker att det är extra roligt att man gör det för studentbostäder. Annars kan det finnas en risk att man för just studenter, eftersom behoven är akuta, bygger snabbt och med ett kortsiktigt ekonomiskt tänkande för ögonen.

Att husen är plusenergihus visar också hur stora möjligheter det finns att effektivisera energianvändningen. Nu är nästa steg att genomföra detta på bred front i alla nybyggda hus. Ett annat område där man kan ta nya steg är att minimera miljöpåverkan från produktionen av de material som används i byggnader. Forskning från bland annat KTH visar att man kan halvera utsläppen av växthusgaser från produktionen av byggnadsmaterial.

Den fjärde flugan som får en smäll med de nya studentbostäderna är skapandet av KTH Live-in-lab. Det är en testbädd för ny teknik och andra lösningar för mer hållbara och resurseffektiva byggnader. Bland de projekt som planeras finns både tekniska lösningar för att minska energianvändning, men också för att studera hälsoeffekter och för att göra beteendevetenskapliga studier. Ett av KTH:s hållbarhetsmål är att vi i större utsträckning ska kunna använda KTH:s campus i både undervisning och forskning och här passar KTH Live-in-lab perfekt. Att arbeta med ”living lab”, det vill säga använda sin egen existerande miljö för forskning och innovation, är en fluga på många universitet i världen och här visar KTH upp ett spännande exempel på det.

Veckans tips: Anna Pernestål Brenden bloggar om hållbara transportsystem i Curie.

 

 

 

Minskade klimatutsläpp – men transportsektorn ökar

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen minskade något i början på 2017 jämfört med 2016. Men transportbranschen ökar sina utsläpp. Det handlar om flyg, sjöfart och landbaserade transporter. Här behövs åtgärder.

Det är SCB:s miljöräkenskaper som redovisar kvartalsstatistik. Totalt sett minskade utsläppen något jämfört med året innan. Det är framför allt från värme- och elproduktion som utsläppen minskade, liksom från hushållen och offentlig sektor. Däremot ökar utsläppen från tillverkningsindustri och transportbranschen.

Att utsläppen minskar är naturligtvis bra. Men minskningen på 0.5 procent på ett år är liten jämfört de minskningar som behövs för att nå Parisöverenskommelsens mål som Sverige tillsammans med de flesta länder i världen har åtagit sig. Då behövs minskningar på ungefär 50 procent per decennium.

Att transportbranschen ökar sina utsläpp är bekymmersamt. Inte minst flygsektorn är ett problem eftersom prognoserna pekar mot fortsatt ökade utsläpp trots den teknikutveckling som pågår. En anledning till de ökade flygresorna är sannolikt de subventioner som flygsektorn har. En sorts subvention är de skatterabatter som flyget har genom att man är undantagen moms, energiskatt och koldioxidskatt. En flygskatt är tänkt att delvis korrigera det och det är ett lämpligt styrmedel på kort och medellång sikt i väntan på att mer verkningsfulla globala styrmedel kan införas.

Veckans tips: Vetenskapsradions krönika om akademisk frihet och yttrandefrihet.