månadsarkiv: november 2017

Vart tar koldioxiden vägen?

Den koldioxid som släpps ut idag kan stanna i atmosfären i hundratusentals år. Det finns ingen ångervecka på det köpet.

Halterna av koldioxid i atmosfären fortsätter att stiga. Det beror på att det tillförs mer koldioxid till atmosfären genom olika utsläpp, än vad som försvinner ur atmosfären. Men vart tar koldioxiden vägen och hur lång tar det innan den försvinner? Svaret är inte helt enkelt, men man kan dela in det i tre faser.

Fas 1. Inom några decennier har ungefär en tredjedel av koldioxiden tagits upp av mark, växtlighet och hav. Resten finns kvar i atmosfären. Inom några århundraden så har drygt hälften av koldioxiden tagits upp av haven. Där bidrar den till havsförsurning. Mellan 15 och 40 procent av den utsläppta koldioxiden finns kvar i atmosfären efter 1000 år. Hur mycket det blir beror på de totala mängderna. Ju mer koldioxid som släpps ut, desto mindre andel kan tas upp av haven, vilket innebär att mer finns kvar i luften.

Fas 2. I havet löser sig koldioxiden först i ytskiktet. Så småningom kan den lösta koldioxiden reagera med kalciumkarbonat från havsbotten vilket gör att mer koldioxid kan lösas i vattnet. Det innebär att cirka 10 till 25 procent av den utsläppta mängden finns kvar i atmosfären efter 10 000 år.

Fas 3. Som ett sista steg kan löst koldioxid på havsbotten reagera med kalciumsilikat och bilda kalciumkarbonat. Det är en väldigt långsam reaktion vilket innebär att det tar flera hundra tusen år innan den koldioxid som släpp ut idag har försvunnit ur kolets kretslopp.

Under hela den här tidsperioden kommer den koldioxid som finns kvar i atmosfären att absorbera energi och bidra till uppvärmningen. Den koldioxid som har lösts sig i havet bidrar till havsförsurning. Effekterna av våra beslut idag kommer alltså att finnas kvar mycket länge.

 

Veckan tips: Åk tåg. Jag var i Köpenhamn för några veckor sedan. Det funkade alldeles utmärkt.

 

 

 

Betydelsen av gemensamt språk och gemensam kunskap

Hållbarhetsfrågor går ofta på tvärs och då är det viktigt att undvika stuprör. Olika vetenskapliga discipliner behöver kunna samverka och olika delar av en organisation behöver kommunicera med varandra.

Ett gemensamt språk och gemensam kunskap är viktiga verktyg för att undvika stuprör. Det är ett av skälen till att utbildning för hållbar utveckling är viktigt och behöver nå alla utbildningsprogram. Efter examen kommer människor att behöva samverka och kommunicera kring hållbarhetsfrågor och då är ett gemensamt språk och gemensam kunskap centralt.

De globala målen för hållbar utveckling är viktiga i det sammanhanget. De erbjuder en gemensam målbild och vision. Det är intressant att se hur både företag och myndigheter mer och mer tar de som utgångspunkt för sitt arbete. Ett exempel är Vinnova som i sin senaste utlysning för Utmaningsdriven innovation tydligt skriver att resultaten ska bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

De svenska miljömålen har också haft en liknande funktion för att ge en gemensam definition av den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling. Jag tycker att man nu kan se de som en precisering och komplettering av de globala hållbarhetsmålen och att det därför är viktigt att vi fortsätter att arbeta med dem. De folkhälsopolitiska målen kan på samma sätt ses som preciseringar av hälsomål liksom de jämställdhetspolitiska målen  är preciseringar av jämställdhetsmål.

Även alla berättelser som kommer i bransch efter bransch om sexuella övergrepp och trakasserier kopplat till #metoo bidrar också till en gemensam kunskap. Jag tror att det för många av oss är läge att hålla öronen öppna och lyssna. Förhoppningsvis kommer det baserat på detta att växa fram en gemensam bild av hur verkligheten ser ut och hur vi ska bygga jämställda miljöer. Det behövs.

Veckans tips: KTH:s Energy Dialogue 2017 är på fredag den 24/11.

Globala mål i fokus för forskare

KTH:s forskning och övriga verksamhet bidrar på olika sätt till de globala hållbarhetsmålen som världens alla länder har ställt sig bakom. Det är 17 mål som balanserar ekonomiska, ekologiska och social aspekter av hållbar utveckling. De ska ses som en helhet, vilket innebär att man inte kan välja att arbeta med bara ett av dem och strunta i de andra. Men i praktiskt arbete är det naturligt att man har fokus på vissa av målen.

KTH:s forskning spänner över stora områden och det går att finna kopplingar till alla de globala målen. Men när KTH:s skolor beskriver vilka av de globala målen man arbetar mest med, så är det vissa som förekommer oftare än andra. Dessa är (siffrorna hänvisar till de globala målens numrering):

3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och hållbar ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar produktion och konsumtion
13. Bekämpa klimatförändringar

Förutom dessa områden finns massor av relevant och viktig forskning med koppling till övriga mål. Men redan denna lista visar bredden på KTH:s verksamhet. Inom de olika områdena behövs det sedan olika typer av teknisk, naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk kompetens som arbetar med området från olika perspektiv.

Inom KTH:s utbildning är utgångspunkten bred. När begreppet hållbar utveckling introduceras och definieras, så är det rimligt att utgå från samtliga hållbarhetsmål. Sedan kan man fokusera på dem som är mest relevanta för det specifika utbildningsprogrammet och sektorn. Men helhetsperspektivet och systemtänkandet behöver finnas med så att man inte missar viktiga sidoeffekter.

Veckans tips: Digitalisera för hållbarhet. Heldag på Nalen den 21/11 och sedan direkt till KTH och lyssna på Delningsekonomi i hållbar riktning?

Ekonomisk tillväxt – mål eller medel?

Ekonomisk tillväxt mätt som BNP har en viktig roll i ekonomisk politik. Det är dock inte alltid självklart om det ska ses som ett mål eller ett medel.

Många skulle nog argumentera för att BNP inte ska ses som ett mått på välfärd. BNP mäter den totala ekonomiska aktiviteten inom ett land, men säger i sig ingenting om vad vi konsumerar eller investerar i. Om man spetsar till det, så spelar det ingen roll om pengarna används för skolor eller droger.

Om man ser ekonomisk tillväxt som ett medel, så blir intressesanta frågor att diskutera bland annat vad det är man vill använda detta medel till. Vilka de långsiktiga målen som samhället har och vill arbeta mot är frågor som nog behöver diskuteras mer. Det finns också behov av att diskutera om ekonomisk tillväxt är ett bra medel för att nå dessa mål.

Givet den centrala roll som ekonomisk tillväxt har i den ekonomiska politiken är det förvånande hur få långsiktiga prognoser och scenarier det finns. Ofta antar forskare och myndigheter helt enkelt en ekonomisk tillväxt på till exempel två procent långt in i framtiden. Ett av de få undantagen är scenarier som OECD tagit fram till år 2060. De scenarierna visar på sjunkande ekonomisk tillväxt på grund av de demografiska förändringar som förväntas ske. För andra parametrar bygger OECD:s scenarier på historiska data och antar att de gäller i framtiden också. Ingen hänsyn tas till den påverkan på den ekonomiska tillväxten som klimatförändringar och andra miljöeffekter får.

Mycket av våra finansiella system, inklusive försäkringar och pensioner, bygger på antaganden om konstant långsiktig ekonomisk tillväxt. Men det är ofta just antaganden. Det finns därför ett behov av att studera hur robusta dessa system är i förhållande till tänkbara tillväxtnivåer och om det finns behov av att planera för situationer där tillväxten blir lägre av ett eller annat skäl.

 

Veckans tips: KTH Sustainability Research Day den 16/11 med massor av intressanta forskare från KTH, näringsliv, offentlig sektor och föreningar. Anmäl dig här.

 

Prisfall på förnybart

Priset på solceller sjönk med 80 procent mellan 2008 och 2015. Priset på LED-lampor med över 90 procent. Priset för landbaserad vindkraft sjönk med cirka en fjärdedel och för batterier med cirka två tredjedelar.

Dessa prisfall har ändrat spelplanen för möjligheterna att ställa om till förnybara energi- och transportsystem. Den genomsnittliga koldioxidintensiteten för nyinstallerad elproduktion i världen sjönk också från cirka 600 g/kWh till cirka 400 g/kWh mellan 2006 och 2016. Det kommer också att bli ytterligare prisfall. Solceller förväntas bli ytterligare 60 procent billigare under det kommande decenniet.

Det som har orsakat prisfallet är i stor utsträckning att man börjat använda den teknik som finns. Oftast leder ökad användning av ny teknik till att priserna sjunker. Det beror på att producenterna lär sig mer och mer hur man ska producera billigt ju mer de producerar. Men också andra aktörer som försäljare, distributörer, montörer och andra i hela kedjan blir duktigare ju mer man jobbar med en teknik. Då finns också möjlighet att sänka priserna. Det kan också finnas skalfördelar när man producerar mer.

Att ny teknik oftast blir billigare ju mer den används kan ses som en slags snöbollseffekt. Tricket är bara att komma igång med snöbollen. Det måste finnas snö i form av ny teknik, och det måste finnas någon som kramar bollen och puttar igång den. Denna någon kan ofta vara enskilda entusiaster och entreprenörer. Men samhället behöver ofta putta på genom stödjande regelverk, prissättning, upphandling, skatter, subventioner och genom att röja backen från stenar, grenar och annat som kan hindra bollen från att rulla.

Innovationer handlar ofta om att teknik, politik och människors vanor behöver samverka. För utvecklingen av förnybar teknik så har bland annat den politik som drivits i Tyskland och Kina varit viktig. I Tyskland har regelverket stöttat människor att installera solceller vilket har förändrat deras vanor och värderingar. För att bygga stora, fina snögubbar krävs snöbollar och mycket samarbete. Det behöver vi också för att bygga förnybara energi- och transportsystem.

 

Veckans tips. KTH Sustainability Research Day. Kom och lyssna på KTH:s forskare och våra partners om hållbarhetsforskning. Läs mer här.